SD-profil lämnar partiet – Anser att SD gått för långt högerut

2021 10 07

SD-profilen Annelie Fälth Simonsson som var ordförande för SD i Kristianstad innan Björn Söder tog över, lämnar nu Sverigedemokraterna.

Hon tycker inte längre att SD är ett parti som det känns naturligt för henne att vara med i.

SD går mer mot höger

– Jag känner mig inte hemma längre i Sverigedemokraternas politik. Jag vill mer mot mitten och de går mer mot höger, säger hon till Kristianstadsbladet.

Hon betonar att det inte ligger något bråk eller konflikt bakom hennes beslut utan det handlar helt enkelt om att Sverigedemokraterna börjat gå för långt ut mot högerkanten.

Andra partier ändrar sig

– De frågor som jag brinner för och har drivit inom skola och hedersrelaterade frågor har flera av de andra partierna också börjat uppmärksamma nu. Och när de andra partierna har börjat tänka som vi tänkte innan i dessa frågor har SD styrt ännu mer åt höger, som jag uppfattar det. Och då känner jag mig inte hemma där, säger Annelie Fälth Simonsson till Kristiandsbladet.

Blir politisk vilde

Hon kommer dock att stanna kvar i politiken som politisk vilde vilket innebär att hon behåller en rad tunga poster inom bland annat kommunstyrelsen, kommunfullmäktige och barn- och utbildningsnämnden.

Överväger andra partier

Framöver kan hon tänka sig att gå med i Moderaterna, Kristdemokraterna eller Liberalerna istället indikerar hon då hon för tidningen framhåller att att det kan bli aktuellt att ansluta till ett annat parti men säger nej till V, MP, S och C.

Annelie Fälth Simonsson var tidigare ordförande för SD i Kristianstad men gick ned till andra vice ordförande i samband med att SD:s Björn Söder tog över rollen som förste ordförande.

ANALYS

Det har hänt vid flera tillfällen att politiker lämnat andra partier och gått över till SD men tvärtom – att SD-politiker lämnar SD och byter över till andra partier är ingen vanlig nyhet i media.

I samband med att SD inte längre kan kalla sig för ett nytt parti i större sammanhang så kan dock detta fenomen komma att bli allt vanligare.

Foto: Kristianstads kommun

[yop_poll id="721"]

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen