SD:s besked om stora vallöftet

2022 11 03

Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år.

Skattesänkningen inklusive 20 öre lägre moms innebär att priset på bensin och diesel vid pump sänks med en krona per liter, uppger regeringen. Förslaget ska träda i kraft nästa år.

Men i realiteten handlar det om en sänkning med 14 öre litern för bensin och 41 öre för diesel om man tar hänseende till indexeringen som skruvar upp skatten på bensin och diesel.

– Sveriges bilister röstade för sänkta bränslepriser så besvikelsen är förstås stor idag när vi ser att man väljer att inte leverera. Förväntningarna var höga på tuffa tag mot rekordpriserna på bensin och diesel. Åtgärderna som man presenterat är inte i närheten av de löften man gav inför valet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

”Går inte”

Under valrörelsen var Sverigedemokraterna det parti som lovade att sänka bränslepriserna till de lägsta nivåerna.

SD lovade att sänka priset vid pump med 10 kronor per liter diesel och 6,50 kronor per liter bensin.

Tillsammans med regeringen har SD utöver nuvarande skattesänkning även kommit överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024.

Det skulle ge en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen.

Långt ifrån SD:s ursprungliga förslag. Och det blir med största sannolikhet inga ytterligare sänkningar. Det konstaterar partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt i en intervju med DN.

– I den bästa av världar så hade vi gjort mycket, mycket mer när det kommer till bränsleskatten, men det går inte. Å ena sidan måste man leverera på det man har sagt, å andra sidan så har vi tvåsiffrig inflation. Ingen är betjänt av att den blir högre, säger han till tidningen.

”Verkligheten spökar”

Om SD:s vision någonsin blir verklighet kan inte Oscar Sjöstedt svara på.

– Det återstår att se. Vi kan styra lite över skattebiten och över reduktionsplikten men inte över världsmarknadspriset. Även om vi är ett stort parti så har SD inte egen majoritet. Så vi kommer inte kunna leverera på hundra procent av vårt partiprogram, säger han till DN och tillägger:

– Jag hade velat göra det tidigare – men funkar det inte så funkar det inte. Ibland är verkligheten och spökar.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Rysk jättefabrik tvingas stänga – landets största

2025 11 17

En av Rysslands industrijättar tvingas att stänga sin fabrik.

Den ryska ekonomin slås tungt av situationen i landet och västvärldens sanktioner.

Flera industrijättar tvingas till minskningar av produktionen på grund av den bristande efterfrågan.

– Tidigare har minst tio ryska företag inom gruv-, transport- och verkstadssektorerna beslutat att förkorta arbetsveckan, uppger The Moscow Times.

– Detta för att minska kostnaderna i samband med de ekonomiska problemen, bristande inhemsk efterfrågan och fallande export.

Jättefabrik stänger

Idag kom beskedet att den gigantiska anläggningen Kremniy, som ligger i den ryska regionen Irkutsk, kommer att stoppa allt arbete från och med den 1 januari 2026.

– Företagets presstjänst gick ut och berättade att bristen på efterfrågan var orsaken, eftersom importerat kisel är mycket billigare än inhemskt kisel och leveranserna från utlandet ökar. Ryska produkter är inte heller efterfrågade på världsmarknaden, rapporterar tidningen.

LÄS MER: Putinallierad halverar sitt stöd – tung smäll för Ryssland

Största i landet

Den stora fabriken är den största producenten av kisel i Ryssland och ägs av bolagsjätten Rusal.

Men Kremniv-anläggningen är inte den enda av företagets anläggningar som tvingas till åtgärder.

– En annan Rusal-anläggning, Silicon Ural, kommer att fortsätta att fungera med reducerad kapacitet, uppger företages presstjänst, enligt tidningen.

– Tidigare har företaget meddelat sina planer på att minska kiselproduktionen med 35 procent på grund av Kina. Förra året uppgick produktionen till drygt 53 tusen ton.

Rusals anläggningar är de enda tillverkarna av raffinerat kisel i Ryssland.

Oljan reas ut

De ryska kiselfabrikerna är inte ensamma om att ha det kämpigt med ekonomin.

Förra veckan kom rapporter om att landets oljeexport också stannat av kraftigt den senaste tiden, vilket har tvingat Ryssland till kraftigt rabatterade priser för att få oljan såld.

– Rabatterna på rysk olja har ökat kraftigt i samband med USA:s sanktioner mot Rysslands två största oljebolag, Rosneft och Lukoil, uppger The Moscow Times.

LÄS MER: Himlen lyser upp – Ryssland attackerat

Text: Redaktionen

”Kommer placeras ut vid gränsen” – Ryssland hotar Finland

2025 11 17

Putinregimen riktar ett hätskt hot mot grannlandet Finland.

Hotet kommer från den ryske politikern Aleksej Chepa, som hävdar att Ryssland planerar att placera det omstridda robotsystemet Oresjnik nära den finska gränsen.

Åtgärden påstås vara ett svar på finska militärövningar i närheten av Ryssland, rapporterar Iltalehti med hänvisning till den ryske politikern.

– Chepa hävdar att militära övningar från vilket Natoland som helst utgör ett hot mot Ryssland, och att Moskva måste ta hänsyn till dem och vidta motåtgärder om det behövs, skriver den finska tidningen.

Putin: ”Kan jämföras med kärnvapen”

Den hypersoniska roboten Oresjnik är ett av Rysslands mest omtalade långdistansvapen – och kan enligt ryska uppgifter bära kärnvapen.

Diktatorn Vladimir Putin har lovordat roboten och påstått att en koordinerad attack med Oresjnik kan liknas vid en kärnvapenattack.

– En attack med flera Oresjnik-robotar kan jämföras med en kärnvapenexplosion, sade Putin under ett besök i Kazakstan i slutet av förra året.

Putin har också hävdat att inget luftvärn kan stoppa Oresjnik och skrutit om att roboten är ”omöjlig att upptäcka”, rapporterar Reuters.

LÄS MER: Rysk vara väller in i Europa – och det är varken gas eller olja

Svaret: ”Ljuger och bluffar”

Iltalehtis militärexpert Emil Kastehelmi anser att den ryska ilskan mot Finland är oberättigad. Han framhåller att Kreml själv har flyttat bort stora delar av de trupper som tidigare var placerade vid den finska gränsen, trots Finlands inträde i Nato och de gemensamma militärövningarna som genomförts med försvarsalliansen.

– Om Natos militära övningar vore en verklig risk, skulle Ryssland inte dragit tillbaka merparten av sina militära styrkor från vad de anser vara ett hotfullt gränsområde, säger han till Iltalehti.

– Som vanligt ljuger och bluffar Ryssland, fortsätter Kastehelmi.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Köper missiler för 33 miljarder

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen