SD:s besked om stora vallöftet

2022 11 03

Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år.

Skattesänkningen inklusive 20 öre lägre moms innebär att priset på bensin och diesel vid pump sänks med en krona per liter, uppger regeringen. Förslaget ska träda i kraft nästa år.

Men i realiteten handlar det om en sänkning med 14 öre litern för bensin och 41 öre för diesel om man tar hänseende till indexeringen som skruvar upp skatten på bensin och diesel.

– Sveriges bilister röstade för sänkta bränslepriser så besvikelsen är förstås stor idag när vi ser att man väljer att inte leverera. Förväntningarna var höga på tuffa tag mot rekordpriserna på bensin och diesel. Åtgärderna som man presenterat är inte i närheten av de löften man gav inför valet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

”Går inte”

Under valrörelsen var Sverigedemokraterna det parti som lovade att sänka bränslepriserna till de lägsta nivåerna.

SD lovade att sänka priset vid pump med 10 kronor per liter diesel och 6,50 kronor per liter bensin.

Tillsammans med regeringen har SD utöver nuvarande skattesänkning även kommit överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024.

Det skulle ge en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen.

Långt ifrån SD:s ursprungliga förslag. Och det blir med största sannolikhet inga ytterligare sänkningar. Det konstaterar partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt i en intervju med DN.

– I den bästa av världar så hade vi gjort mycket, mycket mer när det kommer till bränsleskatten, men det går inte. Å ena sidan måste man leverera på det man har sagt, å andra sidan så har vi tvåsiffrig inflation. Ingen är betjänt av att den blir högre, säger han till tidningen.

”Verkligheten spökar”

Om SD:s vision någonsin blir verklighet kan inte Oscar Sjöstedt svara på.

– Det återstår att se. Vi kan styra lite över skattebiten och över reduktionsplikten men inte över världsmarknadspriset. Även om vi är ett stort parti så har SD inte egen majoritet. Så vi kommer inte kunna leverera på hundra procent av vårt partiprogram, säger han till DN och tillägger:

– Jag hade velat göra det tidigare – men funkar det inte så funkar det inte. Ibland är verkligheten och spökar.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

JUST NU: Jätteras mellan Sverige och USA

2025 11 26

Svensk export till USA störtdyker.

Under april–september har varuexporten sjunkit med hela 17 procent jämfört med samma period förra året, uppger Kommerskollegium i en ny sammanställning.

Främst har exporten minskat inom varugrupperna fordon och fordonsdelar, elektronik och läkemedel.

Den kraftiga nedgången förklaras av president Trumps nya handelstullar mot EU.

– Det senaste årets handelspolitiska utveckling har varit dramatisk. I dag är USA:s genomsnittliga tullnivå 19 procent mot 2,5 procent i början av året. Tullarna har höjts gradvis men den största höjningen skedde i början av april 2025, då de höjdes i ett steg till 14 procent, säger Mai Ahrne Bojang, utredare på Kommerskollegium.

Högt över EU-snittet

Den svenska exporten till USA har minskat betydligt mer än genomsnittet i EU.

– För EU som helhet är utvecklingen jämfört med 2024 inte lika negativ – 5 procent lägre om man jämför samma perioder, skriver Kommerskollegium.

Amerikanska exporten är högre

USA:s export till Sverige har minskat stadigt sedan Trumps tullar trädde i kraft i april.

Men den amerikanska exporten till Sverige är högre under perioden april–augusti 2025 jämfört med samma period 2024, uppger Kommerskollegium.

LÄS MER: SANKTIONSSMÄLL: Oljeraffinaderi nära ”shutdown”

”Kan leda till färre arbetstillfällen”

Att läkemedelsexporten minskar till USA är dåliga nyheter för flera svenska regioner som är beroende av en stor exportvolym till den amerikanska marknaden.

Länsförsäkringars chefekonom Alexandra Stråberg har tidigare fastslagit att läkemedelsbranschen är extra känslig för handelsbarriärer på grund av intensiva globala konkurrensförhållanden och komplexa produktions- och distributionskedjor.

– Läkemedelsindustrin kännetecknas av omfattande investeringar i forskning och utveckling, samt regulatoriska krav som gör snabba omställningar svåra. Höga tullar kan snabbt leda till minskad konkurrenskraft och påverka investeringarna negativt, vilket i sin tur kan leda till färre arbetstillfällen i regionen, sade hon i juli.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Lavrov sprider otäck lögn om Finland

2025 11 26

Att anklaga sina motståndare för att vara nazister är en av de mest centrala delarna i den ryska propagandan.

Kreml har genomgående, felaktigt, beskrivit Ukraina som en “naziststat” och påstår att den ukrainska regeringen och dess försvarsmakter är infiltrerade av nynazister.

Den ryska regeringen har också återkommande försökt motivera sitt krig i Ukraina med att landet ska “avnazifieras”.

Nu går Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov ut med en liknande anklagelse mot Finland.

– Finlands långa decennier av neutralitet har inte tystat de strömningar som bottnar sig i den finska statens nazistiska förflutna, säger Lavrov enligt den finska tidningen Iltalehti.

Det hätska utspelet liknar den retorik som Kreml dundrade ut mot Ukraina innan den fullskaliga invasionen inleddes i februari 2022.

Ren lögn

Påståendet om att Finland har ett nazistiskt förflutet är en ren lögn.

Finland har aldrig styrts av ett nazistiskt parti och har – till skillnad från Ryssland – varit en fullvärdig demokrati i över 100 år.

Efter att ha blivit invaderade av Sovjetunionen 1939 samarbetade Finland med Nazityskland under fortsättningskriget 1941–1944. Landets ambition var att återta finländskt territorium som Sovjetunion erövrat under vinterkriget 1939.

Samarbetet med Nazityskland var strikt militärt och inte ideologiskt.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 970 kilometer från Ukraina

Har ökat

Kremls propaganda mot Finland har ökat efter landets inträde i Nato och den ryska invasionen av Ukraina.

– Typiska påståenden är att framställa Finland som ett "fascistisk" och "rysshatande" land. Genom att sprida oro över riskerna för krigsupptrappning vill Ryssland undergräva Finlands engagemang för att stödja Ukraina, rapporterar Iltalehti.

LÄS OCKSÅ: ILSKA MOT NATOCHEFEN: ”Vi har gjort allt – i 30 år”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen