SD vill inleda förhandlingar med M-KD

2021 04 07

Jimmie Åkesson (SD) vill snart inleda sakpolitiska förhandlingar med M-KD för att skapa en gemensam färdplan för Sverige mandatperioden 2022-2026.

Det rapporterar idag GP som klargör att SD redan har framfört sin vilja om förhandlingar till M:s partiledning. SD är öppna för flera olika alternativ när det gäller avtal med M-KD och Jimmie Åkesson har nämnt följande enligt GP:

◾Skriftligt dokument kring sakpolitiken 

◾Hur sakpolitiken ska genomföras

◾En tidsplan för genomförandet

SD-ledaren kräver segrar för sitt parti inom specifika områden för att stödja en M-KD-regering och det gäller bland annat migrationen och rättspolitiken.

– Det blir betydligt lättare för oss att släppa fram en moderat statsminister om vi vet vad vi faktiskt får, säger Jimmie till GP. Han utgår ifrån att SD får inflytande i förhållande till valresultatet

– Det är en sak att bli statsminister, men du ska kunna regera landet i fyra år och det blir väldigt svårt om ett annat stort parti, som man räknar som sitt underlag, inte får vara med och förhandla. Min uppfattning är att Ulf förstår det och är fullt på det klara med det.

SD-ledaren sågar samtidigt Liberalernas tankar om budgeten.

– Den går ut på att de borgerliga partierna ska förhandla budgeten och sedan gå till finansutskottet med den, och då får vi stödja den om vi vill. Det är ingen intressant lösning för oss alls, vi tänker inte komma in från sidan. Ska vi stödja en budget ska vi vara med och förhandla, säger Jimmie Åkesson, till GP.

ANALYS

Att ett parti som ska ingå i ett aktivt regeringsunderlag räknar med att få igenom delar av sin politik är självklart och med den utgångspunkten är SD:s syn på denna fråga en självklarhet.

Att Vänsterpartiet ingår passivt i S-MP-C-V-regeringssidan genom att de röstade igenom Löfven till statsminister men ändå inte samverkar aktivt med sitt eget regeringsunderlag är en udda företeelse och inget som lär inträffa igen i framtiden.

Det mest intressanta i Jimmies intervju med GP är istället att SD redan nu framfört till M-ledningen att man vill inleda sakpolitiska förhandlingar. Det är en fördel för väljarna att få klart för sig på förhand vad M-KD-SD vill genomföra tillsammans och då framförallt vilka frågor SD får igenom eftersom M och KD:s politik är mer likvärdig. Å andra sidan kan sådana förhandlingar användas av S som kan föra fram att oppositionen vill sälja skinnet innan björnen är skjuten.

[forminator_poll id="2859"]

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


12 okt 2026

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras. 

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke. 

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen