SD vill inleda förhandlingar med M-KD

2021 04 07

Jimmie Åkesson (SD) vill snart inleda sakpolitiska förhandlingar med M-KD för att skapa en gemensam färdplan för Sverige mandatperioden 2022-2026.

Det rapporterar idag GP som klargör att SD redan har framfört sin vilja om förhandlingar till M:s partiledning. SD är öppna för flera olika alternativ när det gäller avtal med M-KD och Jimmie Åkesson har nämnt följande enligt GP:

◾Skriftligt dokument kring sakpolitiken 

◾Hur sakpolitiken ska genomföras

◾En tidsplan för genomförandet

SD-ledaren kräver segrar för sitt parti inom specifika områden för att stödja en M-KD-regering och det gäller bland annat migrationen och rättspolitiken.

– Det blir betydligt lättare för oss att släppa fram en moderat statsminister om vi vet vad vi faktiskt får, säger Jimmie till GP. Han utgår ifrån att SD får inflytande i förhållande till valresultatet

– Det är en sak att bli statsminister, men du ska kunna regera landet i fyra år och det blir väldigt svårt om ett annat stort parti, som man räknar som sitt underlag, inte får vara med och förhandla. Min uppfattning är att Ulf förstår det och är fullt på det klara med det.

SD-ledaren sågar samtidigt Liberalernas tankar om budgeten.

– Den går ut på att de borgerliga partierna ska förhandla budgeten och sedan gå till finansutskottet med den, och då får vi stödja den om vi vill. Det är ingen intressant lösning för oss alls, vi tänker inte komma in från sidan. Ska vi stödja en budget ska vi vara med och förhandla, säger Jimmie Åkesson, till GP.

ANALYS

Att ett parti som ska ingå i ett aktivt regeringsunderlag räknar med att få igenom delar av sin politik är självklart och med den utgångspunkten är SD:s syn på denna fråga en självklarhet.

Att Vänsterpartiet ingår passivt i S-MP-C-V-regeringssidan genom att de röstade igenom Löfven till statsminister men ändå inte samverkar aktivt med sitt eget regeringsunderlag är en udda företeelse och inget som lär inträffa igen i framtiden.

Det mest intressanta i Jimmies intervju med GP är istället att SD redan nu framfört till M-ledningen att man vill inleda sakpolitiska förhandlingar. Det är en fördel för väljarna att få klart för sig på förhand vad M-KD-SD vill genomföra tillsammans och då framförallt vilka frågor SD får igenom eftersom M och KD:s politik är mer likvärdig. Å andra sidan kan sådana förhandlingar användas av S som kan föra fram att oppositionen vill sälja skinnet innan björnen är skjuten.

[forminator_poll id="2859"]

29 dec 2025

Tre nya lagar införs på torsdag – det här gäller

2025 12 31

På torsdag, den 1 januari 2026, börjar flera nya lagar att gälla i Sverige.

En del av dem har varit omdiskuterade och påverkar många svenskar direkt i vardagen.

Sänkt skatt

Den första lagen gäller det ökade jobbskatteavdraget som innebär sänkt skatt på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.

Totalt handlar det om ett förstärkt jobbskatteavdrag med 17,36 miljarder kronor. En person med genomsnittslön får därmed 400 kronor i sänkt skatt per månad 2026, jämfört med 2025. Samtidigt sänks också skatten för pensionärer genom ett förhöjt grundavdrag för personer som fyllt 66 år.

– Skatten sänks lika mycket för en pensionär över 66 år som för en person under 66 år som arbetar, givet att de har samma inkomst, förklarade regeringen i höstas.

För en genomsnittspensionär innebär lagändringen en sänkt skatt motsvarande omkring 150 kronor per månad.

Sänker energiskatten

En annan uppmärksammad lag som börjar gälla vid årsskiftet är att elskatten sänks. Det var ett löfte som bland annat Kristdemokraterna gick till val på inför 2022. Dessutom stärks kundskyddet mot uppsägning och avstängning av el.

– Vi behöver också här och nu se till att minska trycket på familjernas plånböcker. Från den 1 januari 2026 sänks därför elskatten med nästan 10 öre/kWh, eller motsvarande 20 procent, förklarade närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tidigare i år.

Ministern kallade då nyheten för “ett av budgetens mest efterlängtade besked”, vilken även innehöll ett “högkostnadsskydd mot dyra elräkningar” om det genomsnittliga spotpriset på el under en månad överstiger 1,5 kronor per kilowattimme.

Högkostnadsskyddet har dock kritiserats för att vara “verkningslöst”, eftersom spotpriset inte varit över 1,5  kr/kWh sedan krisåret 2022.

– Jag kan inte se något scenario fram till utgången av 2026 som gör att vi hamnar över den gränsen. Man låter väljarna tro att det ska påverka deras plånbok positivt, men i själva verket kommer det inte att förändra något, sade bland annat elmarknadsanalytikern Bengt Ekenstierna till DN i september.

LÄS MER: Svenska produktionen upphör – företag flyttar till Kina

Ett bidrag höjs kraftigt

En tredje lag gäller den kraftiga höjningen av återvandringsbidraget, som höjs från 10 000 kronor per person till 350 000 kronor per person. Syftet med den markanta ökningen är att locka invandrare, som inte integrerats i samhället, att återvända till sina hemländer. Som mest kan en familj få 600 00 kronor för att återvända.

Myndigheter har dock varnat för att höjningen kan leda till större fusk, någonting som regeringen säger sig ha tagit höjd för.

– Samtidigt som vi nu höjer bidraget ges också Migrationsverket fler verktyg för att förebygga att det fuskas med bidraget. Vi är måna om att det här stödet inte missbrukas och har nolltolerans mot alla former av fusk, säger migrationsminister Johan Forssell (M)  i ett uttalande.

Fler lagar senare under 2026

Förutom ovanstående tre lagar börjar även exempelvis tio tandvård att gälla efter nyår, ett nytt statligt stöd för tandvård för äldre. Senare under 2026 kommer även nya regler för bolån att införas och den så kallade dansbandsmomsen sänks i sommar från 12 till 6 procent.

LÄS MER: Ica-butik går i konkurs

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Moskva attackerat – 600 000 ryssar saknar ström

2025 12 31

Det ryska försvarsdepartementet rapporterar om en storskalig luftattack mot Moskvaregionen.

Enligt departementet har 109 ukrainska drönare skjutits ned över regionen.

Flera av projektilerna tycks dock ha träffat sina mål.

Över 600 000 hushåll i Moskvaregionen saknar ström på tisdagskvällen, rapporterar nyhetsbyrån Ukraine National News (UNN) med hänvisning till ryska Telegramkanaler. 

– Innan det storskaliga strömavbrottet hördes ljud från drönare. För närvarande är det bekräftat att cirka 600 000 abonnenter saknar el, framhåller UNN.

Dessutom ska delar av den ryskockuperade staden Melitopol ha slocknat. Ryska trupper erövrade Melitopol i sydöstra Ukraina i början av den fullskaliga invasionen.

Uppgifter: Kraftstation träffad

Enligt obekräftade uppgifter har Ukraina lyckats slå ut en kraftstation i Moskvaförorten Ramenskoje.

– Ukrainska drönare har precis träffat ett massivt kraftverk i Ramenskoje, Moskva, efter att det ryska luftförsvaret misslyckats med att skjuta ner dem, skriver X-kontot WarMonitor som dagligen följer utvecklingen i kriget.

LÄS MER: Nobbar USA – vill bilda ny försvarsallians med Europa

Hotet: Moskva kan slockna helt

Andrij Hnatov – chef för generalstaben för de väpnade styrkorna i Ukraina – har tidigare hotat att mörklägga hela Moskva om inte Ryssland upphör med sina attacker mot ukrainsk energiinfrastruktur.

– Alla fiendens handlingar som syftar till att skada vårt land kommer att få ett symmetriskt svar, sade Hnatov när han fick frågan av en reporter på den ukrainska nyhetsbyrån Ukrinform.

– Vi kommer att finna möjligheter och har vapen som krävs för att genomföra dessa operationer, tillade generalstabschefen.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putins enorma lögn avslöjad 

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen