SD kritiseras – Enda parti som inte röstade mot Orbans nya lag

2021 07 13

Sverigedemokraterna är det enda svenska partiet som inte röstade ja till att fördöma Ungerns nya lag som innebär kraftig diskriminering av homosexuella.

Från Vänsterpartiet och Miljöpartiet hela vägen till Moderaterna och Kristdemokraterna – alla svenska partier röstade ja när EU-parlamentet fördömde Viktor Orbans och Ungerns nya lag som får mycket hård kritik från land efter land i EU – utom SD som lade ned sina röster.

Nu får SD hård kritik från flera håll inklusive från KD.

– Det var fullkomligt självklart att rösta ja. Alla EU-länder har förbundit sig att behandla alla människor med värdighet och respekt, och inte diskriminera minoriteter, säger KD:s David Lega till SvD.

Diskriminerande lag

Ungerns nya lag innebär bland annat följande:

TV-serien Vänner som visar homosexuella personer stoppas om serien visas före klockan 22

Lärare får inte längre tala om homosexualitet i samlevnadsundervisningen

Filmer med homosexuella i huvudrollen kan förbjudas enligt BBC

Reklam om homosexualitet förbjuds om det kan bedömas riktas till ungdomar

Lagen kan leda till fler hatbrott mot homosexuella enligt The Guardian

Ungerns diskriminering av homosexuella liknar diktaturen Rysslands utveckling enligt BBC

Endast lärare som godkänts särskilt av regeringen får undervisa om samlevnad enligt BBC

SD vill inte stoppa EU-bidrag

– I dag finns ett helt nytt system som kan frysa inne EU-pengar för länder som inte följer EU:s grundläggande värderingar. Men SD vill inte hålla inne EU-bidragen till Ungern, säger David Lega (KD) till SvD.

SD:s EU-ledamöter Jessica Stegrud, Charlie Weimers och Peter Lundgren avböjer att svara på kritiken enligt SvD utöver SD:s skriftliga röstförklaring.

– Vi står inte bakom Ungerns lagstiftning men eftersom utbildning är en nationell befogenhet under de befintliga EU-fördragen har medlemsstaterna rätt till självbestämmande, menar SD som anser att EU-ländernas suveränitet bör värnas och att de markerade mot sakinnehållet genom att rösta avstå, enligt SvD.

EU-parlamentarikern Evin Incir (S) anser att SD har fel och att då HBTQ avser mänskliga rättigheter är det en EU-fråga.

– Det är detta vi har att vänta oss, om en blåbrun regering får makten i Sverige, säger Evin Incir (S) till SvD.

ANALYS

På samma sätt som KD:s beslut att inte rösta ja till aborträttigheter i EU skadade KD kraftigt även i svensk politik så finns det en uppenbar sannolikhet att SD:s beslut att inte rösta för att fördöma diskriminering mot homosexuella kan skada SD nationellt i Sverige.

Aborträtt och homosexuellas rättigheter är så självklart för många svenska väljare att förklaringar om att det är upp till varje land själv att besluta inte lär fungera. Det fungerade inte för KD som tappade mycket kraftigt trots att partiledningen tog tydligt avstånd från sin egen EU-ledamot och det kan nu bli ett lika stort problem för SD i Sverige.

[yop_poll id="344"]

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Viktig medicin kan försvinna från Sverige

2026 04 11

En del läkemedel i Sverige riskerar att försvinna.

Europa tappar sin ledande roll i läkemedelsutveckling när investeringar flyttar till USA och Kina.

Det kan leda till att nya mediciner lanseras senare – eller inte alls – i Sverige.

Europa halkar efter

För 35 år sedan stod Europa för nästan hälften av forskning och utveckling inom läkemedel.

I dag är siffran nere på omkring 26 procent, medan USA har vuxit till cirka 55 procent.

Kina har snabbt blivit en stor aktör inom läkemedelsutveckling. För tio år sedan stod landet för bara 4 procent av den globala forskningsbudgeten i branschen, men i dag är andelen nära en tredjedel enligt ING.

Den här förskjutningen innebär att läkemedelsbolag i allt högre grad prioriterar andra marknader än Europa.

– För läkemedel där värde är lösningen kommer vi att se uppskjutningar av lanseringar i Europa, säger Diederik Stadig, sjukvårdsanalytiker på finansbolaget ING, till CNBC.

Det betyder i praktiken att patienter i Europa – inklusive Sverige – kan få vänta längre på nya behandlingar.

LÄS MER: Bästa bilen i världen har utsetts

Sverige kan drabbas

Sverige, som är en del av EU:s gemensamma läkemedelsmarknad, påverkas direkt om bolag väljer bort Europa för lanseringar eller investeringar.

Om läkemedelsbolag prioriterar USA-marknaden, där betalningsviljan är högre, kan vissa mediciner helt enkelt bli sena eller i värsta fall inte lanseras i Europa alls.

Detta är särskilt allvarligt för patienter med ovanliga sjukdomar eller behov av nya specialläkemedel, där tillgången ofta är beroende av just de senaste innovationerna.

– Vi måste öka utgifterna och utrota statliga återkrav och skatter – den här politiken är avgörande för att hålla företag kvar i EU och förbättra tillgången, säger Nathalie Moll, generaldirektör för branschorganisationen EFPIA.

Redan brist

SVT rapporterade redan för tre år sedan om läkemedelsbrist.

Då uppgavs den svaga svenska kronan som en av flera faktorer bakom den ökande läkemedelsbristen i Sverige.

När kronan tappar i värde blir det dyrare för apotek och regioner att köpa in mediciner från den globala marknaden, vilket kan påverka tillgången.

Det innebär att läkemedel som tillverkas utomlands kan bli dyrare att importera till Sverige, vilket i sin tur ökar risken för att vissa mediciner prioriteras bort eller blir restnoterade.

– Det är en komponent som försvårar just Sveriges situation, sade Bengt Mattson, sakkunnig på Läkemedelsindustriföreningen, LIF, till SVT vid tillfället.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina har nytt supervapen

Foto: R Sorin

Text: Redaktionen