SD-toppen vill döpa om 1 maj

2025 05 01

SD-toppen Mattias Karlsson vill se ett namnbyte på första maj.

Idag den första maj syns många ge sig ut på gatorna i demonstrationståg.

Det är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som uppmärksammas.

Nu meddelar SD-toppen Mattias Karlsson att han vill se ett namnbyte.

Vill se namnbyte

Karlsson menar att det “av kulturella skäl finns en logik i att ha en ledig dag efter valborg”.

– Men vi borde döpa om dagen till Folkrörelsernas dag och på så sätt symboliskt slå fast att det skall vara en dag för alla svenskar och inte bara för socialister. Detta skulle också symboliskt klippa banden till den nuvarande helgdagens historia, skriver han på X.

“Är motbjudande”

Karlsson fortsätter.

– Det är motbjudande att vi fortfarande har en officiell helgdag som skapades av den blodsbesudlade 2:a Socialistinternationalen till åminnelse av anarkistiska terrorister som dödade poliser.

Det är första maj

Första maj är den internationella arbetarrörelsens dag. 

Sedan 1890 har den internationella arbetarrörelsen använt dagen som en demonstrationsdag. 

1 maj är numera starkast förknippad med arbetarrörelsens politiska demonstrationer. 

1938 blev första maj en nationell helgdag i Sverige, förklarar Nordiska museet.

I det förindustriella samhället hölls ofta fest och gille. Dagen betecknades som den första sommardagen och djuren släpptes på bete. 

"Arbete och bröd"

Redan under senare delen av 1800-talet blev första maj den amerikanska arbetarrörelsens högtidsdag, och en del i kampen för åtta timmars arbetsdag. 

Det förklarar Institutet för språk och folkminnen.

– Under 1930-talet demonstrerade man för arbete, bröd och ett anständigt liv, uppger Isof.

– Efter andra världskriget dominerade fred och frihet och under 1960- och 1970-talen hade människor börjat bli internationellt medvetna i och med bland annat ANC´s kamp för svartas rätt i Sydafrika, Vietnamkriget och kärnvapen.

Även i Norge och Finland är första maj en helgdag, men inte i Danmark.

Läs mer: Magdalena Andersson rasar mot Jimmie Åkesson: ”Fruktansvärt”

Foto: K. Videira Hubert

Text: Redaktionen


01 juni 26

”15 000 kronor per person” – ny skattesänkning

2026 06 01

Pendlare ska kunna spara upp till 15 000 kronor i månaden.

Det framgår av ett nytt vallöfte från Moderaterna.

Regeringspartiet föreslår att kollektivtrafikkort betalda av arbetsgivaren ska bli en skattefri förmån med ett tak på 15 000 kronor per person och år. 

– För en barnfamilj där båda föräldrar pendlar innebär det upp till 2 500 kronor mer i plånboken varje månad, framhåller Moderaterna i ett uttalande.

”Sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen”

Enligt förslaget ska arbetsgivare kunna erbjuda kollektivtrafikkort som en skattefri förmån upp till 15 000 kronor per år. 

Förmånen ska gälla periodbiljetter med en giltighetstid på minst 30 dagar för kollektivtrafik på väg, järnväg, vatten, spårväg och tunnelbana. Även resor med nationella operatörer som SJ och VR Snabbtåg omfattas av förslaget.  

Enligt Moderaterna innebär förslaget i praktiken kostnadsfria månadskort för många pendlare.

–  Den som ställer klockan och tar sig till jobbet varje dag ska känna att ansträngningen lönar sig. Med skattefria kollektivtrafikkort gör vi det billigare att pendla för hårt arbetande människor. Det gäller sjuksköterskan, snickaren och tjänstemannen lika mycket som alla andra, säger statsminister Ulf Kristersson (M).

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer 

Löftet: 5 000 kronor mer varje månad

Finansminister Elisabeth Svantesson (M) beskriver reformen som en del i Moderaternas löfte om att en vanlig familj ska få behålla 5 000 kronor mer i plånboken i månaden nästa mandatperiod.

–  Du som anstränger dig och ställer klockan varje dag för att åka till jobbet ska få behålla mer pengar i plånboken. Nu tar vi nästa steg för att fler ska få behålla mer av sin lön. Vi gör det möjligt för arbetsgivare att kunna erbjuda kollektivtrafikkort som skattefri förmån, så att fler som jobbar ska slippa skatta på busskortet. Det är rättvist, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Livsmedel rusar i popularitet – trefaldig ökning 

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen


1 juni 2026

Sverige kan tvingas avskaffa skatt – kan vara olaglig

2026 06 01

En omtalad skatt i Sverige har blivit ett EU-ärende.

Den svenska bankskatten har tidigare fått grönt ljus av EU-kommissionen.

Nu kan skatten prövas på nytt.

EU-domstolens generaladvokat vill nämligen att kommissionen ser över möjligheten till att tvinga Sverige att avskaffa skatten, rapporterar EFN.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är inget fan av bankskatten. Men han avfärdar ett scenario där Sverige agerar i förtid och drar tillbaka den innan EU fattat sitt beslut.

– Vi har försökt hantera problemen med bankskatten, dels genom en lättnad som kommer Kommuninvest till dels för att deras verksamhet inte ska slås sönder, och sen genom att vi har en utredning som analyserar den här bankskatten. Den ska rapportera i januari nästa år och den ser vi fram emot att ta del av, säger Niklas Wykman till EFN.

S vill se skatt mot "övervinster"

Enligt finansmarknadsministern är bankskatt “mycket dåligt” och påverkar bland annat hushållens bolånekostnader negativt. 

Socialdemokraterna är av en annan uppfattning och har gått till val på att införa just en särskild skatt för bankerna. Det handlar om en tillfällig skatt mot “övervinster”.

Den tillfälliga skatten skulle gälla ett halvår till att börja med. Sen beror det på utvecklingen om man kan fortsätta med den, har partiets ekonomisk-politiska talesperson Mikael Damberg sagt till Aftonbladet.

LÄS MER: Positivt besked för svenska pensionärer

6,7 miljarder årligen

Hans Lindberg, vd för Svenska Bankföreningen, uppger att skatten inbringar drygt 6,7 miljarder kronor varje år. Han uppmanar även regeringen att slopa den.

– Nu befinner man sig i en process där skatten sannolikt förklaras olaglig. Då bör man från regeringens sida överväga att avskaffa skatten så snabbt som möjligt. Det vore ett klokt drag, säger Hans Lindberg till EFN.

LÄS MER: Riksdagsparti kräver: Sänk skatten för de rika

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen