SD öppnar för oväntat samarbete

2023 09 12

Det har gått ett år sedan riksdagsvalet 2022.

De tolv första månaderna efter valet har varit historiska för SD.

För första gången någonsin har partiet kommit in i värmen.

I rollen som samarbetsparti till regeringen har SD haft en framträdande roll och fått igenom en stor del av sin politik.

S stänger dörren

M, KD och L har öppnat dörren för riksdagens ”svarta får”.

Övriga partier säger dock blankt nej till ett samarbete med SD – bland annat stänger Sveriges största parti Socialdemokraterna dörren.

S-ledaren Magdalena Andersson har hållit fast vid sina företrädares hårda retorik gentemot SD.

Hon har vid upprepade tillfällen målat upp SD som ett säkerhetshot för Sverige.

– Sverigedemokraterna och dess svans i den högerextrema miljön har varit med och drivit på koranbränningarna – ett led i de hatiska kampanjer som pågått under lång tid, sa hon i sitt sommartal.

– Partiet och dess svans agerande kan innebära risker för vårt land. Både vad gäller förhållningssättet till Ryssland – som när Åkesson inte kunde välja mellan president Biden och Putin en vecka innan Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina, och som i den nu uppkomna säkerhetskrisen, fortsatte Andersson.

I talet upprepade hon även Socialdemokraternas krav på att Richard Jomshof (SD) ska avgå från sin post som ordförande för Justitieutskottet i Sveriges riksdag efter hans uppmärksammade uttalande om islam och profeten Muhammed.

SD öppnar dörren

Trots Socialdemokraternas hårda retorik tror en ledande sverigedemokrat på ett framtida samarbete mellan S och SD.

Magnus Persson (SD), som efter riksdagsvalet fick en tunga posten som arbetsmarknadsutskottets ordförande, är övertygad om att SD och S kommer att börja samarbeta.

Han tror dock att det kan dröja några år.

– Det krävs ändå två mandatperioder till tror jag. Jag övertygad om att vi landar där till sist, att samtliga partier i Sveriges riksdag pratar med varandra, säger han till SvD.

I intervjun med tidningen berättar Persson att relationen med S-politikerna inte är så dålig som debatten ger sken av.

– Vi hälsar på varandra och diskuterar. Jag pratar, byter några ord och hälsar på socialdemokrater i hissen och så. Det är inga konstigheter. Det är inte vi och dem.

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen