JUST NU: SD:s besked – Jimmie Åkesson nobbar Järvaveckan

2022 05 13

Partiledaren vill inte delta i samma program som Kakan Hermansson.

Redan förra veckan hotade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson med att hoppa av den årligen återkommande politikerveckan Järvaveckan.

Nytt besked

Nu slår SD-ledaren fast: han kommer delta inte så länge Kakan Hermansson leder arrangemanget, rapporterar SVT.

Beslutet bekräftas i ett mejl till kanalen från partiets presschef Oskar Cavalli-Björkman.

Bekräftar avhopp

Arrangören har dock inte officiellt lämnat besked om vad som ligger bakom beskedet från Jimmie Åkesson, men bekräftar att han har hoppat av.

– Jag beklagar att Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna väljer att inte delta på Järvaveckan, men vi har förståelse för att varje parti fattar sina egna beslut, säger Ahmed Abdirahman, vd och grundare av Stiftelsen The Global Village som arrangerar Järvaveckan, till TT enligt Expressen.

Feministiskt initiativ ersätter

Järvaveckan har nu uppdaterat sitt program. Förändringen innebär att Jimmie Åkessons tidigare planerade partiledartal tas bort. Inte heller någon annan från Sverigedemokraterna representeras på evenemanget, enligt SVT.

Programpunkten ersätts istället med ett tal av Teysir Subhi från Feministiskt initiativ.

Började med ELLE-galan

Bakgrunden till Jimmie Åkessons avhopp handlar om en konflikt med programledaren Kakan Hermansson och påståenden om att hon skulle ha krävt att Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch portades från ELLE-galan på grund av sina uttalanden om polisen, vilket ELLE själva dementerade.

Twittrade “ACAB”

Sverigedemokraternas partiledare uppmärksammade i samma veva en gammal tweet från Hermansson där hon använde sig av uttrycket “ACAB”, en akronym för “All Cops Are Bastards”.

Åkessons ultimatum

Jimmie Åkesson ställde därefter ett ultimatum.

– Järvaveckan får helt enkelt välja – polishataren Kakan Hermansson eller partiledaren Jimmie Åkesson, framhävde han på Twitter förra veckan.

Kakan Hermansson blir kvar

Arrangören för Järvaveckan, Stiftelsen The Global Village, har dock inga planer på att stryka Kakan Hermansson från programmet.

– Vi recenserar inte vad olika partiledare säger, utan vi har ett program och kommer att fortsätta köra på det, säger Ahmed Abdirahman till SVT.

Över 50 000 besökare

Järvaveckan äger rum på Spånga IP i Stockholm 1-5 juni. Evenemanget gör i år comeback efter digitala varianter på grund av Covid-19 de senaste åren.

År 2019 besökte hela 53 000 människor arrangemanget, vilket var ett nytt rekord för Järvaveckan som årligen gått av stapeln sedan 2016.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen