SD kritiseras – Enda parti som inte röstade mot Orbans nya lag

2021 07 13

Sverigedemokraterna är det enda svenska partiet som inte röstade ja till att fördöma Ungerns nya lag som innebär kraftig diskriminering av homosexuella.

Från Vänsterpartiet och Miljöpartiet hela vägen till Moderaterna och Kristdemokraterna – alla svenska partier röstade ja när EU-parlamentet fördömde Viktor Orbans och Ungerns nya lag som får mycket hård kritik från land efter land i EU – utom SD som lade ned sina röster.

Nu får SD hård kritik från flera håll inklusive från KD.

– Det var fullkomligt självklart att rösta ja. Alla EU-länder har förbundit sig att behandla alla människor med värdighet och respekt, och inte diskriminera minoriteter, säger KD:s David Lega till SvD.

Diskriminerande lag

Ungerns nya lag innebär bland annat följande:

◾TV-serien Vänner som visar homosexuella personer stoppas om serien visas före klockan 22 

◾Lärare får inte längre tala om homosexualitet i samlevnadsundervisningen

◾Filmer med homosexuella i huvudrollen kan förbjudas enligt BBC

◾Reklam om homosexualitet förbjuds om det kan bedömas riktas till ungdomar

◾Lagen kan leda till fler hatbrott mot homosexuella enligt The Guardian

◾Ungerns diskriminering av homosexuella liknar diktaturen Rysslands utveckling enligt BBC

◾Endast lärare som godkänts särskilt av regeringen får undervisa om samlevnad enligt BBC

SD vill inte stoppa EU-bidrag

– I dag finns ett helt nytt system som kan frysa inne EU-pengar för länder som inte följer EU:s grundläggande värderingar. Men SD vill inte hålla inne EU-bidragen till Ungern, säger David Lega (KD) till SvD.

SD:s EU-ledamöter Jessica Stegrud, Charlie Weimers och Peter Lundgren avböjer att svara på kritiken enligt SvD utöver SD:s skriftliga röstförklaring.

– Vi står inte bakom Ungerns lagstiftning men eftersom utbildning är en nationell befogenhet under de befintliga EU-fördragen har medlemsstaterna rätt till självbestämmande, menar SD som anser att EU-ländernas suveränitet bör värnas och att de markerade mot sakinnehållet genom att rösta avstå, enligt SvD.

EU-parlamentarikern Evin Incir (S) anser att SD har fel och att då HBTQ avser mänskliga rättigheter är det en EU-fråga.

– Det är detta vi har att vänta oss, om en blåbrun regering får makten i Sverige, säger Evin Incir (S) till SvD.

ANALYS

På samma sätt som KD:s beslut att inte rösta ja till aborträttigheter i EU skadade KD kraftigt även i svensk politik så finns det en uppenbar sannolikhet att SD:s beslut att inte rösta för att fördöma diskriminering mot homosexuella kan skada SD nationellt i Sverige.

Aborträtt och homosexuellas rättigheter är så självklart för många svenska väljare att förklaringar om att det är upp till varje land själv att besluta inte lär fungera. Det fungerade inte för KD som tappade mycket kraftigt trots att partiledningen tog tydligt avstånd från sin egen EU-ledamot och det kan nu bli ett lika stort problem för SD i Sverige.

[yop_poll id="344"]

25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen