VAL 2022: SD pressar Moderaterna – Stöds av KD

2022 09 19

Sverigedemokraterna pressar nu på rejält mot Moderaterna och har tagit fram en hemlig kravlista.

Det uppger källor inom Kristdemokraterna som framhåller att regeringsförhandlingarna blir allt hetare.

SD-ledningen ställer krav

Sverigedemokraterna med partiledare Jimmie Åkesson i spetsen vill tillsammans med partitoppar som Mattias Karlsson, Richard Jomshof, Henrik Vinge och Julia Kronlid få igenom så mycket det bara går i förhandlingarna.

Den stora frågan just nu är huruvida Liberalerna ska få ministerposter eller inte uppger källor inom Kristdemokraterna.

KD stödjer SD:s linje

– Det är inte aktuellt att SD ska ta plats i regeringen och det vet alla om, säger KD-källan.

– Men de fick 20 procent och lilla Liberalerna fick bara 5 procent. Så det är klart att om Liberalerna ska in i regeringen så måste SD få ordentligt betalt, säger hon.

Hon framhäver att SD har tagit fram en hemlig kravlista på en massa saker som SD vill driva igenom.

– Den stora frågan är om vi kan finna en kompromiss. Inom KD har vi stor förståelse för Sverigedemokraternas ställning.

– Jag skulle säga att vi Kristdemokrater stödjer Sverigedemokraterna i mångt och mycket, säger källan.

KD inte förtjusta i idén

Bland moderater runt om i landet är det ingen stor fråga huruvida Liberalerna tar plats i regeringen eller inte men partiledningen uppges mycket gärna vilja få till en så pass bred regering som möjligt.

Liberalerna skulle göra regeringen betydligt bredare och regeringen skulle då bli mindre konservativ och mer liberalkonservativ.

Men KD är inte riktigt med på noterna.

– Vi klarar oss lika bra utan Liberalerna.

– L-medverkan är inget vi är ute efter. Vi håller på SD:s linje, säger den kristdemokratiska källan.

KD vill ha två departement

Hon förklarar dock att KD kan överleva en liberal entré i regeringen – men det finns ett villkor.

– Då ska L få max 2-3 ministerposter.

– Och vi ska ha både försvarsdepartementet och socialdepartementet. Dessutom en post i justitiedepartementet, säger hon.

ANALYS

Den nuvarande S-regeringen har 23 olika ministerposter inklusive statsministerposten. Om det blir en ren M-KD-regeringen kan fördelningen med samma antal ministrar bli följande:

6-7 ministrar till Kristdemokraterna

16-17 ministrar till Moderaterna

Om även Liberalerna ska ta plats i regeringen så väntas framförallt Moderaterna tappa en rad ministerposter eftersom Kristdemokraterna inte vill släppa ifrån sig sina poster.

Tre liberala ministrar

KD är dessutom inte särskilt glada över att Liberalerna vill komma med i regeringen överhuvudtaget.

En M-KD-L-regeringen väntas leda till följande minsterfördelning:

5 ministrar till Kristdemokraterna

15 ministrar till Moderaterna

3 ministrar till Liberalerna

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


7 juni 2026

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen