SD-profil lämnar partiet – Anser att SD gått för långt högerut

2021 10 07

SD-profilen Annelie Fälth Simonsson som var ordförande för SD i Kristianstad innan Björn Söder tog över, lämnar nu Sverigedemokraterna.

Hon tycker inte längre att SD är ett parti som det känns naturligt för henne att vara med i.

SD går mer mot höger

– Jag känner mig inte hemma längre i Sverigedemokraternas politik. Jag vill mer mot mitten och de går mer mot höger, säger hon till Kristianstadsbladet.

Hon betonar att det inte ligger något bråk eller konflikt bakom hennes beslut utan det handlar helt enkelt om att Sverigedemokraterna börjat gå för långt ut mot högerkanten.

Andra partier ändrar sig

– De frågor som jag brinner för och har drivit inom skola och hedersrelaterade frågor har flera av de andra partierna också börjat uppmärksamma nu. Och när de andra partierna har börjat tänka som vi tänkte innan i dessa frågor har SD styrt ännu mer åt höger, som jag uppfattar det. Och då känner jag mig inte hemma där, säger Annelie Fälth Simonsson till Kristiandsbladet.

Blir politisk vilde

Hon kommer dock att stanna kvar i politiken som politisk vilde vilket innebär att hon behåller en rad tunga poster inom bland annat kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden.

Överväger andra partier

Framöver kan hon tänka sig att gå med i Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna istället indikerar hon då hon för tidningen framhåller att att det kan bli aktuellt att ansluta till ett annat parti men säger nej till V, MP, S och C.

Annelie Fälth Simonsson var tidigare ordförande för SD i Kristianstad men gick ned till andra vice ordförande i samband med att SD:s Björn Söder tog över rollen som förste ordförande.

ANALYS

Det har hänt vid flera tillfällen att politiker lämnat andra partier och gått över till SD men tvärtom – att SD-politiker lämnar SD och byter över till andra partier är ingen vanlig nyhet i media.

I samband med att SD inte längre kan kalla sig för ett nytt parti i större sammanhang så kan dock detta fenomen komma att bli allt vanligare.

Foto: Kristianstads kommun

[yop_poll id="721"]

19 aug 26

UPPGIFTER: Ryssland har slagit till mot Natoland

2026 08 19

Ryssland misstänks för inblandning i ett sabotage mot en militär anläggning på Natos territorium.

Förra veckan kom rapporter om en storskalig brand vid försvarsföretagets Milrem Robotics anläggning i Estland.

Branden i byggnaden i Tallinn utreds som misstänkt anlagd.

Nu kopplas Ryssland till det påstådda sabotaget.

Det bekräftar Estlands premiärminister Kristen Michal.

– En av utredningens teorier är att detta var en sabotagehandling, med stöd av Ryssland, säger han enligt oberoende Moscow Times.

Identifierat misstänkta

De misstänkta för dådet har identifierats.

Enligt premiärministern är personerna bosatta i Lettland. Åklagaren har begärt att de ska gripas.

– Estland tar alla attacker mot vår försvarsindustri på största allvar. Vi kommer alltid att skydda våra medborgare och företaget med alla medel som står till buds, framhåller Michal.

Hjälper Ukraina

Milrem Robotics producerar obemannade markstridsfordon. 

Företaget har ett nära samarbete med Ukraina. Bland annat levereras den obemannade markroboten THeMIS (Tracked Hybrid Modular Infantry System) till den ukrainska armén.

Roboten används för att stödja infanteri genom att transportera utrustning och evakuera skadade. Den kan också utrustas med vapensystem.

LÄS MER: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Danmark har varnat

Ryssland har tidigare förnekat anklagelser om att ha planerat eller utfört sabotage mot länder utanför Ukraina.

Flera västländer varnar dock för ryska sabotageaktioner.

Danmarks militära underrättelsetjänst FE bedömer det som “sannolikt” att Ryssland kontinuerligt “planerar och förbereder” sabotage mot mål i flera europeiska länder.

På FE:s egen skala motsvarar begreppet “sannolikt” att risken för sabotage i någon form ligger på mellan 60 och 90 procent.

– Ryssland har ökat sin vilja att ta risker för att testa och pressa oss här i väst, har Anja Dalgaard-Nielsen, chef för FE:s underrättelsesektor, sagt till Danmarks Radio.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Stor amerikansk säkerhetslucka kan utnyttjas av Kina

Foto: Geralt resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


“70 procent av mackarna har slut på bensin”

2026 08 19

Ryssland står inför en sällan skådad bränslekris.

De ukrainska drönarattackerna mot rysk energiinfrastruktur fortsätter.

Angreppen ger resultat.

På tisdagskvällen kommer uppgifter om att så mycket som 70 procent av de ryska bensinstationerna har slut på bensin, rapporterar Moscow Times.

Slut på bensin

Den 16 augusti fanns bensin eller diesel tillgängligt på endast 28,1 procent av landets mackar, jämfört med 41 procent veckan innan. 

Under de senaste sju dagarna har tillgången på bränsle minskat i regionerna Volgograd, Tjeljabinsk, Orenburg, Voronezj, Samara, Penza, Saratov, Lipetsk och Rostov, samt i Tatarstan. 

Myndigheterna i minst åtta regioner – däribland Krasnodar Kraj samt Kaluga och Nizjnij Novgorod oblast – har bekräftat att det finns problem på bensinstationerna.

Invånare i ytterligare minst 13 regioner har rapporterat om bränslebrist i sociala medier. 

Bekräftar problemen

Igor Jusjkov, ledande analytiker vid Fonden för nationell energisäkerhet, bekräftar problemen.

– Den nya bristvågen beror på de fortsatta attackerna och oplanerade reparationerna vid oljeraffinaderierna, säger han.

Läs mer: Ryska tillgångar kan skickas till Ukraina – på ett villkor

Har fått böter

Att klaga på bensinbristen har dock inte slutat väl för vissa ryssar.

En domstol i ryska Volgograd har bötfällt en lokal kvinna för att ha deltagit i ett kollektivt upprop gällande bränslebristen, uppger RBC Ukraine.

Säkerhetsstyrkor stämplade en video som spelades in nära en bensinstation som en ”otillåten allmän sammankomst”. 

“Orättvis fördelning”

En person som var på plats vid uppropet hördes i ett filmklipp säga så här:

– Det handlar specifikt om en orättvis fördelning: vår administration tankar fulla tankar med bensin med hjälp av drivmedelskort, medan vanliga invånare ofta helt enkelt avvisas. Poliserna ansåg att detta var en otillåten allmän sammankomst.

Läs mer: Ghana rasar mot Ryssland

Foto: A. Malenchik

Text: Redaktionen