SD:s besked om stora vallöftet

2022 11 03

Regeringen har tillsammans med Sverigedemokraterna beslutat att tillfälligt sänka energiskatten på bensin och diesel med 80 öre per liter under tre år.

Skattesänkningen inklusive 20 öre lägre moms innebär att priset på bensin och diesel vid pump sänks med en krona per liter, uppger regeringen. Förslaget ska träda i kraft nästa år.

Men i realiteten handlar det om en sänkning  med 14 öre litern för bensin och 41 öre för diesel  om man tar hänseende till indexeringen som skruvar upp skatten på bensin och diesel.

– Sveriges bilister röstade för sänkta bränslepriser så besvikelsen är förstås stor idag när vi ser att man väljer att inte leverera. Förväntningarna var höga på tuffa tag mot rekordpriserna på bensin och diesel. Åtgärderna som man presenterat är inte i närheten av de löften man gav inför valet, säger Caroline Drabe, vd på Riksförbundet M Sverige.

”Går inte”

Under valrörelsen var Sverigedemokraterna det parti som lovade att sänka bränslepriserna till de lägsta nivåerna.

SD lovade att sänka priset vid pump med 10 kronor per liter diesel och 6,50 kronor per liter bensin.

Tillsammans med regeringen har SD utöver nuvarande skattesänkning även kommit överens om att sänka reduktionsplikten till EU:s miniminivå från och med 2024.

Det skulle ge en effekt på 3-4 kronor lägre literpris om man inkluderar den aviserade skattesänkningen.

Långt ifrån SD:s ursprungliga förslag. Och det blir med största sannolikhet inga ytterligare sänkningar. Det konstaterar partiets ekonomisk-politiske talesperson Oscar Sjöstedt i en intervju med DN.

– I den bästa av världar så hade vi gjort mycket, mycket mer när det kommer till bränsleskatten, men det går inte. Å ena sidan måste man leverera på det man har sagt, å andra sidan så har vi tvåsiffrig inflation. Ingen är betjänt av att den blir högre, säger han till tidningen.

”Verkligheten spökar”

Om SD:s vision någonsin blir verklighet kan inte Oscar Sjöstedt svara på.

– Det återstår att se. Vi kan styra lite över skattebiten och över reduktionsplikten men inte över världsmarknadspriset. Även om vi är ett stort parti så har SD inte egen majoritet. Så vi kommer inte kunna leverera på hundra procent av vårt partiprogram, säger han till DN och tillägger:

– Jag hade velat göra det tidigare – men funkar det inte så funkar det inte. Ibland är verkligheten och spökar.

Foto: Sverigedemokraterna

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen