Senaste nytt om elprisstödet

2022 11 02

Plånboken med elstödspengar är sannolikt tömd, vilket ökar kritiken mot regeringens stödutformning.

När regeringen häromdagen lovade elprisstöd för 55 miljarder kronor var det många företag och privatpersoner som drog en lättnadens suck. Men när det stod klart att stödet bara gällde södra Sverige och var att betrakta som retroaktivt började kritiken komma.

För, för den som hoppas på mer för den kommande hösten och vintern då elpriserna förväntas nå rekordnivåer, blir besviken. Det mesta talar för att plånboken för elstöd är tömd.

Svenska hushåll och företag kan inte räkna med något ytterligare stöd.

– Nu levererar vi ut de pengar som vi har tillgängligt, med vissa marginaler. Ytterligare stöd kräver i så fall en annan finansiering, säger Peter Wigert, finansdirektör på Svenska kraftnät, enligt SvD med hänvisning till nyhetsbyrån TT.

M-kritik från Skåne

Det har inte minst fått högerpolitiker i Skåne att reagera:

– Vi tillsammans med många Skånemoderater lovade skåningarna att en röst på Moderaterna skulle innebära att ett högkostnadsskydd skulle komma på plats redan i vinter, framhåller fyra M-företrädare i en debattartikel i Expressen.

Och, tillägger man:

– Vi förväntar oss att vår nya statsminister och regering håller det löftet.

Finns poänger i stödet, men …

De fyra M-debattörerna understryker också poängen med stödet:

– Tolka oss rätt. Vi är glada över de många tusenlappar som skånska hushåll och företag nu kommer att få för att kompensera för de höga elpriserna som orsakats av Putins krig och nedläggningen av kärnkraften, understryker man.

Men tillägger man frustrerat:

– Däremot finns det flera saker som både oroar oss och gör oss besvikna.

Det var förra veckan som statsminister Ulf Kristersson och näringsminister Ebba Busch på en presskonferens lade fram hur elstödet hade utformats. Hur mycket respektive elkund får avgörs av hur mycket el man använt och hur dyr den varit. På frågan om hur mycket det kan bli hintade Lotta Medelius-Bredhe chef på Svenska Kraftnät, när hon på pressträffen sa:

– En grov bild. En villa som drar 20 000 kilowattimmar i elområde fyra, 16 000 kronor.

Kritik på flera punkter

Omgående sköt kritiker in sig på dels att det var retroaktivt, dels att det bara gällde elområde 3 och 4, dels att samtliga ministrar i den nya regeringen bor i de områdena.

– Det finns en risk att det spär på en polarisering mellan norra och södra Sverige, som jag inte tror är bra, påpekade Terese Bengard, verksamhetschef på Hela Sverige ska leva, för TV4.

Foto: Ninni Andersson, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Natoländer sätter in militären – Trump rasande

2026 04 17

Vita huset har riktat svidande kritik mot Nato för att inte ha backat upp USA i kriget mot Iran.

Nu agerar medlemsjättarna Storbritannien och Frankrike, efter beskedet om att Iran kommer att öppna Hormuzsundet.

De två länderna kommer att inleda ett defensivt militärt uppdrag för att skydda sjöfarten, meddelar den brittiska premiärministern Keir Starmer.

– Så snart förhållandena tillåter, säger han enligt Sky News.

Trump: "HÅLL ER BORTA"

Beskedet har fått Donald Trump, som flera gånger bett Nato om hjälp för att öppna Hormuzsundet, att slå bakut.

– Nu när situationen i Hormuzsundet är över fick jag ett samtal från Nato där de undrade om vi behöver behöver hjälp. JAG SADE ÅT DEM ATT HÅLLA SIG BORTA, OM DE INTE BARA VILL LASTA SINA SKEPP MED OLJA, dundrar presidenten i versaler på Truth Social.

– De var värdelösa när vi behövde dem, en papperstiger! tillägger Trump.

"Globalt ansvar"

Enligt Keir Starmer kommer den brittiska och franska militären bland annat att arbeta med att röja minor för att säkra sjöfarten i det omtalade sundet.

– Hela världen behöver se en lösning här, säger premiärministern.

– Att åter öppna sundet är en global nödvändighet och ett globalt ansvar. Vi måste agera för att få den globala energi- och handeln att flyta fritt igen, för att sänka priserna för arbetande människor. Våra människor behöver se en återgång till fred och stabilitet och vi kommer att fylla vårt fulla uppdrag.

LÄS MER: Oljepriset störtdyker plötsligt – hela börsen lyfter

Kristersson: "Sverige stå redo"

Flera Natoallierade kommer att ingå i det uppdrag som Storbritannien och Frankrike ska leda. Norge är ett av dem.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) har också uttalat sig om eftermiddagens besked om Hormuszundet.

– Viktiga diskussioner idag om den allvarliga situationen vid Hormuzsundet på inbjudan av Emmanuel Macron och Keir Starmer. Fri sjöfart är en global angelägenhet som berör oss alla. Sverige står redo att bidra, efter en permanent vapenvila, för att säkra fri passage genom sundet, uttrycker Kristersson på X.

LÄS MER: Rysslands meddelande till Finland – ”Vi väntar på er”

Foto: Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0 resp Defense Imagery, Flickr, Open Government License

Text: Redaktionen

Kan bli iskallt i Sverige – värsta i modern tid

2026 04 17

Det är betydligt mer sannolikt än tidigare trott att extrem iskyla kommer att slå mot bland annat Sverige.

Amoc, det stora systemet av havsströmmar i Atlanten, är närmare en kollaps än vad som tidigare befarats.

Det visar helt nya studier som får forskarna att hissa illröd varningsflagg, rapporterar The Guardian.

– Jag är nu alltmer orolig för att vi mycket väl kan passera den där brytpunkten för Amoc-nedstängningen, där den blir oundviklig, i mitten av detta århundrade, vilket är ganska nära, säger den tyska klimatprofessorn Stefan Rahmstorf till tidningen.

Modern istid

Amoc för med sig varmt vatten från tropikerna norrut mot Arktis. Flödet av det varma vattnet bidrar till mildra vintrar i Europa. Men när den globala uppvärmningen påskyndar upptiningen av den arktiska isen leder det till att smältvatten från Grönlands inlandsis rinner ut i havet.

Det kalla sötvattnet kan då störa strömmens flöde – och i värsta fall få den att kollapsa helt.

Ett sådant scenario skulle kunna utlösa en modern istid, varnar forskarna. Extrem kyla med 20 grader kallare temperaturer över hela Nordeuropa, inklusive Sverige, kan då bli följden.

"Mer än 50 procents risk"

Systemet har kollapsat förr. Senast var för 12 000 år sedan, i samband med den senaste istiden.

Enligt den nya studien kan alltså brytpunkten passeras igen om ungefär 25 år. Ett scenario som måste undvikas till “varje pris”, enligt Rahmstorf som studerat Amoc i 35 år.

– Jag argumenterade för detta när vi trodde att risken för en nedstängning av Amoc var kanske 5 procent, och även då sa vi att risken är för hög, med tanke på de massiva effekterna. Nu ser det ut som att den är mer än 50 procent. De mest dramatiska och drastiska klimatförändringarna vi ser under de senaste 100 000 åren av jordens historia har varit när Amoc ändrade tillstånd.

ANDRA LÄSER: ”JD Vance har misslyckats – han hade chansen”

"Mycket oroande"

Den nya studien publicerades i tidskriften Science Advances. I studien bedöms den största avmattningen av strömsystemet vara den mest realistiska.

– Detta är ett viktigt och mycket oroande resultat. Det visar att de “pessimistiska” modellerna, som visar en stark försvagning av Amoc till 2100, tyvärr är de realistiska, eftersom de stämmer bättre överens med observationsdata, säger Stefan Rahmstorf.

ANDRA LÄSER: Svenskt miljardbolag i konkurs

Foto: E. Mclean resp K. Juskaite

Text: Redaktionen