SD-profil lämnar partiet – Anser att SD gått för långt högerut

2021 10 07

SD-profilen Annelie Fälth Simonsson som var ordförande för SD i Kristianstad innan Björn Söder tog över, lämnar nu Sverigedemokraterna.

Hon tycker inte längre att SD är ett parti som det känns naturligt för henne att vara med i.

SD går mer mot höger

– Jag känner mig inte hemma längre i Sverigedemokraternas politik. Jag vill mer mot mitten och de går mer mot höger, säger hon till Kristianstadsbladet.

Hon betonar att det inte ligger något bråk eller konflikt bakom hennes beslut utan det handlar helt enkelt om att Sverigedemokraterna börjat gå för långt ut mot högerkanten.

Andra partier ändrar sig

– De frågor som jag brinner för och har drivit inom skola och hedersrelaterade frågor har flera av de andra partierna också börjat uppmärksamma nu. Och när de andra partierna har börjat tänka som vi tänkte innan i dessa frågor har SD styrt ännu mer åt höger, som jag uppfattar det. Och då känner jag mig inte hemma där, säger Annelie Fälth Simonsson till Kristiandsbladet.

Blir politisk vilde

Hon kommer dock att stanna kvar i politiken som politisk vilde vilket innebär att hon behåller en rad tunga poster inom bland annat kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden.

Överväger andra partier

Framöver kan hon tänka sig att gå med i Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna istället indikerar hon då hon för tidningen framhåller att att det kan bli aktuellt att ansluta till ett annat parti men säger nej till V, MP, S och C.

Annelie Fälth Simonsson var tidigare ordförande för SD i Kristianstad men gick ned till andra vice ordförande i samband med att SD:s Björn Söder tog över rollen som förste ordförande.

ANALYS

Det har hänt vid flera tillfällen att politiker lämnat andra partier och gått över till SD men tvärtom – att SD-politiker lämnar SD och byter över till andra partier är ingen vanlig nyhet i media.

I samband med att SD inte längre kan kalla sig för ett nytt parti i större sammanhang så kan dock detta fenomen komma att bli allt vanligare.

Foto: Kristianstads kommun

[yop_poll id="721"]

NYA ÅRET: Skatt slopas helt – 650 000 svenskar påverkas

2026 01 01

Snart går 2025 över i 2026.

Det nya året innebär flera lagändringar – bland annat skattesänkningar på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

En annan skattesänkning har hamnat i skymundan, trots att den berör omkring 650 000 svenskar.

Det handlar om skatten på husvagnar och andra släpvagnar, som slopas helt från och med den 1 februari 2026.

Både fordonsskatten och saluvagnsskatten tas bort för husvagnar, hästsläp, båttrailers och olika typer av arbets- och lastsläp, rapporterar Carup. Totalt väntas omkring 650 000 släpvagnsägare få mer i plånboken – enligt Carup handlar det om flera hundralappar per år.

– Husvagnar innebär glädje och frihet för många människor runt om i Sverige. Samarbetspartierna vill att det ska vara möjligt för fler att äga och resa med husvagn, har regeringen tidigare fastslagit.

Husvagnar ökar i popularitet

Under 2024 registrerades totalt 4 576 husvagnar och husbilar i Sverige.

Det finns omkring 300 000 registrerade husvagnar och 120 000 husbilar i Sverige.

Det är flest i Europa, räknat per capita.

– Camping och mobilt boende behåller sin popularitet, säger Per Nilsson, ordförande för Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund, i ett uttalande.

LÄS MER: Polisen utfärdar Bank ID-varning

FAKTA: Världens största husvagn

- Enligt Guinness rekordbok är den största tvåhjuliga husvagnen fem våningar hög och byggdes 1990 för Sheikh Hamad Bin Hamdan Al Nahyan i Abu Dhabi, Förenade Arabemiraten.

- Den är 20 meter lång, 12 meter bred och väger 122 ton. Husvagnen innehåller åtta sovrum och badrum, fyra garage samt vattenförråd för 24 000 liter.

Källa: Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

LÄS OCKSÅ: Många bilägare får oväntad faktura – betala inte

Foto: Axel Adolfsson Moderaterna

Text: Redaktionen

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2026 01 01

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5 kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen