VAL 2022: SD pressar Moderaterna – Stöds av KD

2022 09 19

Sverigedemokraterna pressar nu på rejält mot Moderaterna och har tagit fram en hemlig kravlista.

Det uppger källor inom Kristdemokraterna som framhåller att regeringsförhandlingarna blir allt hetare.

SD-ledningen ställer krav

Sverigedemokraterna med partiledare Jimmie Åkesson i spetsen vill tillsammans med partitoppar som Mattias Karlsson, Richard Jomshof, Henrik Vinge och Julia Kronlid få igenom så mycket det bara går i förhandlingarna.

Den stora frågan just nu är huruvida Liberalerna ska få ministerposter eller inte uppger källor inom Kristdemokraterna.

KD stödjer SD:s linje

– Det är inte aktuellt att SD ska ta plats i regeringen och det vet alla om, säger KD-källan.

– Men de fick 20 procent och lilla Liberalerna fick bara 5 procent. Så det är klart att om Liberalerna ska in i regeringen så måste SD få ordentligt betalt, säger hon.

Hon framhäver att SD har tagit fram en hemlig kravlista på en massa saker som SD vill driva igenom.

– Den stora frågan är om vi kan finna en kompromiss. Inom KD har vi stor förståelse för Sverigedemokraternas ställning.

– Jag skulle säga att vi Kristdemokrater stödjer Sverigedemokraterna i mångt och mycket, säger källan.

KD inte förtjusta i idén

Bland moderater runt om i landet är det ingen stor fråga huruvida Liberalerna tar plats i regeringen eller inte men partiledningen uppges mycket gärna vilja få till en så pass bred regering som möjligt.

Liberalerna skulle göra regeringen betydligt bredare och regeringen skulle då bli mindre konservativ och mer liberalkonservativ.

Men KD är inte riktigt med på noterna.

– Vi klarar oss lika bra utan Liberalerna.

– L-medverkan är inget vi är ute efter. Vi håller på SD:s linje, säger den kristdemokratiska källan.

KD vill ha två departement

Hon förklarar dock att KD kan överleva en liberal entré i regeringen – men det finns ett villkor.

– Då ska L få max 2-3 ministerposter.

– Och vi ska ha både försvarsdepartementet och socialdepartementet. Dessutom en post i justitiedepartementet, säger hon.

ANALYS

Den nuvarande S-regeringen har 23 olika ministerposter inklusive statsministerposten. Om det blir en ren M-KD-regeringen kan fördelningen med samma antal ministrar bli följande:

6-7 ministrar till Kristdemokraterna

16-17 ministrar till Moderaterna

Om även Liberalerna ska ta plats i regeringen så väntas framförallt Moderaterna tappa en rad ministerposter eftersom Kristdemokraterna inte vill släppa ifrån sig sina poster.

Tre liberala ministrar

KD är dessutom inte särskilt glada över att Liberalerna vill komma med i regeringen överhuvudtaget.

En M-KD-L-regeringen väntas leda till följande minsterfördelning:

5 ministrar till Kristdemokraterna

15 ministrar till Moderaterna

3 ministrar till Liberalerna

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


09mars26

Skatteverket: 700 000 svenskar måste betala

2026 06 22

2,6 miljoner svenskar får dela på 35,7 miljarder kronor i återbäring, men 700 000 personer måste istället betala.

Den 9-12 juni betalades skatteåterbäringen ut till dem som ändrade eller lade till uppgifter i sin deklaration och till dem som deklarerade senast den 4 maj digitalt eller på papper och inte fick utbetalning i april. 

Drygt 54 000 personer som ska få skatteåterbäring i juni får dock ingen automatisk utbetalning eftersom de inte har registrerat konto för utbetalning. 

Samtidigt har så många som 700 000 svenskar istället fått besked om kvarskatt.

700 000 måste betala

Drygt 700 000 personer har fått besked om kvarskatt om sammanlagt 16,3 miljarder kronor. 

Skatteverket meddelar att det gäller att hålla koll på datumen i det slutgiltiga beskedet.

– Du som får besked om kvarskatt ska betala inom cirka 90 dagar. Sista betalningsdag hittar du i ditt besked om slutlig skatt, framhåller myndigheten.

Dessa datum gäller

Så här lyder senaste betalningsdatum utifrån när slutskattebeskedet kom:

- Den som fick besked i april: Måste betala senast 13 juli

- Den som fick besked i juni: Måste betala senast 14 september

- Den som får besked i augusti: Måste betala senast 12 november

- Den som får besked i december: Måste betala senast 12 mars 2027

Läs mer: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Håll koll på räntan

Det gäller att betala in kvarskatten innan det slutdatumet, annars kan man behöva betala kostnadsränta på beloppet.

Från vilket datum kostnadsräntan beräknas beror på hur stor kvarskatten är. 

– Du som inte gör en extra inbetalning till skattekontot betalar låg kostnadsränta fram till datumet då kvarskatten senast ska vara betald (förfallodagen), framhåller Skatteverket.

– Kostnadsräntan beräknas dag för dag. Det innebär att om du betalar innan förfallodagen beräknas kostnadsränta fram till att din betalning är bokförd på skattekontot. 

Det är kvarskatt

Kvarskatt kallas också för underskott av slutlig skatt. 

Det är alltså den skatt som man behöver betala i efterhand om det visar sig att man har betalat in för lite skatt under året. 

Läs mer: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: F. Bratt Skatteverket

Text: Redaktionen