Senaste nytt om elprisstödet

2022 11 02

Plånboken med elstödspengar är sannolikt tömd, vilket ökar kritiken mot regeringens stödutformning.

När regeringen häromdagen lovade elprisstöd för 55 miljarder kronor var det många företag och privatpersoner som drog en lättnadens suck. Men när det stod klart att stödet bara gällde södra Sverige och var att betrakta som retroaktivt började kritiken komma.

För, för den som hoppas på mer för den kommande hösten och vintern då elpriserna förväntas nå rekordnivåer, blir besviken. Det mesta talar för att plånboken för elstöd är tömd.

Svenska hushåll och företag kan inte räkna med något ytterligare stöd.

–  Nu levererar vi ut de pengar som vi har tillgängligt, med vissa marginaler. Ytterligare stöd kräver i så fall en annan finansiering, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät, enligt SvD med hänvisning till nyhetsbyrån TT. 

M-kritik från Skåne

Det har inte minst fått högerpolitiker i Skåne att reagera:

– Vi tillsammans med många Skånemoderater lovade skåningarna att en röst på Moderaterna skulle innebära att ett högkostnadsskydd skulle komma på plats redan i vinter, framhåller fyra M-företrädare i en debattartikel i Expressen.

Och, tillägger man:

– Vi förväntar oss att vår nya statsminister och regering håller det löftet.

Finns poänger i stödet, men …

De fyra M-debattörerna understryker också poängen med stödet:

– Tolka oss rätt. Vi är glada över de många tusenlappar som skånska hushåll och företag nu kommer att få för att kompensera för de höga elpriserna som orsakats av Putins krig och nedläggningen av kärnkraften, understryker man.

Men tillägger man frustrerat:

–  Däremot finns det flera saker som både oroar oss och gör oss besvikna. 

Det var förra veckan som statsminister Ulf Kristersson och näringsminister Ebba Busch på en presskonferens lade fram hur elstödet hade utformats. Hur mycket respektive elkund får avgörs av hur mycket el man använt och hur dyr den varit. På frågan om hur mycket det kan bli hintade Lotta Medelius-Bredhe chef på Svenska Kraftnät, när hon på pressträffen sa:

– En grov bild. En villa som drar 20 000 kilowattimmar i elområde fyra, 16 000 kronor.

Kritik på flera punkter

Omgående sköt kritiker in sig på dels att det var retroaktivt, dels att det bara gällde elområde 3 och 4, dels att samtliga ministrar i den nya regeringen bor i de områdena.

– Det finns en risk att det spär på en polarisering mellan norra och södra Sverige, som jag inte tror är bra, påpekade Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, för TV4.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


06mars26

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


06mars26

Ryssland ger sig in i nytt krig

2026 03 06

Ryssland blandar sig i ytterligare ett krig.

Putinregimens krig i Ukraina har fått allvarliga konsekvenser även för det ryska samhället.

Trots det väljer Ryssland nu att ge sig in i ännu ett krig.

Möjliggör attacker

Ryssland ger ett aktivt stöd till Iran i dess krig med USA och Israel, rapporterar Washington Post.

Ryssland förser Iran med underrättelseinformation som hjälper dem att attackera amerikanska styrkor och mål i Mellanöstern, uppger tre tjänstemän med insyn i ärendet, enligt tidningen.

Sedan kriget inleddes i lördags har Ryssland delat med sig av information om platser där amerikanska tillgångar finns, enligt tjänstemännen.

Det handlar bland annat om uppgifter om var amerikanska krigsfartyg och flygplan befinner sig.

Amerikaner har dödats

Den exakta omfattningen av Rysslands aktiva stöd till Iran är okänd, men klart är att Putinregimen i direkt mening hjälper Iran att attackera amerikanska mål – en hjälp som Iran är beroende av i kriget, eftersom deras förmåga att lokalisera amerikanska mål har försämrats.

Under konflikten har sex amerikanska soldater dödats och ännu fler skadats i samband med en drönarattack i Kuwait på söndagen.

Iran har avfyrat tusentals drönare och hundratals missiler mot amerikanska militära anläggningar, ambassader och så vidare.

Ryssland, som har beskrivit USA:s attack mot Iran som en ”oprovocerad väpnad aggression”, stödjer nu alltså sin allierade. Detta trots tidigare uppgifter om att Kreml inte hjälper Iran eftersom de har fullt upp med kriget i Ukraina.

Enligt tjänstemännen har Ryssland hjälpt Iran ända sedan konflikten inleddes.

LÄS OCKSÅ: KREML: "Början på en era av fullständig kollaps"

Attackerat 2 000 mål

Den amerikanska underrättelsetjänsten CIA vill inte kommentera uppgifterna om Rysslands stöd till Iran. Inte heller Pentagon vill kommentera rapporten.

Samtidigt fortsätter USA och Israel att attackera Iran. Över 2 000 iranska mål har attackerats, inklusive uppskjutningsramper för ballistiska robotar, flera fartyg och platser med koppling till Irans högsta ledning.

– Den iranska regimen har fullständigt krossats, säger Vita husets talesperson  Anna Kelly på en pressträff.

– Deras vedergällningsattacker med ballistiska robotar minskar i styrka för varje dag, deras flotta utplånas, deras produktionskapacitet raseras, och deras ombud utgör knappt något hot, fortsätter hon.

LÄS OCKSÅ: Rysk superhelikopter nedskjuten

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen