SD kritiseras – Enda parti som inte röstade mot Orbans nya lag

2021 07 13

Sverigedemokraterna är det enda svenska partiet som inte röstade ja till att fördöma Ungerns nya lag som innebär kraftig diskriminering av homosexuella.

Från Vänsterpartiet och Miljöpartiet hela vägen till Moderaterna och Kristdemokraterna – alla svenska partier röstade ja när EU-parlamentet fördömde Viktor Orbans och Ungerns nya lag som får mycket hård kritik från land efter land i EU – utom SD som lade ned sina röster.

Nu får SD hård kritik från flera håll inklusive från KD.

– Det var fullkomligt självklart att rösta ja. Alla EU-länder har förbundit sig att behandla alla människor med värdighet och respekt, och inte diskriminera minoriteter, säger KD:s David Lega till SvD.

Diskriminerande lag

Ungerns nya lag innebär bland annat följande:

◾TV-serien Vänner som visar homosexuella personer stoppas om serien visas före klockan 22 

◾Lärare får inte längre tala om homosexualitet i samlevnadsundervisningen

◾Filmer med homosexuella i huvudrollen kan förbjudas enligt BBC

◾Reklam om homosexualitet förbjuds om det kan bedömas riktas till ungdomar

◾Lagen kan leda till fler hatbrott mot homosexuella enligt The Guardian

◾Ungerns diskriminering av homosexuella liknar diktaturen Rysslands utveckling enligt BBC

◾Endast lärare som godkänts särskilt av regeringen får undervisa om samlevnad enligt BBC

SD vill inte stoppa EU-bidrag

– I dag finns ett helt nytt system som kan frysa inne EU-pengar för länder som inte följer EU:s grundläggande värderingar. Men SD vill inte hålla inne EU-bidragen till Ungern, säger David Lega (KD) till SvD.

SD:s EU-ledamöter Jessica Stegrud, Charlie Weimers och Peter Lundgren avböjer att svara på kritiken enligt SvD utöver SD:s skriftliga röstförklaring.

– Vi står inte bakom Ungerns lagstiftning men eftersom utbildning är en nationell befogenhet under de befintliga EU-fördragen har medlemsstaterna rätt till självbestämmande, menar SD som anser att EU-ländernas suveränitet bör värnas och att de markerade mot sakinnehållet genom att rösta avstå, enligt SvD.

EU-parlamentarikern Evin Incir (S) anser att SD har fel och att då HBTQ avser mänskliga rättigheter är det en EU-fråga.

– Det är detta vi har att vänta oss, om en blåbrun regering får makten i Sverige, säger Evin Incir (S) till SvD.

ANALYS

På samma sätt som KD:s beslut att inte rösta ja till aborträttigheter i EU skadade KD kraftigt även i svensk politik så finns det en uppenbar sannolikhet att SD:s beslut att inte rösta för att fördöma diskriminering mot homosexuella kan skada SD nationellt i Sverige.

Aborträtt och homosexuellas rättigheter är så självklart för många svenska väljare att förklaringar om att det är upp till varje land själv att besluta inte lär fungera. Det fungerade inte för KD som tappade mycket kraftigt trots att partiledningen tog tydligt avstånd från sin egen EU-ledamot och det kan nu bli ett lika stort problem för SD i Sverige.

[yop_poll id="344"]

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning. 

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd. 

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning. 

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen


8 juli 2026

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten. 

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent. 

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen