– SD:s förslag gynnar de som aldrig arbetat i Sverige

2021 11 09

SD:s nya pensionsförslag gynnar de som aldrig har arbetat i Sverige och det är orättvist mot alla som slitit ett helt yrkesliv.

Det anser Skattebetalarnas förening som framhåller att SD:s förslag gör att de som jobbar i dag får ta kostnaden för de som inte har arbetat överhuvudtaget i Sverige.

Inte rimligt

– Det är inte en rimlig ordning om man vill värna ett respektavstånd mellan de som kämpat och slitit ett helt yrkesliv och de som aldrig arbetat i Sverige, framför Skattebetalarnas VD Christian Ekström och chefekonom Erik Bengtzboe till DN.

Skattebetalarna kritiserar att SD vill förändra avgiften till den allmänna pensionen vilket leder till en högre indexering som får bekostas av de som arbetar i dag.

Orättvist mot kommande pensionärer

– Det gör systemet orättvist mot kommande pensionärer. Notan landar hos alla skattebetalare som arbetar. Men SD finansierar delvis även förslaget genom att teckna in intäkter från pensionsinbetalningar från medel- och höginkomsttagare som ska slussas till de med lägre pensioner. Den som tjänar mer än 45 000 kronor i månaden ska alltså betala in som vanligt till pensionssystemet på sin lön, men inte få ta del av ytterligare rätt till pension, understryker Ekström och Bengtzboe.

Till de som inte arbetat

Skattebetalarna anser även att SD-förslaget leder till mer pengar till de som inte arbetat.

– Utöver det föreslår SD att garantipensionen och bidrag ska följa med övriga pensioner upp. Det handlar om 9 miljarder kronor i höjda bidrag. Bidrag som till stor del går till människor som arbetat väldigt lite eller inte alls, åtminstone i Sverige. Det innebär också att skillnaden mellan att ha arbetat ett helt yrkesliv och att aldrig ha haft en pensionsgrundande inkomst blir liten. Det kan knappast anses rättvist att pensionen i mycket liten utsträckning baseras på dina egna insatser.

SD bör sänka skatten istället

Skattebetalarna anser att SD ska tänka om och göra en annan satsning istället.
– Det vore mycket bättre att skilja på intjänad pension och bidrag, och sänka skatten på den egenintjänade pensionen, menar Ekström och Bengtzboe.

Foto: Jimmie Åkesson, FB

[yop_poll id="708"]

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen