SD-topp kallar vaccinet för giftspruta – Propagerar mot vaccinet

2021 10 19

Sverigedemokraternas ledamot i Försvarsutskottet tillika riksdagsledamot för Södermanland propagerar mot vaccinet och kallar det för giftspruta.

Det är på sociala medier i en grupp i Mariefred som SD:s riksdagsledamot Roger Richthoff går till angrepp mot vaccinet mot covid-19. Pandemin har i dagsläget skördat nästan 15 000 dödsoffer i Sverige enligt Folkhälsomyndighetens senaste siffror.

”Detta så kallade vaccin”

Bland annat gör SD-ledamoten följande påstående:

▪Kallar det av myndigheter godkända vaccinet för ”giftspruta”

▪Omnämner vaccinet som ”detta så kallade vaccin”

▪Skriver att ”nackdelarna med att ta vaccinet överstiger med råge den nytta det gör, framförallt för barn”

Hänvisar till ”kända läkare”

När Sveriges Radio frågar Roger Richthoff om hans uttalanden ger han bland annat följande svar.

– Ja, jag vill ju spetsa till det lite grann, främst med anledning till att man vet ju inte riktigt hur den här verkan kommer ske. Och man i det här fallet är ju både kända läkare, virologer och immunologer som både doktorerat i cellbiologi och annat, säger Richthoff som dock inte namnger vilka läkare han syftar på.

Behandla som en giftinjektion

Han upprepar även i radion sin jämförelse med en giftinjektion.

– I flera av deras inlägg så jämför man det här till och med med att man gör en injektion som man inte vet verkan av och därmed så skulle man kunna behandla det som en giftinjektion, säger Richthoff.

Påstår att nackdelar överväger

 Roger Richthoffs (SD) text i sin helhet ser ut så här:

🔸Tänker på vaccinering av barn i skolorna nu. Idag kan många barn bli så påverkade att de aningslöst tar en första giftspruta mot covid 19. Jag har gjort min del för att upplysa om att barn inte blir (generellt) särskilt sjuka av covid. Jag vet att mina nära och kära och många fler har upplyst sina barn om riskerna med detta så kallade vaccin. Nackdelarna med att ta vaccinet överstiger med råge den nytta det gör, framförallt för barn.

ANALYS

Sverige kämpar för allt vad tygen håller för att så många som möjligt ska vaccineras för att rädda liv och hälsa, hjälpa sjukvården och stoppa smittspridningen. En del länder med låg vaccinationstäckning drabbas just nu av sina värsta dödstal hittills, till exempel Ryssland.

Roger Richthoff är inte någon okänd SD-ledamot som är ersättare i någon lokal nämnd någonstans i Sverige utan han sitter i Sveriges riksdag och är ordinarie ledamot i Försvarsutskottet.

SD som parti bör klargöra

Hans uttalande om att vaccinets nackdelar överstiger den nytta det gör följs av hans påstående ”framförallt för barn” vilket indikerar att han anser att nackdelarna överväger fördelarna även för andra grupper än barn. Att dessutom kalla vaccinet för ”giftspruta” och ”detta så kallade vaccin” indikerar att Roger Richthoff inte anser att vaccinet bör användas.

SD som parti bör klargöra om man står bakom sin riksdagsledamots häpnadsväckande position i denna fråga som går stick i stäv med forskningen.

Ny info från Roger Richtoff

Roger Richthoff har nu hört av sig och lägger till följande uttalande och kompletteringar:

– Jag räknade upp olika forskare som Ann-Katrin Engwall, immunolog, doktor i cellbiologi, läkare Sture Blomberg med flera, även läkartidning med läkarupproret hänvisade jag till. Där finns många namn. Min poäng är att jag saknar en öppen och tydlig debatt i denna viktiga fråga, betonar Roger.
Han lyfter även fram att vaccinet moderna är stoppat för personer under 30 år vilket Folkhälsomyndigheten meddelade 6 oktober.
– Allt handlar om barnvaccination inte om motstånd mot vacciner, framhåller Roger som därmed klargör att hans uttalande endast gäller barn.

Foto: Sveriges Riksdag

[yop_poll id="780"]

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen