Senaste nytt om elprisstödet

2022 11 02

Plånboken med elstödspengar är sannolikt tömd, vilket ökar kritiken mot regeringens stödutformning.

När regeringen häromdagen lovade elprisstöd för 55 miljarder kronor var det många företag och privatpersoner som drog en lättnadens suck. Men när det stod klart att stödet bara gällde södra Sverige och var att betrakta som retroaktivt började kritiken komma.

För, för den som hoppas på mer för den kommande hösten och vintern då elpriserna förväntas nå rekordnivåer, blir besviken. Det mesta talar för att plånboken för elstöd är tömd.

Svenska hushåll och företag kan inte räkna med något ytterligare stöd.

– Nu levererar vi ut de pengar som vi har tillgängligt, med vissa marginaler. Ytterligare stöd kräver i så fall en annan finansiering, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät, enligt SvD med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

M-kritik från Skåne

Det har inte minst fått högerpolitiker i Skåne att reagera:

– Vi tillsammans med många Skånemoderater lovade skåningarna att en röst på Moderaterna skulle innebära att ett högkostnadsskydd skulle komma på plats redan i vinter, framhåller fyra M-företrädare i en debattartikel i Expressen.

Och, tillägger man:

– Vi förväntar oss att vår nya statsminister och regering håller det löftet.

Finns poänger i stödet, men …

De fyra M-debattörerna understryker också poängen med stödet:

– Tolka oss rätt. Vi är glada över de många tusenlappar som skånska hushåll och företag nu kommer att få för att kompensera för de höga elpriserna som orsakats av Putins krig och nedläggningen av kärnkraften, understryker man.

Men tillägger man frustrerat:

– Däremot finns det flera saker som både oroar oss och gör oss besvikna.

Det var förra veckan som statsminister Ulf Kristersson och näringsminister Ebba Busch på en presskonferens lade fram hur elstödet hade utformats. Hur mycket respektive elkund får avgörs av hur mycket el man använt och hur dyr den varit. På frågan om hur mycket det kan bli hintade Lotta Medelius-Bredhe chef på Svenska Kraftnät, när hon på pressträffen sa:

– En grov bild. En villa som drar 20 000 kilowattimmar i elområde fyra, 16 000 kronor.

Kritik på flera punkter

Omgående sköt kritiker in sig på dels att det var retroaktivt, dels att det bara gällde elområde 3 och 4, dels att samtliga ministrar i den nya regeringen bor i de områdena.

– Det finns en risk att det spär på en polarisering mellan norra och södra Sverige, som jag inte tror är bra, påpekade Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, för TV4.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen