SD-toppen vill döpa om 1 maj

2025 05 01

Idag den första maj syns många ge sig ut på gatorna i demonstrationståg.

Det är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som uppmärksammas.

Nu meddelar SD-toppen Mattias Karlsson att han vill se ett namnbyte.

Vill se namnbyte

Karlsson menar att det “av kulturella skäl finns en logik i att ha en ledig dag efter valborg”.

– Men vi borde döpa om dagen till Folkrörelsernas dag och på så sätt symboliskt slå fast att det skall vara en dag för alla svenskar och inte bara för socialister. Detta skulle också symboliskt klippa banden till den nuvarande helgdagens historia, skriver han på X.

“Är motbjudande”

Karlsson fortsätter.

– Det är motbjudande att vi fortfarande har en officiell helgdag som skapades av den blodsbesudlade 2:a Socialistinternationalen till åminnelse av anarkistiska terrorister som dödade poliser.

Det är första maj

Första maj är den internationella arbetarrörelsens dag. 

Sedan 1890 har den internationella arbetarrörelsen använt dagen som en demonstrationsdag. 

1 maj är numera starkast förknippad med arbetarrörelsens politiska demonstrationer. 

1938 blev första maj en nationell helgdag i Sverige, förklarar Nordiska museet.

I det förindustriella samhället hölls ofta fest och gille. Dagen betecknades som den första sommardagen och djuren släpptes på bete. 

"Arbete och bröd"

Redan under senare delen av 1800-talet blev första maj den amerikanska arbetarrörelsens högtidsdag, och en del i kampen för åtta timmars arbetsdag. 

Det förklarar Institutet för språk och folkminnen.

– Under 1930-talet demonstrerade man för arbete, bröd och ett anständigt liv, uppger Isof.

– Efter andra världskriget dominerade fred och frihet och under 1960- och 1970-talen hade människor börjat bli internationellt medvetna i och med bland annat ANC´s kamp för svartas rätt i Sydafrika, Vietnamkriget och kärnvapen.

Även i Norge och Finland är första maj en helgdag, men inte i Danmark.

Läs mer: Magdalena Andersson rasar mot Jimmie Åkesson: ”Fruktansvärt”

Foto: K. Videira Hubert

Text: Redaktionen

Samtal väller in – ovanlig sjukdomsvåg i Sverige

2026 08 05

Sjukvården får ovanligt många samtal om förkylnings- och influensaliknande symptom.

Hos vårdtjänsten 1177 vittnar personalen om en kraftig ökning av antalet samtal, rapporterar Sydsvenskan.

Utvecklingen beskrivs som ovanligt, eftersom flest svenskar brukar drabbas av förkylningar, influensa och andra luftvägsinfektioner under hösten och vintern.

Men i år har en ovanlig sommartopp inträffat.

– I ett par veckors tid har våra sjuksköterskor sagt att det är ovanligt många som ringer med förkylnings- och influensasymptom, säger 1177:s enhetschef Suzanne Didricksson till Sydsvenskan.

”Sprids lättare”

Det är oklart vad den plötsliga ökningen beror på.

Enligt Suzanne Didricksson kan det finnas flera förklaringar.

– Under sommartid är det ju mycket folksamlingar och fester och flygresor. Då sprids sådana här saker lite lättare, säger hon.

För att undvika smittspridning uppmanas allmänheten vidta två åtgrder:

- Tvätta händerna

- Håll avstånd

ANDRA LÄSER: Trippelattack mot Ryssland – Moskva i lågor

Positiva signaler

I maj fastslog Folkhälsomyndigheten att säsongen för de vanliga virusen RS , covid-19 och influensa är över i landet.

Under virussäsongen var sjukdomsbördan av covid-19 lägre än influensa för första gången sedan pandemins början.

– Smittspridningen av influensa har dominerats av den så kallade K-varianten. Fler har blivit allvarligt sjuka i influensa än i covid-19, inte minst bland äldre personer. Att 68 procent av personer 65 år eller äldre har vaccinerat sig mot influensa är glädjande, eftersom det är det bästa sättet att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Moa Rehn, utredare på Folhälsomyndigheten.

Spridningen av RS-virus var också mindre intensivt jämfört med föregående år. Färre fall och intensivvårdade rapporterades bland barn under 1 år. Störst var minskningen bland barn under sex månader.

Nedgången kopplas till att skyddande antikroppar har erbjudits till alla nyfödda barn för första gången.

– Vi ser en tydlig effekt genom att färre spädbarn har blivit allvarligt sjuka, jämfört med tidigare säsonger, säger FHM:s utredare Susanne Strömdahl.

LÄS OCKSÅ: Trumps stöd rasar i USA 

Foto: T. Grote resp Jenny Hagström, 1177

Text: Redaktionen

Kommer vara gratis efter årsskiftet – storsatsning från regeringen

2026 08 05

I våras beslutade regeringen att göra en satsning för att erbjuda fler svenskar möjligheten att få barn genom provrörsbefruktning, även kallat IVF.

– Regeringen och Sverigedemokraterna satsar nu på vården för ofrivilligt barnlösa, framhöll sjukvårdsminister Elisabet Lann (KD), finansminister Elisabeth Svantesson (M) och jämställdhetsminister Nina Larsson (L) i samband med beslutet.

– I den kommande vårändringsbudgeten avsätts 327 miljoner kronor för att möjliggöra tre extra IVF-försök. Det är en viktig åtgärd för att öka möjligheterna för många att få barn, i synnerhet då forskning visar att chanserna till en lyckad graviditet ökar med fler IVF-försök.

Bara 2026

De extra pengarna avsattes för 2026.

Men flera läkare och patienter har ifrågasatt satsningen, då det är svårt att hinna göra tre försök innan årsskiftet, rapporterar SR.

Som svar går nu sjukvårdsministern ut med besked inför framtiden. Satsningen på de tre extra kostnadsfria IVF-försöken kommer fortsätta också under 2027, vilket gör att möjligheten kommer finnas kvar.

– Den här satsningen ligger permanent och ska fortsätta framåt och tanken är ju att det här ska ge fler par möjligheten att förverkliga drömmen om barn, säger Elisabet Lann, till radion.

LÄS MER: Svenskt rymdbolag i konkurs

Kan tas bort

Regeringens besked är tydligt. Men om en ny regeringen tillträder efter valet kan det bli en ändring.

– Ska man plocka bort det här måste man aktivt besluta att avbryta och det kan ju en regering alltid göra, men från den här regeringens sida så ligger beslutet fast, säger Elisabet Lann.

Många drabbas

Omkring vart sjätte par i Sverige drabbas av ofrivillig barnlöshet, enligt regeringen.

Det kan föra med sig både medicinska och psykosociala svårigheter.

– För de enskilda personerna blir kostnaderna höga, en genomsnittlig behandling kostar enligt det nationella kvalitetsregistret upp emot 50 000 kronor. Längtan efter barn kan till sist bli en fråga om storleken på plånboken, framhåller regeringen.

LÄS MER: Konkurserna ökar i Sverige

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen