23 oktober 2025

Sensationell upptäckt: “hittills starkaste beviset för liv i rymden”

2025 04 17

Astronomer har hittat “det starkaste beviset hittills för utomjordiskt liv”.

Upptäckten har gjorts genom observationer i rymdteleskopet James Webb.

En gigantisk planet, 124 ljusår från jorden, har där identifierats.

Och planeten, som går under namnet K2-18 b, visar goda tecken på att kunna husera liv.

– Detta är det starkaste beviset hittills för en biologisk aktivitet bortom vårt solsystem, säger astrofysikern och professorn Nikku Madhusdhan från University of Cambridge till The Guardian.

"Häpnadsväckande: kan vara vändpuntken"

Nikku Madhusdhan kallar upptäckten för “häpnadsväckande”.

På K2-18 tycks forskarna kunna se “kemiska fingeravtryck” av två omständigheter som på jorden enbart är kända för att produceras av liv.

Det handlar om kemikalierna dimetylsulfid (DMS) och dimetyldisulfid (DMDS). 

Upptäckten är inte ett konkret bevis för att det existerar främmande liv i rymden.

Men det för forskarna närmare svaret på frågan om vi är ensamma i universum.

Och den historiska digniteten på nyheten kan inte förringas, menar Nikku Madhusdhan.

– Decennier framåt kommer vi att kunna se tillbaka på denna tidpunkt och inse att detta var när liv i universum kom inom räckhåll. Detta kan vara vändpunkten, den där grundläggande frågan om vi är ensamma i universum plötsligt är en vi kan svara på.

LÄS MER: Forskare: Vi närmar oss kontakt med utomjordingar – ”blir en brytpunkt”

"Mycket försiktiga"

Samtidigt uppmanar forskarna att inte förivra sig över resultaten.

– Vi är mycket försiktiga. Vi måste ifrågasätta oss själva både om signalen är verklig och vad den betyder, säger Nikku Madhusdhan, som lett observationerna.

Och det finns kollegor som är mer skeptiska.

Exempelvis ställs frågor om huruvida de generella förhållanden på K2-18 b är gynnsamma för liv samt om DMS och DMDS, som främst produceras av växtplankton i haven på jorden, med säkerhet kan betraktas som en så kallad biosignatur.

– Det kan finnas processer som vi inte känner till som producerar dessa molekyler. Men jag tror inte att det finns någon känd process som kan förklara detta utan biologi, säger Nikku Madhusdhan.

LÄS MER: Harvardforskarens galna påstående: aliens har avfyrat kärnvapen

Foto: J. Miranda

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen