SD vill inleda förhandlingar med M-KD

2021 04 07

Jimmie Åkesson (SD) vill snart inleda sakpolitiska förhandlingar med M-KD för att skapa en gemensam färdplan för Sverige mandatperioden 2022-2026.

Det rapporterar idag GP som klargör att SD redan har framfört sin vilja om förhandlingar till M:s partiledning. SD är öppna för flera olika alternativ när det gäller avtal med M-KD och Jimmie Åkesson har nämnt följande enligt GP:

◾Skriftligt dokument kring sakpolitiken 

◾Hur sakpolitiken ska genomföras

◾En tidsplan för genomförandet

SD-ledaren kräver segrar för sitt parti inom specifika områden för att stödja en M-KD-regering och det gäller bland annat migrationen och rättspolitiken.

– Det blir betydligt lättare för oss att släppa fram en moderat statsminister om vi vet vad vi faktiskt får, säger Jimmie till GP. Han utgår ifrån att SD får inflytande i förhållande till valresultatet

– Det är en sak att bli statsminister, men du ska kunna regera landet i fyra år och det blir väldigt svårt om ett annat stort parti, som man räknar som sitt underlag, inte får vara med och förhandla. Min uppfattning är att Ulf förstår det och är fullt på det klara med det.

SD-ledaren sågar samtidigt Liberalernas tankar om budgeten.

– Den går ut på att de borgerliga partierna ska förhandla budgeten och sedan gå till finansutskottet med den, och då får vi stödja den om vi vill. Det är ingen intressant lösning för oss alls, vi tänker inte komma in från sidan. Ska vi stödja en budget ska vi vara med och förhandla, säger Jimmie Åkesson, till GP.

ANALYS

Att ett parti som ska ingå i ett aktivt regeringsunderlag räknar med att få igenom delar av sin politik är självklart och med den utgångspunkten är SD:s syn på denna fråga en självklarhet.

Att Vänsterpartiet ingår passivt i S-MP-C-V-regeringssidan genom att de röstade igenom Löfven till statsminister men ändå inte samverkar aktivt med sitt eget regeringsunderlag är en udda företeelse och inget som lär inträffa igen i framtiden.

Det mest intressanta i Jimmies intervju med GP är istället att SD redan nu framfört till M-ledningen att man vill inleda sakpolitiska förhandlingar. Det är en fördel för väljarna att få klart för sig på förhand vad M-KD-SD vill genomföra tillsammans och då framförallt vilka frågor SD får igenom eftersom M och KD:s politik är mer likvärdig. Å andra sidan kan sådana förhandlingar användas av S som kan föra fram att oppositionen vill sälja skinnet innan björnen är skjuten.

[forminator_poll id="2859"]

JUST NU: Akut larm om 700 000 svenskar

2025 10 15

Nu kommer ett allvarligt larm om 700 000 människor i Sverige.

Tidöpartierna planerar en stor bidragsreform som bland annat omfattar förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden – i syfte att minska bidragsberoendet.

Men nu slår Sveriges Stadsmissioner larm om att reformen riskerar att få allvarliga konsekvenser.

Larm om 700 000 svenskar

Siffror från SCB visar att nästan 700 000 människor i Sverige levde i materiell och social fattigdom 2024, vilket är nästan dubbelt så många som 2021, framhåller Sveriges Stadsmissioner i en debattartikel i DN.

Jonas Rydberg, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, menar att regeringens bidragsreform kommer att förvärra en redan svår situation.

– Den nya bidragsreformen kommer att öka fattigdomen, kriminaliteten och den psykiska ohälsan. Den är ett systemskifte – staten drar sig undan ansvaret att skydda människor från fattigdom, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Han vädjar till regeringen att ”värna barns rättigheter” och att ”inte urholka skyddsnätet för familjer”.

– Regeringens förslag om bidragstak och kvalificering till välfärden nedmonterar Sveriges välfärdsmodell som ska skydda människor i utsatthet från fattigdom. Förslagen drabbar särskilt barnen i familjer som lever i ekonomisk utsatthet och kommer att öka utsattheten, menar Sveriges Stadsmissioners generalsekreterare.

LÄS OCKSÅ: Priset för parkering chockhöjs

”Riskerar öka brottsligheten”

Sveriges Stadsmissioner har tagit hjälp av forskare för att granska reformen i sin nya fattigdomsrapport.

De menar att ytterligare cirka 130 000 kommer att drabbas av fattigdom.

De anser också att bidragsreformen riskerar att ”tvinga ut människor i ett skuggsamhälle”.

– Förslagen riskerar att öka brottsligheten och de ekonomiska och sociala klyftorna mellan inrikes och utrikes födda och utgör ett stort avsteg från den svenska välfärds- och samhällsmodellen, skriver Jonas Rydberg i debattartikeln.

Men regeringen och Tidöpartierna menar att bidragsreformen är nödvändig för att bryta bidragsberoendet, öka motivationen att arbeta och stärka arbetslinjen.

Tidöpartier vill minska bidragsberoendet

De ser det som en rättvisefråga att det ska löna sig att arbeta – men också som ett sätt att minska människors beroende av välfärden.

– Konsekvensen av ett långvarigt bidragsberoende är förödande. Både för den som cementeras in i ett bidragsberoende och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet, har äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) tidigare sagt i ett uttalande.

Även regeringens stödparti Sverigedemokraterna stödjer bidragsreformen.

– Det är inte rimligt att människor som just flyttat till Sverige direkt får tillgång till våra generösa välfärdssystem. Det är inte rättvist mot dem som varje dag går till jobbet, betalar skatt och bär upp vårt samhälle, säger Sverigedemokraternas gruppledare Linda Lindberg.

LÄS OCKSÅ: Flera matvaror störtdyker i pris - här är hela listan

Foto: Ryoji Iwata

Text: Redaktionen

Historiskt väderbesked i Sverige – ”får backa till 1884”

2025 10 15

Hösten är här.

Men i år dröjde det länge för stora delar av norra Sverige.

I Luleå och Piteå noterades två historiska noteringar, rapporterar vädertjänsten Klart.

Den meteorologiska hösten i Luleå anlände den 4 oktober.

Ett historiskt väderbesked.

Det är det senaste ankomstdatumet som uppmätts vid Luleå-Kallax Flygplats sedan mätningarna startade 1949 – och därmed en rekordsen höst, rapporterar Klart.

I Piteå noterades också ett historiskt höstbesked. Det dröjde även till den 4 oktober innan piteåborna kunde välkomna hösten.

– Detta är det näst senaste ankomstdatumet som observerats där, uppger SMHI.

För att hitta en senare start på hösten i Piteå får man backa till 1884, då hösten anlände den 7 oktober.

”100 respektive 140 år”

En äldre mätstation i stadsdelen Bergnäset i Luleå har gjort mätningar sedan 1926. Under mätperioden har stationen inte visat några ankomstdatum för hösten så sent som i oktober.

– Detta gör att man i Luleå och Piteå nu har fått uppleva den senaste hösten på åtminstone 100 år respektive över 140 år, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist i ett uttalande.

LÄS MER: “Extremt” väderbesked i Sverige – första gången det sker

FAKTA: Meteorologiska hösten

- Den meteorologiska definitionen av höst är att dygnsmedeltemperaturen ska vara sjunkande och lägre än 10,0 plusgrader men högre än 0,0 grader. Om dygnsmedeltemperaturen är lägre än 10,0 grader i fem dygn i följd kallas det för meteorologisk höst.

- Även om det blir en återgång till högre temperaturer därefter så räknas det fortfarande som höst.

-  Som ytterligare villkor gäller att vi inte börjar räkna på höstens ankomst förrän den 1 augusti. Det är någon vecka efter medeldatum för årets varmaste dag.

Källa: SMHI

LÄS OCKSÅ: “Chock” i Norge – efter besked från Stoltenberg 

Text: Redaktionen