SD-toppen vill döpa om 1 maj

2025 05 01

SD-toppen Mattias Karlsson vill se ett namnbyte på första maj.

Idag den första maj syns många ge sig ut på gatorna i demonstrationståg.

Det är arbetarrörelsens internationella högtidsdag som uppmärksammas.

Nu meddelar SD-toppen Mattias Karlsson att han vill se ett namnbyte.

Vill se namnbyte

Karlsson menar att det “av kulturella skäl finns en logik i att ha en ledig dag efter valborg”.

– Men vi borde döpa om dagen till Folkrörelsernas dag och på så sätt symboliskt slå fast att det skall vara en dag för alla svenskar och inte bara för socialister. Detta skulle också symboliskt klippa banden till den nuvarande helgdagens historia, skriver han på X.

“Är motbjudande”

Karlsson fortsätter.

– Det är motbjudande att vi fortfarande har en officiell helgdag som skapades av den blodsbesudlade 2:a Socialistinternationalen till åminnelse av anarkistiska terrorister som dödade poliser.

Det är första maj

Första maj är den internationella arbetarrörelsens dag. 

Sedan 1890 har den internationella arbetarrörelsen använt dagen som en demonstrationsdag. 

1 maj är numera starkast förknippad med arbetarrörelsens politiska demonstrationer. 

1938 blev första maj en nationell helgdag i Sverige, förklarar Nordiska museet.

I det förindustriella samhället hölls ofta fest och gille. Dagen betecknades som den första sommardagen och djuren släpptes på bete. 

"Arbete och bröd"

Redan under senare delen av 1800-talet blev första maj den amerikanska arbetarrörelsens högtidsdag, och en del i kampen för åtta timmars arbetsdag. 

Det förklarar Institutet för språk och folkminnen.

– Under 1930-talet demonstrerade man för arbete, bröd och ett anständigt liv, uppger Isof.

– Efter andra världskriget dominerade fred och frihet och under 1960- och 1970-talen hade människor börjat bli internationellt medvetna i och med bland annat ANC´s kamp för svartas rätt i Sydafrika, Vietnamkriget och kärnvapen.

Även i Norge och Finland är första maj en helgdag, men inte i Danmark.

Läs mer: Magdalena Andersson rasar mot Jimmie Åkesson: ”Fruktansvärt”

Foto: K. Videira Hubert

Text: Redaktionen


23 oktober 2025

Kremls utspel: “Kollaps – nu är det över”

2026 01 19

Det firas ordentligt i Kreml.

Donald Trumps ord om Grönland har skakat om Europa rejält.

Den amerikanska presidenten hotar med tullar mot en rad länder – däribland Sverige – för att de stöttar Danmark och Grönland.

Sprickan mellan EU och USA har samtidigt lett till glädje i Kreml.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar nu att “den transatlantiska alliansen är över”, rapporterar Kyiv Independent.

“Kollaps – nu är det över”

Ryska tjänstemän uppges välkomna Trumps tullhot mot Frankrike, Danmark, Sverige och flera andra länder.

Kremls ekonomiska förhandlare Kirill Dmitriev menar att draget signalerar en “kollaps” inom den transatlantiska alliansen.

– Den transatlantiska alliansen är över, menar han.

Även Medvedev

En annan som glädjer sig över utvecklingen är Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev.

– USA förbereder sig på att attackera Grönland och väljer ön framför någon form av atlantisk solidaritet, framhåller Medvedev.

Läs mer: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Senaste nytt

Den svenska regeringen har på söndagen släppt ett gemensamt uttalande tillsammans med Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge och Storbritannien.

– Vi står i full solidaritet med kungariket Danmark och det grönländska folket. Som en fortsättning på den process som inleddes förra veckan står vi redo att inleda en dialog baserad på principerna om suveränitet och territoriell integritet, vilka vi står fast bakom, framgår av meddelandet.

Kan bli stökigt

Samtidigt väntas stökigheter på världens finansiella marknader den kommande tiden.

När Donald Trump för nästan ett år sedan aviserade tullar mot majoriteten av världens länder störtdök börser i såväl USA som Europa.

Den amerikanska börsen är stängd på måndagen – men i Sverige är börsen öppen som vanligt.

Läs mer: Macron begär stenhård åtgärd mot USA – ”Bazooka”

Foto: I. Lapyrin

Text: Redaktionen


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen