SD vill inleda förhandlingar med M-KD

2021 04 07

Jimmie Åkesson (SD) vill snart inleda sakpolitiska förhandlingar med M-KD för att skapa en gemensam färdplan för Sverige mandatperioden 2022-2026.

Det rapporterar idag GP som klargör att SD redan har framfört sin vilja om förhandlingar till M:s partiledning. SD är öppna för flera olika alternativ när det gäller avtal med M-KD och Jimmie Åkesson har nämnt följande enligt GP:

◾Skriftligt dokument kring sakpolitiken 

◾Hur sakpolitiken ska genomföras

◾En tidsplan för genomförandet

SD-ledaren kräver segrar för sitt parti inom specifika områden för att stödja en M-KD-regering och det gäller bland annat migrationen och rättspolitiken.

– Det blir betydligt lättare för oss att släppa fram en moderat statsminister om vi vet vad vi faktiskt får, säger Jimmie till GP. Han utgår ifrån att SD får inflytande i förhållande till valresultatet

– Det är en sak att bli statsminister, men du ska kunna regera landet i fyra år och det blir väldigt svårt om ett annat stort parti, som man räknar som sitt underlag, inte får vara med och förhandla. Min uppfattning är att Ulf förstår det och är fullt på det klara med det.

SD-ledaren sågar samtidigt Liberalernas tankar om budgeten.

– Den går ut på att de borgerliga partierna ska förhandla budgeten och sedan gå till finansutskottet med den, och då får vi stödja den om vi vill. Det är ingen intressant lösning för oss alls, vi tänker inte komma in från sidan. Ska vi stödja en budget ska vi vara med och förhandla, säger Jimmie Åkesson, till GP.

ANALYS

Att ett parti som ska ingå i ett aktivt regeringsunderlag räknar med att få igenom delar av sin politik är självklart och med den utgångspunkten är SD:s syn på denna fråga en självklarhet.

Att Vänsterpartiet ingår passivt i S-MP-C-V-regeringssidan genom att de röstade igenom Löfven till statsminister men ändå inte samverkar aktivt med sitt eget regeringsunderlag är en udda företeelse och inget som lär inträffa igen i framtiden.

Det mest intressanta i Jimmies intervju med GP är istället att SD redan nu framfört till M-ledningen att man vill inleda sakpolitiska förhandlingar. Det är en fördel för väljarna att få klart för sig på förhand vad M-KD-SD vill genomföra tillsammans och då framförallt vilka frågor SD får igenom eftersom M och KD:s politik är mer likvärdig. Å andra sidan kan sådana förhandlingar användas av S som kan föra fram att oppositionen vill sälja skinnet innan björnen är skjuten.

[forminator_poll id="2859"]

Natoplan har skjutit ner farkost

2026 07 24

Natos stridsflyg har genomfört en nedskjutning.

En drönare tog sig under förmiddagen in i Rumäniens luftrum.

Farkosten sköts ner av ett rumänskt stridsplan efter att ett varningslarm gått ut till befolkningen, rapporterar RBC Ukraine.

F-16-plan i luften

Ett rumänskt stridsflygplan av typen F-16 har skjutit ner en drönare som hade tagit sig in i landets luftrum.

Det uppger Rumäniens president Nicușor Dan och den rumänska nyhetsbyrån Agerpres.

Händelsen inträffade under förmiddagen när det rumänska flygvapnet ingrep mot farkosten.

Enligt presidenten kunde piloten agera utan att någon människa befann sig i fara.

– Området var obebott, så piloten kunde öppna eld utan någon risk. Just nu undersöker ansvariga myndigheter området för att ta reda på alla detaljer kring händelsen, säger Nicușor Dan.

LÄS MER: Helt slut vid fronten – ryska soldater larmar

Nationellt varningsmeddelande

Innan drönaren sköts ner hade Rumänien skickat ut ett nationellt varningsmeddelande till invånare i flera områden.

Varningen utfärdades efter uppgifter om en möjlig drönare i sydöstra delen av landet.

Bland annat berördes Buzău län, men även Brăila, Galați och Tulcea fick liknande varningar.

Rumäniens räddningstjänst uppger att larmet skickades ut genom landets officiella varningssystem RO-ALERT.

Efter insatsen har myndigheter skickats till platsen för att samla in information och fastställa exakt vad som har hänt.

Den rumänske presidenten betonar att utredningen nu ska ge fler svar kring farkosten och dess väg in över rumänskt territorium.

Stridsflyg i Polen

Händelsen sker samtidigt som flera Natoländer har uttryckt oro för möjliga provokationer kopplade till kriget i Ukraina

Så sent som förra veckan skickade Polen upp stridsflygplan efter att ett ryskt Il-20-spaningsflygplan närmat sig polskt luftrum över Östersjön.

De polska jaktplanen skickades upp för att möta det ryska planet och efter att radiokontakt etablerats fick den ryska besättningen order om att lämna området.

Polens försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz kallade händelsen allvarlig.

– Ett par av våra jaktflygplan i incidentberedskap mötte ett ryskt spaningsflygplan som försökte ta sig in i polskt luftrum, sade försvarsministern.

Han beskrev samtidigt Ryssland som ett direkt hot mot Polen och andra Natoländer.

Incidenten i Polen var inte den första under året.

Tidigare har polska F-16-plan vid flera tillfällen skickats upp för att möta ryska militärflyg över Östersjön.

LÄS MER: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen


24 juli 2026

Inte hänt på 40 år i Sverige – framgång för regeringen

2026 07 24

Regeringen kan konstatera ett historiskt besked på fredagen.

När Tidösamarbetet tog form för snart fyra år sedan blev migrationen en av de mest centrala frågorna i avtalet. Regeringen har själv talat om att man inlett ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Att få ordning på Sverige, det är vårt absolut nödvändiga stora projekt och där ingår både att minska invandringen så att vi klarar av integrationen men också få ner den stora gängkriminaliteten, sade statsminister Ulf Kristersson (M) våren 2023.

Inte hänt sedan 1984

På fredagen släpper Migrationsverket sin nya prognos för hur många som bedöms söka asyl i Sverige under 2026.

Siffran landar på 4 200 nya ansökningar i år. Det är den lägsta nivån sedan 1984, enligt TV4 Nyheterna.

– Det beror både på att det kommer färre asylsökande till EU och att svenska regelverket har gjort Sverige mindre attraktivt för asylsökande, säger Eric Ramstedt, planeringsdirektör på Migrationsverket, i ett uttalande.

"Historiskt lågt"

Migrationsminister Johan Forssell (M) är nöjd över utvecklingen och konstaterar att det handlar om historiskt låga nivåer. Han menar att det är centralt för att Sverige ska klara integrationen.

– När vi tog över var prognosen 19 000 personer det året. Nu är vi nere på runt 4 000, säger han till TV4.

Även antalet som söker arbetstillstånd i Sverige minskar. Samtidigt är det fler ukrainare som söker tillfälligt skydd. Här justeras prognosen upp med 1 000 sökande till 10 000 under 2026.

– Prognosen för 2026 justeras upp utifrån att det hittills i år kommit fler ukrainare än vi tidigare räknat med, säger Eric Ramstedt. 

Andra läser: Marco Rubio avslöjar Ryssland – ”chockerande”

S lovar stram migration

Johan Forssell har tidigare varnat för att invandringen kan öka vid maktskifte i höst. Socialdemokraterna har dock tydligt tagit ställning för en stram migrationspolitik 

– Med mig som statsminister kommer det att vara en fortsatt stram migrationspolitik för människor som kommer till Sverige, sade partiledare Magdalena Andersson (S) till Aftonbladet i juni.

Andra läser: Bostadspriserna väntas stiga i Sverige

Foto: Olle Friman/Regeringskansliet

Text: Redaktionen