SD-topp kallar vaccinet för giftspruta – Propagerar mot vaccinet

2021 10 19

Sverigedemokraternas ledamot i Försvarsutskottet tillika riksdagsledamot för Södermanland propagerar mot vaccinet och kallar det för giftspruta.

Det är på sociala medier i en grupp i Mariefred som SD:s riksdagsledamot Roger Richthoff går till angrepp mot vaccinet mot covid-19. Pandemin har i dagsläget skördat nästan 15 000 dödsoffer i Sverige enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror.

”Detta så kallade vaccin”

Bland annat gör SD-ledamoten följande påstående:

▪Kallar det av myndigheter godkända vaccinet för ”giftspruta”

▪Omnämner vaccinet som ”detta så kallade vaccin”

▪Skriver att ”nackdelarna med att ta vaccinet överstiger med råge den nytta det gör, framförallt för barn”

Hänvisar till ”kända läkare”

När Sveriges Radio frågar Roger Richthoff om hans uttalanden ger han bland annat följande svar.

– Ja, jag vill ju spetsa till det lite grann, främst med anledning till att man vet ju inte riktigt hur den här verkan kommer ske. Och man i det här fallet är ju både kända läkare, virologer och immunologer som både doktorerat i cellbiologi och annat, säger Richthoff som dock inte namnger vilka läkare han syftar på.

Behandla som en giftinjektion

Han upprepar även i radion sin jämförelse med en giftinjektion.

– I flera av deras inlägg så jämför man det här till och med med att man gör en injektion som man inte vet verkan av och därmed så skulle man kunna behandla det som en giftinjektion, säger Richthoff.

Påstår att nackdelar överväger

 Roger Richthoffs (SD) text i sin helhet ser ut så här:

🔸Tänker på vaccinering av barn i skolorna nu. Idag kan många barn bli så påverkade att de aningslöst tar en första giftspruta mot covid 19. Jag har gjort min del för att upplysa om att barn inte blir (generellt) särskilt sjuka av covid. Jag vet att mina nära och kära och många fler har upplyst sina barn om riskerna med detta så kallade vaccin. Nackdelarna med att ta vaccinet överstiger med råge den nytta det gör, framförallt för barn.

ANALYS

Sverige kämpar för allt vad tygen håller för att så många som möjligt ska vaccineras för att rädda liv och hälsa, hjälpa sjukvården och stoppa smittspridningen. En del länder med låg vaccinationstäckning drabbas just nu av sina värsta dödstal hittills, till exempel Ryssland.

Roger Richthoff är inte någon okänd SD-ledamot som är ersättare i någon lokal nämnd någonstans i Sverige utan han sitter i Sveriges riksdag och är ordinarie ledamot i Försvarsutskottet.

SD som parti bör klargöra

Hans uttalande om att vaccinets nackdelar överstiger den nytta det gör följs av hans påstående ”framförallt för barn” vilket indikerar att han anser att nackdelarna överväger fördelarna även för andra grupper än barn. Att dessutom kalla vaccinet för ”giftspruta” och ”detta så kallade vaccin” indikerar att Roger Richthoff inte anser att vaccinet bör användas.

SD som parti bör klargöra om man står bakom sin riksdagsledamots häpnadsväckande position i denna fråga som går stick i stäv med forskningen.

Ny info från Roger Richtoff

Roger Richthoff har nu hört av sig och lägger till följande uttalande och kompletteringar:

– Jag räknade upp olika forskare som Ann-Katrin Engwall, immunolog, doktor i cellbiologi, läkare Sture Blomberg med flera, även läkartidning med läkarupproret hänvisade jag till. Där finns många namn. Min poäng är att jag saknar en öppen och tydlig debatt i denna viktiga fråga, betonar Roger.
Han lyfter även fram att vaccinet moderna är stoppat för personer under 30 år vilket Folkhälsomyndigheten meddelade 6 oktober.
– Allt handlar om barnvaccination inte om motstånd mot vacciner, framhåller Roger som därmed klargör att hans uttalande endast gäller barn.

Foto: Sveriges Riksdag

[yop_poll id="780"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen