VAL 2022: SD pressar Moderaterna – Stöds av KD

2022 09 19

Sverigedemokraterna pressar nu på rejält mot Moderaterna och har tagit fram en hemlig kravlista.

Det uppger källor inom Kristdemokraterna som framhåller att regeringsförhandlingarna blir allt hetare.

SD-ledningen ställer krav

Sverigedemokraterna med partiledare Jimmie Åkesson i spetsen vill tillsammans med partitoppar som Mattias Karlsson, Richard Jomshof, Henrik Vinge och Julia Kronlid få igenom så mycket det bara går i förhandlingarna.

Den stora frågan just nu är huruvida Liberalerna ska få ministerposter eller inte uppger källor inom Kristdemokraterna.

KD stödjer SD:s linje

– Det är inte aktuellt att SD ska ta plats i regeringen och det vet alla om, säger KD-källan.

– Men de fick 20 procent och lilla Liberalerna fick bara 5 procent. Så det är klart att om Liberalerna ska in i regeringen så måste SD få ordentligt betalt, säger hon.

Hon framhäver att SD har tagit fram en hemlig kravlista på en massa saker som SD vill driva igenom.

– Den stora frågan är om vi kan finna en kompromiss. Inom KD har vi stor förståelse för Sverigedemokraternas ställning.

– Jag skulle säga att vi Kristdemokrater stödjer Sverigedemokraterna i mångt och mycket, säger källan.

KD inte förtjusta i idén

Bland moderater runt om i landet är det ingen stor fråga huruvida Liberalerna tar plats i regeringen eller inte men partiledningen uppges mycket gärna vilja få till en så pass bred regering som möjligt.

Liberalerna skulle göra regeringen betydligt bredare och regeringen skulle då bli mindre konservativ och mer liberalkonservativ.

Men KD är inte riktigt med på noterna.

– Vi klarar oss lika bra utan Liberalerna.

– L-medverkan är inget vi är ute efter. Vi håller på SD:s linje, säger den kristdemokratiska källan.

KD vill ha två departement

Hon förklarar dock att KD kan överleva en liberal entré i regeringen – men det finns ett villkor.

– Då ska L få max 2-3 ministerposter.

– Och vi ska ha både försvarsdepartementet och socialdepartementet. Dessutom en post i justitiedepartementet, säger hon.

ANALYS

Den nuvarande S-regeringen har 23 olika ministerposter inklusive statsministerposten. Om det blir en ren M-KD-regeringen kan fördelningen med samma antal ministrar bli följande:

6-7 ministrar till Kristdemokraterna

16-17 ministrar till Moderaterna

Om även Liberalerna ska ta plats i regeringen så väntas framförallt Moderaterna tappa en rad ministerposter eftersom Kristdemokraterna inte vill släppa ifrån sig sina poster.

Tre liberala ministrar

KD är dessutom inte särskilt glada över att Liberalerna vill komma med i regeringen överhuvudtaget.

En M-KD-L-regeringen väntas leda till följande minsterfördelning:

5 ministrar till Kristdemokraterna

15 ministrar till Moderaterna

3 ministrar till Liberalerna

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Finsk militär utklassade USA

2026 01 23

Amerikanska soldater ska ha förödmjukats av finska kollegor.

USA:s president Donald Trump hävdar att det bara är USA som kan försvara områden som Grönland och Arktis.

Men när amerikanska styrkor ställdes mot finländska reservister vid en Natoövning förra året blev amerikanerna förödmjukade, enligt militära källor.

”Ombads ta det lugnt”

Händelsen ska ha inträffat i samband med Natoövningen Joint Viking i Nordnorge, som ägde rum i mars 2025, rapporterar Iltalehti.

I övningen spelade finska reservister rollen som anfallsstyrka, medan amerikanska styrkor skulle spela rollen som försvarare.

Men amerikanerna blev förödmjukade av finländarna, enligt tidningen, som hänvisar till en källa i The Times.

– Finska reservister ombads ta det lugnt under Natoövningen. De amerikanska soldaterna ansåg att förlusterna var alltför förödmjukande, uppger tidningen.

Det var övningsledaren som bad finländarna att ta det lite lugnare och ”sluta besegra amerikanerna”, eftersom förlusterna ansågs vara demoraliserande för de amerikanska trupperna, enligt en militär källa.

LÄS OCKSÅ: Orbán har upptäckt "hemlighet" - "Kommer förstöra EU"

Behöver europeisk expertis

Händelsen var ingen tillfällighet, uppger tidningen.

Europeiska länder som Finland, Norge och Storbritannien anses ha mer kunskap om att operera i kalla förhållanden.

USA anses ha problem med sin arktiska militära expertis, uppger The Times.

Därför spelar de europeiska Nato-allierade en nyckelroll när det gäller säkerheten i Arktisregionen, enligt tidningens källor.

USA uppges vara beroende av finsk expertis och teknologi, exempelvis isbrytarteknologi, för att klara av arktisk krigföring.

Frågan har aktualiserats efter att Donald Trump gjort anspråk på Grönland.

Trump hävdar att det finns ett allvarligt säkerhetshot mot Grönland från Ryssland och Kina, och att bara USA kan försvara ön.

Experter har också ifrågasatt Trumps påståenden om ett akut och växande hot mot ön. Ryssland anses vara alltför upptaget av kriget i Ukraina för att kunna ägna sig åt Arktisregionen, vilket innebär att hotbilden snarast kan ha minskat.

LÄS OCKSÅ: Jättemiss i Moskva - ryssarna avslöjade

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Öppnar för skattehöjning – nytt besked från regeringen

2026 01 24

Skattepolitiken är alltid aktuell, särskilt när det närmar sig val.

Tidöpartierna har, både inför och under mandatperioden, fastslagit behovet av att minska svenskarnas kostnader och öka köpkraften.

Det var också ett stort fokus när budgeten för 2026 presenterades i höstas.

– Det har varit tufft ekonomiskt att vara svensk de senaste åren, uppgav regeringen då.

– Samarbetspartierna kommer därför i budgetpropositionen för 2026 föreslå flera åtgärder för att stärka människors plånböcker. Det handlar om ytterligare sänkt skatt på arbete och pension, sänkt skatt på sjuk- och aktivitetsersättning, sänkt elskatt, ett nytt högkostnadsskydd mot höga elpriser och förslag för att sänka förskole- och fritidshemsavgift.

Matmomsen sänks

En annan skatt som sänks den 1 april är matmomsen som går från tolv till sex procent.

Beslutet om den sänkta matmomsen sträcker sig till slutet av 2027.

Nu ger finansminister Elisabeth Svantesson (M) besked om vad som kommer hända sen.

Regeringens utgångspunkt är att matmomsen ska höjas igen 2028.

– Det kommer den regeringen som är då få svara på då, men min utgångspunkt är att det här är tillfälligt för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i den här lågkonjunkturen som faktiskt ställer till ganska mycket oreda, säger Elisabeth Svantesson, till SR.

LÄS OCKSÅ: Tung dom från Kristersson - uppmaning inför "kommande dagarna"

Känslig höjning

En höjning av matmomsen kan vara känslig, beroende på den ekonomiska utvecklingen för hushållen.

Men finansministern tror ändå att det är vägen framåt.

– Ja, det tror jag, om det krävs för att också framåt för att göra det som behövs, säger hon till radion.

Kommer kontrollera matpriserna

Syftet med den sänkta matmomsen är att priserna ska bli lägre för svenska hushåll.

För att säkerställa att matbutikerna verkligen anpassar priserna har Konsumentverket och Konjunkturinstitutet fått uppdraget att följa och analysera prisutvecklingen.

– Erfarenheter från såväl Sverige som andra länder visar att sänkt matmoms ger lägre priser. Genom att tillsätta en matpriskommission säkrar vi att sänkningen får genomslag i plånböckerna och håller i sig över tid, säger civilminister Erik Slottner (KD), i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Solcellsbolag går i konkurs

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Reaktionen