SD vänder – gränsen nådd för Jimmie Åkesson

2026 03 05

De så kallade tonårsutvisningarna har skapat stor debatt i Sverige.

Tidigare har familjeanknytning kunnat utgöra ”särskilt ömmande skäl”, vilket inneburit att minderåriga med tidsbegränsade uppehållstillstånd kunnat stanna i landet efter att de fyllt 18 år. Regeringen och SD avskaffade möjligheten 2023 med stöd av S.

De senaste veckorna har det rapporterats om flera uppmärksammade fall där unga personer tvingats lämna Sverige, trots att de bott och studerat i landet i flera år.

Nu agerar Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson.

SD-ledaren meddelar att han vill pausa tonårsutvisningarna med omedelbar verkan.

– Jag tycker det är det mest rimliga, i stället för att hasta fram något regelverk som inte träffar rätt det heller så att man får hålla på och lappa och laga hela tiden. Då är det bättre att man pausar om det är möjligt och sen hitta ett regelverk som träffar bättre, säger Åkesson till DN.

Erkänner misstag

SD-ledaren konstaterar att den nya lagstiftningen har slagit fel, och eftersom det kan ta lång tid att justera den behöver utvisningarna pausas.

– Syftet har ju aldrig varit att 18-åriga flickor som går på gymnasiet och bor hemma hos mamma och pappa ska skickas till ett land som deras föräldrar kom ifrån, eller som de själva flyttade ifrån när de var väldigt små, säger han till tidningen.

Liberalerna följer

Kort efter Åkessons utspel meddelar även Liberalerna att de vill pausa tonårsutvisningarna, rapporterar DN.

Liberalernas partiledare Simona Mohamsson uppger att hon välkomnar Åkessons besked och att hon hoppas att regeringen "kan nå en lösning så fort som möjligt".

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Översyn pågår

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har tidigare meddelat att regeringen ser över systemet för tonårsutvisningarna.

– Jag kan konstatera att några av de frågor som varit föremål för allmän debatt, men också en lång rad andra frågor som rör lagstiftning på det här området, är föremål för arbete under våren. Så får vi återkomma och berätta om utfallet för det när det är klart, har han sagt till Aftonbladet.

LÄS OCKSÅ: Nytt land kan attackera Iran

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ryssland inför totalblockad

2026 04 10

Ryssland har infört en fullständig blockad i hela landet.

Ryska myndigheter har blockerat meddelandeappen Telegram i hela landet.

Detta markerar en av de mest omfattande åtstramningarna av digital kommunikation på senare år, rapporterar Kyiv Post.

Fullständig blockad

Ryssland har enligt uppgifter helt stängt ned tillgången till Telegram i hela landet.

Blockaden gäller både mobilnät och fast internet, vilket gör appen i praktiken oanvändbar utan hjälpmedel som VPN.

Enligt rapporter från flera användare runt om i landet har åtkomsten plötsligt försvunnit, och många beskriver att tjänsten helt slutat fungera.

– Det verkar som att Telegram har blivit totalblockerat på Ryska federationens territorium, säger Mikhail Klimarev, chef för organisationen Internet Protection Society.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Digital nedstängning

Efter blockaden fungerar Telegram i stort sett bara via VPN-tjänster, som krypterar användarnas internettrafik och leder den genom andra servrar för att kringgå censur.

För vanliga användare innebär detta att appen inte längre går att använda som tidigare, eftersom meddelanden inte skickas, media inte laddas och appen ofta inte ens startar utan sådan teknik.

Situationen har lett till att många beskriver det som en form av digital nedstängning.

Blockaden kommer inte utan förvarning.

Den ryska medieövervakaren Roskomnadzor har under en längre tid stegvis begränsat Telegram genom att strypa hastigheten, begränsa röst- och videosamtal samt försämra möjligheten att ladda ner media.

Dessa åtgärder har gradvis gjort plattformen svårare att använda innan den nu helt stängts ned.

Regeringen svarar

Ryska myndigheter uppger att beslutet grundas i att plattformen används för kriminell och terroristrelaterad aktivitet.

Samtidigt försöker Kreml styra användare mot en ny nationell meddelandeapp.

– Vi uppmanar medborgarna att byta till vår nationella meddelandeapp MAX, uppger officiella källor enligt rapporteringen.

Kritiker har dock uttryckt oro för att den nya appen kan komma att användas för övervakning av användare och ytterligare kontroll över informationsflödet i landet.

Blockaden ses som en del av en bredare utveckling där internetfriheten i Ryssland successivt har begränsats sedan 2022.

LÄS MER: Fyra länder stoppar Ukraina från Nato

Foto: E Fillin

Text: Redaktionen