SD kritiseras – Enda parti som inte röstade mot Orbans nya lag

2021 07 13

Sverigedemokraterna är det enda svenska partiet som inte röstade ja till att fördöma Ungerns nya lag som innebär kraftig diskriminering av homosexuella.

Från Vänsterpartiet och Miljöpartiet hela vägen till Moderaterna och Kristdemokraterna – alla svenska partier röstade ja när EU-parlamentet fördömde Viktor Orbans och Ungerns nya lag som får mycket hård kritik från land efter land i EU – utom SD som lade ned sina röster.

Nu får SD hård kritik från flera håll inklusive från KD.

– Det var fullkomligt självklart att rösta ja. Alla EU-länder har förbundit sig att behandla alla människor med värdighet och respekt, och inte diskriminera minoriteter, säger KD:s David Lega till SvD.

Diskriminerande lag

Ungerns nya lag innebär bland annat följande:

TV-serien Vänner som visar homosexuella personer stoppas om serien visas före klockan 22

Lärare får inte längre tala om homosexualitet i samlevnadsundervisningen

Filmer med homosexuella i huvudrollen kan förbjudas enligt BBC

Reklam om homosexualitet förbjuds om det kan bedömas riktas till ungdomar

Lagen kan leda till fler hatbrott mot homosexuella enligt The Guardian

Ungerns diskriminering av homosexuella liknar diktaturen Rysslands utveckling enligt BBC

Endast lärare som godkänts särskilt av regeringen får undervisa om samlevnad enligt BBC

SD vill inte stoppa EU-bidrag

– I dag finns ett helt nytt system som kan frysa inne EU-pengar för länder som inte följer EU:s grundläggande värderingar. Men SD vill inte hålla inne EU-bidragen till Ungern, säger David Lega (KD) till SvD.

SD:s EU-ledamöter Jessica Stegrud, Charlie Weimers och Peter Lundgren avböjer att svara på kritiken enligt SvD utöver SD:s skriftliga röstförklaring.

– Vi står inte bakom Ungerns lagstiftning men eftersom utbildning är en nationell befogenhet under de befintliga EU-fördragen har medlemsstaterna rätt till självbestämmande, menar SD som anser att EU-ländernas suveränitet bör värnas och att de markerade mot sakinnehållet genom att rösta avstå, enligt SvD.

EU-parlamentarikern Evin Incir (S) anser att SD har fel och att då HBTQ avser mänskliga rättigheter är det en EU-fråga.

– Det är detta vi har att vänta oss, om en blåbrun regering får makten i Sverige, säger Evin Incir (S) till SvD.

ANALYS

På samma sätt som KD:s beslut att inte rösta ja till aborträttigheter i EU skadade KD kraftigt även i svensk politik så finns det en uppenbar sannolikhet att SD:s beslut att inte rösta för att fördöma diskriminering mot homosexuella kan skada SD nationellt i Sverige.

Aborträtt och homosexuellas rättigheter är så självklart för många svenska väljare att förklaringar om att det är upp till varje land själv att besluta inte lär fungera. Det fungerade inte för KD som tappade mycket kraftigt trots att partiledningen tog tydligt avstånd från sin egen EU-ledamot och det kan nu bli ett lika stort problem för SD i Sverige.

[yop_poll id="344"]

JUST NU: Dystert besked för hundratusentals pensionärer

2025 11 18

I höstbudgeten presenterade regeringen en skattesänkning för landets pensionärer.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst. För en genomsnittspensionär innebär förslaget en skattesänkning på omkring 150 kronor per månad, framhöll regeringen i ett uttalande.

Blir lottlösa

Skattesänkningen föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.

Men alla kommer inte kunna ta del av den, uppger intresseorganisationerna SPF Seniorerna och SKPF Pensionärerna i en färsk granskning.

– Om våra uträkningar stämmer så är det var femte till var fjärde pensionär som inte får någon skattesänkning alls, säger SPF Seniorernas pensionsexpert Anna Eriksson till branschtidningen Seniorerna.

Eriksson hänvisar till att inkomstgränsen för att ta del av skattesänkningen går vid 192 000 kronor per år. En inkomstgräns som var fjärde pensionär inte uppnår, enligt SPF Seniorernas och SKPF Pensionärernas beräkningar.

Dessutom omfattar skattesänkningen inte pensionärer under 67 år. De får inte del av det förhöjda grundavdraget och därmed inte heller av den föreslagna skattesänkningen. Enligt granskningen handlar det om cirka 100 000 personer.

Kostnaderna har minskat

Hundratusentals pensionärer missar skattesänkningen.

De har dock kunnat ta del av flera andra åtgärder som minskat kostnaderna, betonar Shoka Åhrman, sparekonom på SPP Pension & Försäkring.

– De med de allra lägsta pensionerna har redan fått flera riktade förstärkningar de senaste åren genom höjd garantipension och förbättrat bostadstillägg. Indexeringen har följt prisutvecklingen bättre än många löntagares löner, säger hon till Senioren.

Stora vinnarna i budgeten

De stora vinnarna i regeringens budgetproposition för 2026 blir barnfamiljer.

Deras kostnader väntas minska rejält av lägre skatt på arbete, lägre matmoms, lägre elskatt och lägre avgifter för förskola och fritidshem.

Enligt beräkningar från Länsförsäkringar väntas barnfamiljer med två arbetande vuxna och två småbarn få 1 876 kronor mer i plånboken per månad under nästa år.

– Regeringen satsar mycket på att stärka hushållens privatekonomi och pengarna är välbehövda i många hushållskassor. Det gäller särskilt barnfamiljer som har många stora och fasta kostnader för till exempel mat, kläder och fritidsaktiviteter vilket är utgifter som ökat mycket de senaste åren. De extra pengarna skapar både möjlighet att konsumera mer och lägga undan pengar, säger Länsförsäkringars privatekonom Stefan Westerberg.

Foto: C. Langballe

Text: Redaktionen

JUST NU: “Skicka ukrainska trupper till Baltikum“

2025 11 18

En EU-chef vill placera ukrainska soldater i Litauen.

EU-kommissionären Andrius Kubilius, tidigare Litauens premiärminister och i dag ansvarig för försvars- och rymdfrågor inom EU, föreslår att en ukrainsk bataljon placeras i Litauen när fred väl uppnås i Ukraina.

Enligt honom skulle det ge en ”extra och tidsenlig säkerhetsgaranti” för hela regionen, rapporterar LRT.

Del av Baltikums försvar

Vid säkerhetskonferensen Defending Baltics 2025 förklarar Kubilius att Ukrainas erfarna militärstyrkor kan spela en central roll för att stärka försvaret på Natos nordöstra flank.

– Det vore bra om den stridserfarna ukrainska armén, när freden är etablerad, kan vara närvarande i alla länder i vår frontlinjeregion – med början i Baltikum – och i Litauen, bredvid den tyska brigaden och de roterande amerikanska styrkorna, säger han.

Varnar för rysk militär

Kubilius lyfter samtidigt ett allvarligt varningstecken – Rysslands militära kapacitet är i dag starkare än före invasionen av Ukraina 2022.

– Ukrainarna själva säger att Rysslands drönarförmåga är lika stark som Ukrainas, och ibland till och med starkare, säger han.

Han noterar också att Europa kan stå inför en rysk armé som kan hantera ”fyra till fem miljoner drönare per år”, något inga EU-länder har erfarenhet av.

Förslaget bygger på tanken att EU-länderna bör dra nytta av Ukrainas krigserfarenhet, inte minst deras omfattande drönarkrigföring.

– Ukraina har en stridstestad armé – 800 000 soldater och förmågan att kontrollera miljoner drönare. Och dessutom en industri som är mycket väl förberedd för krig, betonar Kubilius och uppmanar europeiska ledare att agera snabbare.

LÄS MER: ”Vår sista sommar i fred” – Tyskland varnar hela Europa

Stöd av Tyskland och USA

Litauen har redan omfattande militärt stöd från både Tyskland och USA.

Den tyska brigaden på 4 000–5 000 soldater ska vara permanent stationerad i landet senast 2027, och amerikanska trupper roterar genom landet med cirka nio månaders intervall.

En ukrainsk bataljon ska enligt Kubilius inte ses som en ersättning, utan som ett tillskott.
Han slår fast att det skulle ”stärka avskräckningen på Natos östra flank” och komplettera de nuvarande styrkorna.

LÄS MER: Macron överraskar – stort lyft för Ukraina väntar

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen