SD svänger – Klart problematiskt uppger Åkesson (SD)

2021 11 27

Nu svänger SD rejält om sin EU-parlamentariker Peter Lundgrens (SD) framtid efter domen om sexuellt ofredande igår. Så sent som i går gick Annie Lööf (C) ut med hårt kritik.

I går måndag dömdes Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Peter Lundgren för sexuellt ofredande av Göta hovrätt som anser att det är ställt utom rimligt tvivel att EU-parlamentarikern tog en kvinna på brösten mot hennes vilja.

Utagerat vad partiet anbelangar

Efter beskedet gick SD:s partisekreterare ut med ett uttalande som gjorde Annie Lööf (C) mycket upprörd.

– Vår uppfattning är att både Peter Lundgren och den målsägande har rett ut situationen sinsemellan och är på god fot med varandra. Som vi förstår kommer Peter Lundgren driva ärendet vidare till nästa instans. Vad partiet anbelangar så är saken redan utagerad, uppgav Richard Jomshof (SD) till SVT.

Annie (C): Sopas under mattan

Annie Lööf (C) anser att SD mäter brottslighet med olika måttstockar beroende på vem som har utfört brottet.

– SD:s ledning försvarar en dömd sexualbrottsling med argument som för tanken till parallell rättskipning. Det säger mycket om deras sunkiga partikultur och om synen på sexualbrott. Så länge det inte är en invandrare som begått brottet sopas de under mattan. Förkastligt, framhöll Annie Lööf (C).

Jimmie (SD): Väldigt problematiskt

Men nu kommer helt nya signaler från SD då partiledaren Jimmie Åkesson (SD) går ut i Ekot och uppmanar Peter Lundgren att ta sig en funderare kring hans möjligheter att på ett effektivt sätt kunna stanna kvar som EU-parlamentariker.

– Det är klart att det är ju väldigt problematiskt, säger Jimmie Åkesson (SD).

Interna diskussioner

Han uppger att det nu förs samtal inom partiet.

– Det är ju en diskussion som vi för naturligtvis internt just nu, hur vi ska förhålla oss till det här. Vi har ju ännu ingen dom som har vunnit laga kraft och därför menar jag att vi har några dagar på oss att hantera det här och analysera det här ur alla tänkbara aspekter. Men det är klart att det är ju väldigt problematiskt, säger Jimmie Åkesson till Ekot.

Väljarnas förtroende för SD

Han signalerar att han är orolig över att väljarnas förtroende för SD kan ta skada av det hela.

– Det är en hög företrädare för oss som är dömd för ett brott. Det är klart att det är aldrig bra. Det är en fråga om trovärdighet och väljarnas förtroende både för partiets politik och för den enskilde naturligtvis Och det är ju klart att jag tycker det är rimligt att Peter Lundgren ställer sig frågan själv om han ser möjligheter att kunna verka som sverigedemokrat utan att allting kommer att överskuggas av den här domen.

Lagen är som den är

SR framhåller att det fortfarande finns tid för Peter Lundgrens advokat att överklaga domen vilket ger SD-ledningen några dagar att dryfta vidare om Peter Lundgrens framtid.

Richard Jomshof har framhållit att Peter Lundgren och den aktuella kvinna lagt saken bakom sig och är på god fot med varandra igen.

– Men en annan sida är ju det rent juridiska och lagen är ju som den är, säger Jimmie (SD).

ANALYS

Min prognos är nu att Peter Lundgren kommer att lämna sin post som EU-parlamentariker. Hans partiledare säger nu följande öppet i media:

▪Det är ju väldigt problematiskt

▪Det är en fråga om väljarnas förtroende för partiets politik

▪Det är rimligt att Peter Lundgren ställer sig frågan själv om han ser möjligheter att kunna verka som sverigedemokrat…

Min bedömning är att partiledaren därmed nästintill dragit undan sitt förtroende för – om inte Peter Lundgren som person – så i alla fall hans möjligheter att kunna fortsätta på sin post. Och utan sitt partis stöd är det svårt att fortsätta.

Min prognos är därmed att Peter Lundgren (SD) kommer att avgå.

Foto: Riksdagen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen