VAL 2022: SD pressar Moderaterna – Stöds av KD

2022 09 19

Sverigedemokraterna pressar nu på rejält mot Moderaterna och har tagit fram en hemlig kravlista.

Det uppger källor inom Kristdemokraterna som framhåller att regeringsförhandlingarna blir allt hetare.

SD-ledningen ställer krav

Sverigedemokraterna med partiledare Jimmie Åkesson i spetsen vill tillsammans med partitoppar som Mattias Karlsson, Richard Jomshof, Henrik Vinge och Julia Kronlid få igenom så mycket det bara går i förhandlingarna.

Den stora frågan just nu är huruvida Liberalerna ska få ministerposter eller inte uppger källor inom Kristdemokraterna.

KD stödjer SD:s linje

– Det är inte aktuellt att SD ska ta plats i regeringen och det vet alla om, säger KD-källan.

– Men de fick 20 procent och lilla Liberalerna fick bara 5 procent. Så det är klart att om Liberalerna ska in i regeringen så måste SD få ordentligt betalt, säger hon.

Hon framhäver att SD har tagit fram en hemlig kravlista på en massa saker som SD vill driva igenom.

– Den stora frågan är om vi kan finna en kompromiss. Inom KD har vi stor förståelse för Sverigedemokraternas ställning.

– Jag skulle säga att vi Kristdemokrater stödjer Sverigedemokraterna i mångt och mycket, säger källan.

KD inte förtjusta i idén

Bland moderater runt om i landet är det ingen stor fråga huruvida Liberalerna tar plats i regeringen eller inte men partiledningen uppges mycket gärna vilja få till en så pass bred regering som möjligt.

Liberalerna skulle göra regeringen betydligt bredare och regeringen skulle då bli mindre konservativ och mer liberalkonservativ.

Men KD är inte riktigt med på noterna.

– Vi klarar oss lika bra utan Liberalerna.

– L-medverkan är inget vi är ute efter. Vi håller på SD:s linje, säger den kristdemokratiska källan.

KD vill ha två departement

Hon förklarar dock att KD kan överleva en liberal entré i regeringen – men det finns ett villkor.

– Då ska L få max 2-3 ministerposter.

– Och vi ska ha både försvarsdepartementet och socialdepartementet. Dessutom en post i justitiedepartementet, säger hon.

ANALYS

Den nuvarande S-regeringen har 23 olika ministerposter inklusive statsministerposten. Om det blir en ren M-KD-regeringen kan fördelningen med samma antal ministrar bli följande:

6-7 ministrar till Kristdemokraterna

16-17 ministrar till Moderaterna

Om även Liberalerna ska ta plats i regeringen så väntas framförallt Moderaterna tappa en rad ministerposter eftersom Kristdemokraterna inte vill släppa ifrån sig sina poster.

Tre liberala ministrar

KD är dessutom inte särskilt glada över att Liberalerna vill komma med i regeringen överhuvudtaget.

En M-KD-L-regeringen väntas leda till följande minsterfördelning:

5 ministrar till Kristdemokraterna

15 ministrar till Moderaterna

3 ministrar till Liberalerna

Foto: Ebba Busch FB, Instagram

Text: Redaktionen


25 maj 26

Oväntat väderbesked i Sverige – gäller hela juni

2026 05 26

Juni har blivit kyligare och regnigare.

Det har SVT:s meteorolog Nils Holmqvist tidigare konstaterat.

– Jämför man den förra referensperioden med den senaste, så ser man att juni blivit lite kallare i allmänhet. Men också regnigare, 20-30 procent mer regn och skurar, har han sagt till tv-kanalen.

Men i år blir det annorlunda.

Årets första sommarmånad ser ut att bli ovanligt varm, rapporterar vädertjänsten Klart.

– Juni lutar åt att bli varmare än normalt i Sverige, särskilt från vecka 24 och framåt. Den tydligaste torra signalen finns i södra Sverige, vilket ökar sannolikheten för en både varm och solig midsommarhelg, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

Flaggar för varm sommar

Sommaren ser överlag ut att bli ovanligt varm i Sverige och övriga Europa, rapporterar SVT.

Men prognosen är fortfarande osäker.

– Får högtrycket ta mer plats blir det torrare och varmare över tid men om lågtrycket tar mer plats kanske det blir mer av en blandad, normal sommar, säger SVT:s meteorolog Nitzan Cohen till kanalen.

Torkan består

Juniprognosen från Klart visar att torkan väntas bestå i södra Sverige.

– Vecka 23 väntas bjuda på blött väder i Svealand, men i övrigt normalblött. Därefter väntas i stället torrt väder under vecka 24-25 när högtrycksinflytandet blir mer tydligt, framhåller Lasse Rydqvist.

Vattenläget i södra Sverige är alltjämt kritiskt.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) varnar för vattenbrist i Skåne och flaggar för att varningen kan utökas till flera län.

– Om det inte blir blötare väder blir det sannolikt fler meddelanden framöver i första hand på Gotland, Blekinge, Öland och Småland, sade SGU:s hydrogeolog Calle Hjerne på en pressträff i april.

LÄS OCKSÅ: Partisaner slår till – Ryssland förblindade 

Värst i Skåne

Skåne är i nuläget mer utsatt än andra områden i södra Sverige.

– Skälet till att Skåne just nu är mer påverkat än andra områden i landet är att det finns ett stort behov av grundvatten för vattenförsörjningen där. Det samtidigt som det är ett av de områden som fått minst nederbörd de senaste två åren, förklarar Calle Hjerne.

ANDRA LÄSER: Svenskt lyxbolag går i konkurs

Foto: 

Text: Redaktionen


25 maj 2026

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Ryska medborgare utomlands är “förtryckta och hotade”.

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen