SD öppnar för oväntat samarbete

2023 09 12

De tolv första månaderna efter valet har varit historiska för SD. 

För första gången någonsin har partiet kommit in i värmen.

I rollen som samarbetsparti till regeringen har SD haft en framträdande roll och fått igenom en stor del av sin politik.

S stänger dörren

M, KD och L har öppnat dörren för riksdagens ”svarta får”.

Övriga partier säger dock blankt nej till ett samarbete med SD – bland annat stänger Sveriges största parti Socialdemokraterna dörren. 

S-ledaren Magdalena Andersson har hållit fast vid sina företrädares hårda retorik gentemot SD.

Hon har vid upprepade tillfällen målat upp SD som ett säkerhetshot för Sverige.

– Sverigedemokraterna och dess svans i den högerextrema miljön har varit med och drivit på koranbränningarna – ett led i de hatiska kampanjer som pågått under lång tid, sa hon i sitt sommartal.

– Partiet och dess svans agerande kan innebära risker för vårt land. Både vad gäller förhållningssättet till Ryssland – som när Åkesson inte kunde välja mellan president Biden och Putin en vecka innan Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, och som i den nu uppkomna säkerhetskrisen, fortsatte Andersson.

I talet upprepade hon även Socialdemokraternas krav på att Richard Jomshof (SD) ska avgå från sin post som ordförande för Justitieutskottet i Sveriges riksdag efter hans uppmärksammade uttalande om islam och profeten Muhammed. 

SD öppnar dörren

Trots Socialdemokraternas hårda retorik tror en ledande sverigedemokrat på ett framtida samarbete mellan S och SD.

Magnus Persson (SD), som efter riksdagsvalet fick en tunga posten som arbetsmarknadsutskottets ordförande, är övertygad om att SD och S kommer att börja samarbeta.

Han tror dock att det kan dröja några år.

– Det krävs ändå två mandatperioder till tror jag. Jag övertygad om att vi landar där till sist, att samtliga partier i Sveriges riksdag pratar med varandra, säger han till SvD.

I intervjun med tidningen berättar Persson att relationen med S-politikerna inte är så dålig som debatten ger sken av.  

– Vi hälsar på varandra och diskuterar.  Jag pratar, byter några ord och hälsar på socialdemokrater i hissen och så. Det är inga konstigheter. Det är inte vi och dem.

Text: Redaktionen

Ny funktion för BankID i augusti

2026 08 04

Nu kommer en nyhet för alla som ska förtidsrösta eller rösta på valdagen den 13 september.

I årets val kommer väljare för första gången kunna välja att identifiera sig med ett digitalt id-kort i BankID-appen.

Identifieringen utförs genom att kontrollanter i vallokalerna skannar QR-koden på det digitala id-kortet.

– Digitalt id-kort från BankID är ett tryggt, smidigt och säkert sätt att styrka sin identitet. Det viktigaste är att kontrollanten skannar QR-koden när en identitet ska verifieras. Det kan man enkelt göra direkt i BankID-appen, säger Charlotte Pataky, pressansvarig vid BankID.

 ”Ingen information sparas”

BankID beskriver den nya verifieringsmetoden som säker och snabb.

– Det innebär en snabb och tillförlitlig identifiering i realtid. Kontrollen görs enkelt med BankID-appen på en mobiltelefon. Inga personliga uppgifter eller koder behöver delas och ingen information sparas, framhåller företaget.

Den som vill aktivera sitt digitala id-kort behöver ha ett giltigt svenskt pass eller nationellt ID-kort samt en mobil med Mobilt BankID och NFC-läsare. 

Processen består av tre steg:

1, Öppna BankID-appen och klicka på ikonen för "ID-kort". 

2, Ha ditt svenska pass eller nationella ID-kort till hands. 

3, Följ instruktionerna i appen. 

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget 

Digitala röstkort

En annan nyhet inför årets val är att Valmyndigheten för första gången kommer att skicka ut röstkorten digitalt till alla väljare med en digital brevlåda. Det innebär att 6 518 642 personer får sitt röstkort digitalt.

– Oavsett om man får sitt röstkort digitalt eller på papper så räcker det att kunna identifiera sig vid röstning. Väljare behöver inte längre ta med sig röstkortet, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: Bank ID

Text: Redaktionen

Ryssland agerar mot Sverige

2026 08 04

Det uppger Matti Pesu, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland.

Enligt Pesu pågår en omfattande rysk militär upprustning längs gränsen mot Finland. Han ser det som ett svar på det svensk-finska inträdet i Nato.

– Ryssland skapar nu förutsättningarna för att genomföra sina uttalade mål. Om de vill ha mer trupper och utrustning behöver det mer utrymme och infrastruktur, säger Pesu till Iltalehti.

– Ryssland kan bli militärt farligare efter kriget än före kriget. De bygger ut sina väpnade styrkor och har lärt sig mycket av kriget i Ukraina. Till exempel ligger Ryssland delvis före västländerna inom drönarkrigföring, fortsätter han och tillägger:

– Fred i Ukraina betyder inte nödvändigtvis en säkrare tid för Europa.

115 000 soldater

Enligt uppgift planerar Ryssland att stationera 115 000 soldater i närheten av Petrozavodsk, huvudstaden i Karelska republiken. Det innebär en femfaldig ökning av antalet soldater i området, uppger Iltalehti.

Matti Pesu bedömer att upprustningen kommer att vara genomförd inom fem till tio år. Samtidigt varnar han för att ett militärt angrepp skulle kunna ske innan dess.

– Antalet trupper i fredstid visar bara en del av hotbilden. Bedömningen måste ta hänsyn till Rysslands hela militära potential och förmåga att förflytta trupper från olika håll, säger han till tidningen.

Huruvida Finland och Sverige riskerar att hamna i skottgluggen är osäkert.

– Vi vet ännu inte vilka resurser Ryssland har för att utöka sina väpnade styrkor eller hur landet prioriterar Finlands närområde i förhållande till andra områden, betonar Pesu.

ANDRA LÄSER: Unik attack mot Ryssland – första gången i kriget

”Handlar om att kunna möta Nato”

En stor granskning från de nordiska public service-kanalerna har tidigare avslöjat att Ryssland rustar upp i Sveriges närområde.

Enligt granskningen väntas Ryssland placera ut åtta divisioner, eller 80 000 soldater, endast kilometer från en svenskledd Natobas i norra Finland.

– Vi tror inte att de finns enbart för syns skull. Det handlar ju om att kunna möta Nato i en större konflikt längre fram, säger Thomas Nilsson, chef för militära underrättelsetjänsten Must, till SVT.

LÄS OCKSÅ: Italien går in med militär – Grekland och Polen sluter upp

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen