Senaste nytt om elprisstödet

2022 11 02

Plånboken med elstödspengar är sannolikt tömd, vilket ökar kritiken mot regeringens stödutformning.

När regeringen häromdagen lovade elprisstöd för 55 miljarder kronor var det många företag och privatpersoner som drog en lättnadens suck. Men när det stod klart att stödet bara gällde södra Sverige och var att betrakta som retroaktivt började kritiken komma.

För, för den som hoppas på mer för den kommande hösten och vintern då elpriserna förväntas nå rekordnivåer, blir besviken. Det mesta talar för att plånboken för elstöd är tömd.

Svenska hushåll och företag kan inte räkna med något ytterligare stöd.

–  Nu levererar vi ut de pengar som vi har tillgängligt, med vissa marginaler. Ytterligare stöd kräver i så fall en annan finansiering, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät, enligt SvD med hänvisning till nyhetsbyrån TT. 

M-kritik från Skåne

Det har inte minst fått högerpolitiker i Skåne att reagera:

– Vi tillsammans med många Skånemoderater lovade skåningarna att en röst på Moderaterna skulle innebära att ett högkostnadsskydd skulle komma på plats redan i vinter, framhåller fyra M-företrädare i en debattartikel i Expressen.

Och, tillägger man:

– Vi förväntar oss att vår nya statsminister och regering håller det löftet.

Finns poänger i stödet, men …

De fyra M-debattörerna understryker också poängen med stödet:

– Tolka oss rätt. Vi är glada över de många tusenlappar som skånska hushåll och företag nu kommer att få för att kompensera för de höga elpriserna som orsakats av Putins krig och nedläggningen av kärnkraften, understryker man.

Men tillägger man frustrerat:

–  Däremot finns det flera saker som både oroar oss och gör oss besvikna. 

Det var förra veckan som statsminister Ulf Kristersson och näringsminister Ebba Busch på en presskonferens lade fram hur elstödet hade utformats. Hur mycket respektive elkund får avgörs av hur mycket el man använt och hur dyr den varit. På frågan om hur mycket det kan bli hintade Lotta Medelius-Bredhe chef på Svenska Kraftnät, när hon på pressträffen sa:

– En grov bild. En villa som drar 20 000 kilowattimmar i elområde fyra, 16 000 kronor.

Kritik på flera punkter

Omgående sköt kritiker in sig på dels att det var retroaktivt, dels att det bara gällde elområde 3 och 4, dels att samtliga ministrar i den nya regeringen bor i de områdena.

– Det finns en risk att det spär på en polarisering mellan norra och södra Sverige, som jag inte tror är bra, påpekade Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, för TV4.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen


3 mars

SAS-plan stoppas från att landa

2026 05 04

Ett SAS-plan har tvingats lägga om rutten.

Under dagen lyfte ett SAS-plan från Köpenhamn för att flyga mot Bergen i Norge.

Men planet stoppades från att landa i den tänkta staden, rapporterar TV2.

– Flygtrafiken till och från den norska staden Bergen har under söndagen påverkats av en drönare som observerats på flygplatsen, uppger Carita Storm Røsaasen, presskontakt på den norska flygplatsoperatören Avinor, rapporterar kanalen.

– Detta har påverkat flera flygplan på väg in eller ut.

Det berörda planet från SAS dirigerades om för att istället landa i Haugesund.

Enligt nya uppgifter har flygtrafiken nu kunnat återupptas på flygplatsen i Bergen, då drönarstörningarna upphört.

Störningar från drönare

Under det senaste året har drönarstörningar på europeiska flygplatser förekommit allt oftare.

I vintras fick bland annat svenska Landvetter stoppa trafiken på grund av att drönare flög i området.

Flera internationella flyg fick då omdirigeras eller ställas in.

På flera platser i Europa

Liknande incidenter skedde ute i Europa.

I nära anslutning till att Landvetter drabbades, fick också flygplatser i Bryssel och München stänga vid flera tillfällen under kort tid.

Köpenhamn, Oslo och Ålborg var inte heller förskonade under hösten 2025.

LÄS OCKSÅ: Värsta läget på 17 år - mardröm för Putin

Kraftig ökning

Under hösten 2025 gick Transportstyrelsen ut och fastslog att antalet drönarstörningar vid svenska flygplatser har ökat kraftigt.

– Det finns ganska stora risker om en drönare skulle vara i vårt luftrum och vi har ett plan med passagerare som ska avgå. Då har vi en stor allvarlig risk, så det får inte hända, sade Jesper Low, vd på Norrköpings flygplats, till SVT i samband med beskedet.

De senaste fem åren har antalet drönarincidenter vid svenska flygplatser mer än fördubblats, enligt kanalen.

Under 2024 rapporterades hela 46 incidenter, och under 2025 fortsatte det på en hög nivå.

Men observationerna är ofta osäkra, då de kan ske i mörker och på långt avstånd.

– I många fall har det visat sig att det är vanliga flygplan. Man har sett helikoptrar, satelliter eller till och med stjärnor, säger Tansportstyrelsens sektionschef Jörgen, till kanalen.

LÄS OCKSÅ: Rödgröna ångrar sig - "blev inte så bra"

Foto: Fabian N

Text: Redaktionen


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen