SD kritiseras – Enda parti som inte röstade mot Orbans nya lag

2021 07 13

Sverigedemokraterna är det enda svenska partiet som inte röstade ja till att fördöma Ungerns nya lag som innebär kraftig diskriminering av homosexuella.

Från Vänsterpartiet och Miljöpartiet hela vägen till Moderaterna och Kristdemokraterna – alla svenska partier röstade ja när EU-parlamentet fördömde Viktor Orbans och Ungerns nya lag som får mycket hård kritik från land efter land i EU – utom SD som lade ned sina röster.

Nu får SD hård kritik från flera håll inklusive från KD.

– Det var fullkomligt självklart att rösta ja. Alla EU-länder har förbundit sig att behandla alla människor med värdighet och respekt, och inte diskriminera minoriteter, säger KD:s David Lega till SvD.

Diskriminerande lag

Ungerns nya lag innebär bland annat följande:

TV-serien Vänner som visar homosexuella personer stoppas om serien visas före klockan 22

Lärare får inte längre tala om homosexualitet i samlevnadsundervisningen

Filmer med homosexuella i huvudrollen kan förbjudas enligt BBC

Reklam om homosexualitet förbjuds om det kan bedömas riktas till ungdomar

Lagen kan leda till fler hatbrott mot homosexuella enligt The Guardian

Ungerns diskriminering av homosexuella liknar diktaturen Rysslands utveckling enligt BBC

Endast lärare som godkänts särskilt av regeringen får undervisa om samlevnad enligt BBC

SD vill inte stoppa EU-bidrag

– I dag finns ett helt nytt system som kan frysa inne EU-pengar för länder som inte följer EU:s grundläggande värderingar. Men SD vill inte hålla inne EU-bidragen till Ungern, säger David Lega (KD) till SvD.

SD:s EU-ledamöter Jessica Stegrud, Charlie Weimers och Peter Lundgren avböjer att svara på kritiken enligt SvD utöver SD:s skriftliga röstförklaring.

– Vi står inte bakom Ungerns lagstiftning men eftersom utbildning är en nationell befogenhet under de befintliga EU-fördragen har medlemsstaterna rätt till självbestämmande, menar SD som anser att EU-ländernas suveränitet bör värnas och att de markerade mot sakinnehållet genom att rösta avstå, enligt SvD.

EU-parlamentarikern Evin Incir (S) anser att SD har fel och att då HBTQ avser mänskliga rättigheter är det en EU-fråga.

– Det är detta vi har att vänta oss, om en blåbrun regering får makten i Sverige, säger Evin Incir (S) till SvD.

ANALYS

På samma sätt som KD:s beslut att inte rösta ja till aborträttigheter i EU skadade KD kraftigt även i svensk politik så finns det en uppenbar sannolikhet att SD:s beslut att inte rösta för att fördöma diskriminering mot homosexuella kan skada SD nationellt i Sverige.

Aborträtt och homosexuellas rättigheter är så självklart för många svenska väljare att förklaringar om att det är upp till varje land själv att besluta inte lär fungera. Det fungerade inte för KD som tappade mycket kraftigt trots att partiledningen tog tydligt avstånd från sin egen EU-ledamot och det kan nu bli ett lika stort problem för SD i Sverige.

[yop_poll id="344"]

Massflykt hotar – ryssarna har fått nog

2026 03 20

Allt fler ryssar sätter ner foten.

Intresset för att lämna Ryssland ökar.

Detta då Moskva bland annat har inlett omfattande nedstängningar av mobilnät som tvingat invånare att återgå till analoga lösningar – en utveckling som väcker oro för att staten ska införa censur, rapporterar Kyiv post.

Internet tystnar

Mobilnät och internet i Moskva har slagits ut, vilket förändrat livet för många invånare över en natt.

Invånare i den ryska huvudstaden har i över två veckor tvingats klara sig utan stabil uppkoppling, något som påverkat allt från kommunikation till handel.

I stället för smartphones har människor återvänt till walkie-talkies, personsökare och papperskartor.

– Sedan avbrotten började har försäljningen av personsökare ökat med 73 procent, enligt Wildberries, Rysslands största återförsäljare.

Företag drabbas hårt när betalningssystem och digitala tjänster slås ut, och förlusterna uppskattas till enorma summor varje dag.

LÄS MER: Ryska specialstyrkor nära finska gränsen

Ryssar överväger flykt

Samtidigt visar data att allt fler ryssar aktivt överväger att lämna landet, visar Google Trends-data.

Detta i takt med att omfattande nedstängningar av mobilt internet och ekonomiska påfrestningar slår mot vardagslivet.

Intresset för sökningar som “lämna Ryssland” ökade kraftigt i början av 2026 och närmar sig nu nivåerna från mobiliseringen hösten 2022.

Den växande oron märks särskilt i storstäderna, där beroendet av digital infrastruktur är som störst.

Lagändringar gör det nu även möjligt för säkerhetstjänster att beordra operatörer att stänga ner mobilnät när som helst.

Myndigheterna svarar

Från officiellt håll försvaras nedstängningarna som nödvändiga åtgärder.

Enligt Kreml syftar de till att skydda landet från ukrainska drönarattacker som utnyttjar mobil- och GPS-nätverk.

– Åtgärderna kommer att fortsätta så länge det är nödvändigt för att säkerställa våra medborgares säkerhet, uppger Dmitrij Peskov, Kremls talesperson.

Men kritiker och branschexperter menar att det finns en annan agenda – att stärka statens kontroll över informationsflödet och isolera Ryssland från det globala internet.

LÄS MER: Ryssland trotsar USA – skickar jättefartyg

Foto: President of Russia Office resp K. Wright

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 20

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen