SD kräver att vara del av M-KD-regering vid valseger 2022

2021 10 09

– Det är ett krav från oss att vara del av en regering.

Det säger SD-ledaren Jimmie Åkesson till DN ikväll. Han skärper därmed tonen mot Moderaterna inför valåret 2022.

Regeringsfrågan 2022

Moderaterna har tydligt signalerat att man vill bilda regeringsunderlag med SD, KD och Liberalerna i samband med nästa val men man har sagt nej till SD ska ingå i själva regeringen. När DN framhåller till Jimmie Åkesson att Moderaterna sagt nej till att ta med SD i regeringen svarar Jimmie (SD) med att peka på kommande förhandlingar.

Han vill inte – men jag vill

– Han vill inte det men jag vill det. Då får vi förhandla om det. Vi vill vara med. Vi har varit tydliga med att det är en ambition att sitta med i en regering efter valet. Om vi inte ska vara det så kommer det att ställa högre krav på formerna för samarbete och för vårt genomslag, säger SD-ledaren till DN.

Ska vara likvärdig part

Jimmie Åkesson betonar att partierna bör få inflytande i relation till sitt valresultat. I den Demoskopmätning som presenterades i dag ligger M och SD på 22 respektive 21 %.

– Vi ska vara en likvärdig part i ett regeringssamarbete och ha ett inflytande i proportion till vår storlek, säger Jimmie Åkesson.

Han understryker samtidigt att det SD inte drar några röda linjer utan att det är det sakpolitiska innehållet som avgör.

ANALYS

Sverigedemokraterna förstärker nu sina krav på inflytande om M-KD-SD-L vinner valet 2022. I sak är det ingen nyhet att SD vill sitta med i regeringen men formuleringarna i DN är skarpare än tidigare.

Sannolikt positionerar sig partiet inför möjliga regeringsförhandlingar efter valet och i grunden är det helt naturligt att SD självfallet vill ha så att säga 21 delars inflytande av 49 om SD får får 21 %, M 22 % och KD 6 % i valet vilket är nivåerna i dagens Demoskopmätning.

21/49-delar naturligt + bonus

Om SD inte ska ingå i regeringen samtidigt som M och KD ska det vill partiet få ut något mer än 21/49-delars inflytande eftersom man i så fall blir helt utan ministerposter. En slags bonus i form av till exempel frågor avseende migration, rättsväsen och pensionärer är att vänta. Att M skulle gå med på att höja socialförsäkringsnivåerna är inte troligt, på samma sätt som SD inte skulle gå med på ökad migration.

S-V-MP-C-sidan lär nu gå till förnyade angrepp mot M-KD med fokus på att en röst på M-KD är en röst för betydande SD-inflytande.

Foto: Jimmie Åkesson, FB

[yop_poll id="748"]

JUST NU: Betalningskaos i hela Europa

2025 07 19

Stora betalningsproblem pågår runt om i Europa.

Problem med kortbetalningar har uppstått på flera håll i Europa.

I Danmark råder det stora problem, rapporterar TV2.

Kanalen uppger dock att det även är problem på vissa håll i Sverige, i Norge och i andra länder runt om i Europa.

Problem runt om i Europa

Problemen bekräftas av betalföretaget Nets, som erbjuder betallösningar och hanterar betalningsterminaler runt om i Europa.

– Jag kan bekräfta att det är problem med kortbetalningar i hela landet [Danmark], och även i andra länder. Vi vågar inte ge en uppskattning av vad det beror på ännu, men vi jobbar på att lösa problemet och hitta orsaken, säger Søren Winge, pressansvarig på Nets, till kanalen.

Han bekräftar också för kanalen att det även är problem med kortbetalningar i Sverige, Norge och Island.

Andra källor uppger att de har problem bland annat i Finland och i norra Italien. Enligt norska VG är det också problem i Tyskland och Schweiz.

När det gäller Sverige har det bland annat varit problem på Gotland, uppger den norska tidningen.

LÄS OCKSÅ: Modebolag går i konkurs

Betalningsterminaler ligger nere

Problemen märks alltså på flera håll.

– Jag var precis i butiken och det var helt omöjligt att betala, de som jobbar där sade att det inte gick att betala med kort, säger Snorre Fjeldstad, som bor i Berlin, till den norska tidningen på lördagskvällen.

I Danmark har bland annat Lidl och Netto och en lång rad andra butiker rapporterat problem med kortbetalningar.

– Vi upplever just nu att alla våra terminaler ligger nere – en del betalningar går dock igenom, skriver Netto på Rådhusgade i Odder på Facebook, enligt den danska kanalen.

Det är i nuläget oklart hur stor omfattningen av problemet är, vad det beror på och när det kan lösas.

Det är också oklart i vilken grad Sverige är drabbat av problemet.

LÄS OCKSÅ: Kjell & Company tvingas agera - kunderna sviker kedjan

Text: Redaktionen

KRAVET: Sverige borde betala – när USA vägrar

2025 07 19

Sverige borde betala mer när USA vill betala mindre, anser Human Rights Watch.

USA:s president Donald Trump har skurit ner kraftigt på den amerikanska biståndsmyndigheten USAID.

Konsekvenserna blir allvarliga, inte minst i ett land där det pågår en stor flyktingkris – och nu borde istället Sverige betala mer, tycker Human Rights Watch.

”Ett mycket osäkert tillstånd”

Situationen för flyktingarna i Myanmar i Sydostasien är på väg att bli väldigt akut, enligt Human Rights Watch.

Nu ifrågasätter organisationen varför Sverige inte ökar sitt bistånd – när USA skär ner, rapporterar SR.

– Alla länder, tyvärr, alla givare – Sverige, Storbritannien, Australien, Japan – har också skurit ner på sitt stöd, i linje med USA:s ståndpunkt. Så situationen i flyktinglägren längs gränsen är i ett mycket osäkert tillstånd, vilket gör människors liv mycket riskfyllda, säger seniorforskaren Sunai Phasuk på Human Rights Watch till radiokanalen.

”Katastrofal situation”

Nedskärningarna i USAID har fått allvarliga konsekvenser, och därför måste andra länder rycka in – däribland Sverige, anser organisationen.

Enligt forskaren Nadia Hardman så kommer 90 000 flyktingar i lägren kring Myanmar att vara utan mat inom två veckor, vilket beskrivs som en konsekvens av de amerikanska nedskärningarna i biståndet.

– Så det är en katastrofal situation, säger hon till radiokanalen.

Biståndsminister Benjamin Dousa framhåller att Sverige redan betalar runt 200 miljoner per år i humanitärt stöd till Myanmar samt har betalat 1,49 miljarder miljarder till UNHCR.

”Grymt beslut”

Myanmar har präglats av decennier av politisk instabilitet, väpnade konflikter och etniska motsättningar, enligt UNHCR.

Det har lett till en av världens mest allvarliga och utdragna humanitära kriser, och många flyktingar bor permanent i flyktingläger.

Även Amnesty International har varnat för att nedskärningarna i USAID får allvarliga konsekvenser, bland annat avseende den humanitära situationen kring Myanmar.

– Trump-administrationens grymma beslut att omedelbart stoppa internationellt bistånd har en omedelbar och förödande inverkan över hela världen, och i Myanmar drabbar det människor i ett särskilt mörkt ögonblick, sade Joe Freeman, Amnesty Internationals Myanmar-utredare, i ett uttalande i mars i år, då landet även drabbades av en enorm jordbävning.

Foto: A. Mejlvang

Text: Redaktionen