SD:s besked om stora vallöftet

2022 11 03

Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år.

Skattesänkningen inklusive 20 öre lägre moms innebär att priset på bensin och diesel vid pump sänks med en krona per liter, uppger regeringen. Förslaget ska träda i kraft nästa år.

Men i realiteten handlar det om en sänkning med 14 öre litern för bensin och 41 öre för diesel om man tar hänseende till indexeringen som skruvar upp skatten på bensin och diesel.

– Sveriges bilister röstade för sänkta bränslepriser så besvikelsen är förstås stor idag när vi ser att man väljer att inte leverera. Förväntningarna var höga på tuffa tag mot rekordpriserna på bensin och diesel. Åtgärderna som man presenterat är inte i närheten av de löften man gav inför valet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

”Går inte”

Under valrörelsen var Sverigedemokraterna det parti som lovade att sänka bränslepriserna till de lägsta nivåerna.

SD lovade att sänka priset vid pump med 10 kronor per liter diesel och 6,50 kronor per liter bensin.

Tillsammans med regeringen har SD utöver nuvarande skattesänkning även kommit överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024.

Det skulle ge en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen.

Långt ifrån SD:s ursprungliga förslag. Och det blir med största sannolikhet inga ytterligare sänkningar. Det konstaterar partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt i en intervju med DN.

– I den bästa av världar så hade vi gjort mycket, mycket mer när det kommer till bränsleskatten, men det går inte. Å ena sidan måste man leverera på det man har sagt, å andra sidan så har vi tvåsiffrig inflation. Ingen är betjänt av att den blir högre, säger han till tidningen.

”Verkligheten spökar”

Om SD:s vision någonsin blir verklighet kan inte Oscar Sjöstedt svara på.

– Det återstår att se. Vi kan styra lite över skattebiten och över reduktionsplikten men inte över världsmarknadspriset. Även om vi är ett stort parti så har SD inte egen majoritet. Så vi kommer inte kunna leverera på hundra procent av vårt partiprogram, säger han till DN och tillägger:

– Jag hade velat göra det tidigare – men funkar det inte så funkar det inte. Ibland är verkligheten och spökar.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

UPPMANINGEN: Ta ut pengar nu – så mycket ska du ha hemma

2026 03 03

SBAB slår larm om svenskarnas kontantvanor.

Myndigheterna har flera gånger gått ut med uppmaningar till svenska folket om att förvara kontanter hemma.

Men svenskarna lyssnar inte.

Rekommendationen är att hushåll ska ha kontanter hemma så att de klarar sig i minst en vecka – ett mål som enligt SBAB “långt ifrån uppnås”.

Bara en av tio

Bara en av tio svenskar har ökat innehavet av kontanter i hemmet trots myndigheternas rekommendationer.

Nu är det dags att agera, säger SBAB:s privatekonom Linda Hasselvik.

– Att ha kontanter hemma för att kunna köpa det nödvändigaste om möjligheten att genomföra digitala betalningar tillfälligt ligger nere borde vara en självklarhet, säger hon i ett pressmeddelande.

– Vi behöver inte stå inför en invasion för att det ska ske. Givet dagens teknik skulle det också kunna hända i samband med till exempel ett längre elavbrott eller cyberangrepp, en risk som kanske underskattas.

Så mycket ska du ha

Myndigheten för civilt försvar (tidigare MSB) och Finansinspektionens rekommendation är att ha kontanter hemma så att det räcker för minst en vecka.

– Konsumentverket beräknar att bara matkostnaden för en familj med två vuxna och två barn uppgår till cirka 2 500 kronor per vecka, fortsätter Hasselvik.

– Lägg därtill potentiella kostnader för drivmedel och andra oväntade småutgifter. Rekommendationen är också att ha mindre valörer hemma då det kan vara svårt att få tillbaka växel om betalningssystemen ligger nere.

Läs mer: 375 procent dyrare i fysisk butik än online

Minst en vecka

Myndigheten för civilt försvar framhåller inte någon konkret summa – men understryker att alla bör ha tillräckligt mycket kontanter i hemmet för att klara sig i en vecka.

– Fundera på hur beredskapen ser ut för ditt hushåll och hur mycket kontanter ni behöver för att klara er en vecka utan samhällets hjälp, gärna längre.

Ta ut pengar

En majoritet av svenskarna har inte ens tusen kronor i kontanter hemma.

Den som saknar tillräckligt med kontanter i hemmet för att klara sig en vecka uppmanas därmed att ta ut pengar nu.

Läs mer: ”Du kan misstänkas för penningtvätt” – polisen varnar för nytt bedrägeri

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 03

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen