SD vill inleda förhandlingar med M-KD

2021 04 07

Jimmie Åkesson (SD) vill snart inleda sakpolitiska förhandlingar med M-KD för att skapa en gemensam färdplan för Sverige mandatperioden 2022-2026.

Det rapporterar idag GP som klargör att SD redan har framfört sin vilja om förhandlingar till M:s partiledning. SD är öppna för flera olika alternativ när det gäller avtal med M-KD och Jimmie Åkesson har nämnt följande enligt GP:

Skriftligt dokument kring sakpolitiken

Hur sakpolitiken ska genomföras

En tidsplan för genomförandet

SD-ledaren kräver segrar för sitt parti inom specifika områden för att stödja en M-KD-regering och det gäller bland annat migrationen och rättspolitiken.

– Det blir betydligt lättare för oss att släppa fram en moderat statsminister om vi vet vad vi faktiskt får, säger Jimmie till GP. Han utgår ifrån att SD får inflytande i förhållande till valresultatet

– Det är en sak att bli statsminister, men du ska kunna regera landet i fyra år och det blir väldigt svårt om ett annat stort parti, som man räknar som sitt underlag, inte får vara med och förhandla. Min uppfattning är att Ulf förstår det och är fullt på det klara med det.

SD-ledaren sågar samtidigt Liberalernas tankar om budgeten.

– Den går ut på att de borgerliga partierna ska förhandla budgeten och sedan gå till finansutskottet med den, och då får vi stödja den om vi vill. Det är ingen intressant lösning för oss alls, vi tänker inte komma in från sidan. Ska vi stödja en budget ska vi vara med och förhandla, säger Jimmie Åkesson, till GP.

ANALYS

Att ett parti som ska ingå i ett aktivt regeringsunderlag räknar med att få igenom delar av sin politik är självklart och med den utgångspunkten är SD:s syn på denna fråga en självklarhet.

Att Vänsterpartiet ingår passivt i S-MP-C-V-regeringssidan genom att de röstade igenom Löfven till statsminister men ändå inte samverkar aktivt med sitt eget regeringsunderlag är en udda företeelse och inget som lär inträffa igen i framtiden.

Det mest intressanta i Jimmies intervju med GP är istället att SD redan nu framfört till M-ledningen att man vill inleda sakpolitiska förhandlingar. Det är en fördel för väljarna att få klart för sig på förhand vad M-KD-SD vill genomföra tillsammans och då framförallt vilka frågor SD får igenom eftersom M och KD:s politik är mer likvärdig. Å andra sidan kan sådana förhandlingar användas av S som kan föra fram att oppositionen vill sälja skinnet innan björnen är skjuten.

[forminator_poll id="2859"]

Regeringsfrågan: Kristersson går emot Busch

2026 10 14

I går lanserades ett nytt regeringsalternativ.

Magdalena Andersson (S) kommer av allt att döma inte att få tillräckligt med stöd i morgondagens omröstning för att bli vald till statsminister i en S-regering.

Till nästa sonderingsuppdrag finns nu ett nytt regeringsalternativ, uppgav Ebba Busch (KD) på tisdagen. Enligt partiledaren har hon målet att bilda en mitten-högerregering och för samtal med både C och SD.

Nu låter det annorlunda.

Åtminstone från statsminister Ulf Kristersson (M). Han förnekar att några förhandlingar om en höger-mittenregering alls äger rum.

– Det finns inga sådana förhandlingar. Vi pratar förstås med alla hela tiden, säger Kristersson till SvD.

Kristersson: Inga förutsättningar

Efter valet har Ulf Kristersson flera gånger sagt att det finns en “icke-socialistisk majoritet” och då syftat på Tidöpartierna samt Centerpartiet. Men enligt M-ledaren saknas förutsättningar för att han ska kunna bilda regering och bli statsminister på nytt.

– Så länge det är 176 mandat som pekar på en socialdemokratiskt ledd regering så finns det inte parlamentariska förutsättningar för en icke-socialistisk regering. Om det skulle förändras så står jag beredd, säger Kristersson enligt DN.

"Slösar tålamodet"

Ulf Kristersson vill dock inte kommentera om han vill ha sonderingsuppdraget av talmannen om, eller när, Andersson röstas ned imorgon.

– Det här handlar om att seriöst pröva en regering som kan tolereras och väljas av Sveriges riksdag, och det måste alltid börja i mandatfördelningen. Att slänga bort omröstningar som man vet misslyckas är att slösa på svenska folkets tålamod, säger partiledaren.

Läs också: Nu vänder det – Swedbank: Bästa sedan 2022

Busch: Söker möjligheten

Ebba Busch höger-mitten-alternativ lanserades efter att hon förra veckan träffat C-ledaren Elisabeth Thand Ringqvist för ett bastubad. Mötet avhandlade bland annat valresultatet och möjligheterna att bilda en ny regering, enligt Busch.

– Det är en del av vårt sätt att försöka vara konstruktiva och ha bra samtal med de partier där vi har gemensamma frågor som vi skulle kunna samarbeta kring, där jag såklart också söker en möjlighet för en mitten-högerregering, sade hon till Di igår.

Läs också: En matkedja har fler kunder än någonsin

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Är ni så dumma?” – Putin officiellt varnad

2026 10 14

– Ryssland kan attackera Nato. Jag är inte säker på att vi kan avskräcka galningen.

Så säger Martin Herem, Estlands nya försvarsminister, och syftar på Rysslands diktator Vladimir Putin.

– Om deras första attack blir mot Estland är jag inte säker på. Det kan vara Lettland eller någon annanstans. De vill uppnå inflytande. De behöver makt, säger Herem i en intervju med European Pravda.

Varnas av Natochefen

Utspelet kommer i samma veva som Natos generalsekreterare Mark Rutte är på besök i Estland. Under ett tal i Tallin tar han upp säkerhetsfrågan och hotet mot medlemsländerna i försvarsalliansen.

Enligt Natochefen finns i dagsläget inget “överhängande hot” mot Natos territorium.

Men.

Putin är officiellt varnad.

– Naturligtvis, exakt vad vi kommer att göra om ryssarna är dumma nog att attackera, det får ni se då, säger Rutte enligt Sky News.

– Jag kommer inte att gå in på detaljer. Men ni kan vara säkra på att vi kommer att försvara oss.

Sverige rycker in

Mark Rutte understryker också att Nato aldrig kommer att vara den som går till attack.

– Vi är en försvarsallians och vill skydda vår livsstil, våra intressen och våra värderingar, säger generalsekreteraren.

Talet kommer i samband med att fler varningar hörs om säkerhetsläget i Europa. I september gick den danska försvarsunderrättelsetjänsten, FE, ut med att man nyligen dokumenterat tio allvarliga incidenter i Europa, bland annat drönarupptäckten vid Leipzigs flygplats i Tyskland.

Läs mer: ”Tiden är inne” – Natojätte slår larm

FE gör bedömningen att Ryssland under de kommande månaderna kommer att intensifiera hybridkriget med “mer frekventa attacker” mot väst och Nato. Dessutom med "större konsekvenser för de drabbade länderna än tidigare”.

Nato har även nyligen stärkt försvaret i östra Europa. Bland annat ska Sverige skicka Patriotluftvärn och bidra med stridsflyg till en Natoinsats vid den polska östgränsen i december, ett besked som kom så sent som förra veckan.

– Det allvarliga säkerhetsläget, med återkommande kränkningar av allierades luftrum och ryska försök att påverka stödet till Ukraina, visar vikten av skyddet av logistiknoden i Polen, säger försvarsminister Pål Jonson (M).

Läs mer: Kaos i Ryssland – smäller om och om igen

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen