VAL 2022: SD pressar Moderaterna – Stöds av KD

2022 09 19

Sverigedemokraterna pressar nu på rejält mot Moderaterna och har tagit fram en hemlig kravlista.

Det uppger källor inom Kristdemokraterna som framhåller att regeringsförhandlingarna blir allt hetare.

SD-ledningen ställer krav

Sverigedemokraterna med partiledare Jimmie Åkesson i spetsen vill tillsammans med partitoppar som Mattias Karlsson, Richard Jomshof, Henrik Vinge och Julia Kronlid få igenom så mycket det bara går i förhandlingarna.

Den stora frågan just nu är huruvida Liberalerna ska få ministerposter eller inte uppger källor inom Kristdemokraterna.

KD stödjer SD:s linje

– Det är inte aktuellt att SD ska ta plats i regeringen och det vet alla om, säger KD-källan.

– Men de fick 20 procent och lilla Liberalerna fick bara 5 procent. Så det är klart att om Liberalerna ska in i regeringen så måste SD få ordentligt betalt, säger hon.

Hon framhäver att SD har tagit fram en hemlig kravlista på en massa saker som SD vill driva igenom.

– Den stora frågan är om vi kan finna en kompromiss. Inom KD har vi stor förståelse för Sverigedemokraternas ställning.

– Jag skulle säga att vi Kristdemokrater stödjer Sverigedemokraterna i mångt och mycket, säger källan.

KD inte förtjusta i idén

Bland moderater runt om i landet är det ingen stor fråga huruvida Liberalerna tar plats i regeringen eller inte men partiledningen uppges mycket gärna vilja få till en så pass bred regering som möjligt.

Liberalerna skulle göra regeringen betydligt bredare och regeringen skulle då bli mindre konservativ och mer liberalkonservativ.

Men KD är inte riktigt med på noterna.

– Vi klarar oss lika bra utan Liberalerna.

– L-medverkan är inget vi är ute efter. Vi håller på SD:s linje, säger den kristdemokratiska källan.

KD vill ha två departement

Hon förklarar dock att KD kan överleva en liberal entré i regeringen – men det finns ett villkor.

– Då ska L få max 2-3 ministerposter.

– Och vi ska ha både försvarsdepartementet och socialdepartementet. Dessutom en post i justitiedepartementet, säger hon.

ANALYS

Den nuvarande S-regeringen har 23 olika ministerposter inklusive statsministerposten. Om det blir en ren M-KD-regeringen kan fördelningen med samma antal ministrar bli följande:

6-7 ministrar till Kristdemokraterna

16-17 ministrar till Moderaterna

Om även Liberalerna ska ta plats i regeringen så väntas framförallt Moderaterna tappa en rad ministerposter eftersom Kristdemokraterna inte vill släppa ifrån sig sina poster.

Tre liberala ministrar

KD är dessutom inte särskilt glada över att Liberalerna vill komma med i regeringen överhuvudtaget.

En M-KD-L-regeringen väntas leda till följande minsterfördelning:

5 ministrar till Kristdemokraterna

15 ministrar till Moderaterna

3 ministrar till Liberalerna

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen