Sensationell upptäckt: “hittills starkaste beviset för liv i rymden”

2025 04 17

Astronomer har hittat “det starkaste beviset hittills för utomjordiskt liv”.

Upptäckten har gjorts genom observationer i rymdteleskopet James Webb.

En gigantisk planet, 124 ljusår från jorden, har där identifierats.

Och planeten, som går under namnet K2-18 b, visar goda tecken på att kunna husera liv.

– Detta är det starkaste beviset hittills för en biologisk aktivitet bortom vårt solsystem, säger astrofysikern och professorn Nikku Madhusdhan från University of Cambridge till The Guardian.

"Häpnadsväckande: kan vara vändpuntken"

Nikku Madhusdhan kallar upptäckten för “häpnadsväckande”.

På K2-18 tycks forskarna kunna se “kemiska fingeravtryck” av två omständigheter som på jorden enbart är kända för att produceras av liv.

Det handlar om kemikalierna dimetylsulfid (DMS) och dimetyldisulfid (DMDS).

Upptäckten är inte ett konkret bevis för att det existerar främmande liv i rymden.

Men det för forskarna närmare svaret på frågan om vi är ensamma i universum.

Och den historiska digniteten på nyheten kan inte förringas, menar Nikku Madhusdhan.

– Decennier framåt kommer vi att kunna se tillbaka på denna tidpunkt och inse att detta var när liv i universum kom inom räckhåll. Detta kan vara vändpunkten, den där grundläggande frågan om vi är ensamma i universum plötsligt är en vi kan svara på.

LÄS MER: Forskare: Vi närmar oss kontakt med utomjordingar – ”blir en brytpunkt”

"Mycket försiktiga"

Samtidigt uppmanar forskarna att inte förivra sig över resultaten.

– Vi är mycket försiktiga. Vi måste ifrågasätta oss själva både om signalen är verklig och vad den betyder, säger Nikku Madhusdhan, som lett observationerna.

Och det finns kollegor som är mer skeptiska.

Exempelvis ställs frågor om huruvida de generella förhållanden på K2-18 b är gynnsamma för liv samt om DMS och DMDS, som främst produceras av växtplankton i haven på jorden, med säkerhet kan betraktas som en så kallad biosignatur.

– Det kan finnas processer som vi inte känner till som producerar dessa molekyler. Men jag tror inte att det finns någon känd process som kan förklara detta utan biologi, säger Nikku Madhusdhan.

LÄS MER: Harvardforskarens galna påstående: aliens har avfyrat kärnvapen

Foto: J. Miranda

Text: Redaktionen

Rysk jätte paralyserad – har ingen chans

2026 10 24

Det knakar i fogarna för en rysk oljegigant.

Ukrainska drönarattacker har paralyserat den ryska oljejätten Rosneft.

Den ryska jätten har ingen chans att återställa reparationerna innan Ukraina slår till igen, rapporterar oberoende Moscow Times.

Attackerat över 100 gånger

Ukrainas attacker mot ryska oljetillgångar ökade kraftigt under det senaste året. Antalet bekräftade träffar mellan januari och oktober var mer än dubbelt så stort 2026 som under motsvarande period 2025.

– Sedan årets början har Ukrainas väpnade styrkor attackerat ryska oljeraffinaderier vid 114 tillfällen, enligt Bloombergs beräkningar, skriver tidningen.

Rosneft har drabbats särskilt hårt.

Det statliga bolaget är Rysslands största oljeföretag och driver tolv raffinaderier som tillsammans står för en tredjedel av landets oljeraffinering.

Enligt Bloomberg, som hänvisar till företagsledare och interna dokument, har attackerna försatt bolaget i en allt svårare situation.

Källor uppger för nyhetsbyrån att ytterligare två månader av krig i samma omfattning är ”ohållbart” för Rosnefts verksamhet.

Läs också: S och MP ger med sig – skatten sänks för många svenskar

Raffinaderier står stilla

Flera av bolagets anläggningar har haft stora problem efter attackerna.

Rjazanraffinaderiet, det största i bolagets nätverk, har stoppat bränsleproduktionen minst fyra gånger under året och har ännu inte återhämtat sig helt.

Syzrans raffinaderi har under de senaste sex månaderna nästan hela tiden stått stilla eller arbetat med bara en tredjedel av sin kapacitet.

Även raffinaderiet i Tuapse vid Svarta havet har drabbats. Anläggningen har inte återupptagit verksamheten sedan den stoppades i april.

Samtidigt växer kostnaderna för reparationer och ny utrustning. Enligt Bloombergs källor har vissa reparationer medvetet dragit ut på tiden, så att arbeten som kunde ha genomförts på några dagar i stället tagit flera veckor.

– Behovet av reparationer och utrustning vid raffinaderierna, liksom de tillhörande kostnaderna, samlas på Rosnefts balansräkning och når nivåer som företaget inte längre klarar av att upprätthålla, uppger Bloombergs källor.

Sanktioner försvårar reparationerna

Rosneft har dessutom svårt att få tag på reservdelar till de anläggningar där motorbränsle produceras.

På grund av västerländska sanktioner är reservdelar från väst inte tillgängliga. Alternativ från Kina och Ryssland kan kräva flera månaders väntan och passar ofta inte ihop med den befintliga utrustningen.

Försök att skydda raffinaderierna med drönarnät, stålvajrar och till och med fraktcontainrar har inte gett önskat resultat, enligt Bloomberg, som hänvisar till interna dokument från Rosneft.

Läs mer: Jätteökning efter valet – ”exceptionella siffror”

Foto: President of Ukraine resp Preisdent of Russia Office

Text: Redaktionen

Sverige har gått om alla – högst i Europa

2026 10 24

Den svenska matkassen ligger i topp.

Sverige är ett av Europas dyraste länder att handla mat i.

Det visar en ny jämförelse av matpriser hos Lidl i europeiska länder.

Stora skillnader

Samma vara från Lidl kan kosta betydligt olika beroende på om den köps i Helsingfors, Aten eller Stockholm.

Finländska Yle har jämfört priserna på en matkorg med 30 produkter från Lidl i europeiska länder som bland annat Finland, Sverige, Tyskland, Spanien och Grekland.

Resultatet visar att matkorgen är dyrast i Stockholm.

Däremot var priserna lägre i Berlin, Warszawa och Aten. Billigast var matkorgen i Barcelona.

Läs också: Kalldusch för svenska resenärer – gäller vart man än åker

Dyrare trots sänkt matmoms

Sverige har under året sänkt momsen på livsmedel från 12 till 6 procent. Sänkningen gäller till slutet av nästa år.

Trots skattesänkningen var matkorgen i Stockholm dyrare än i Helsingfors och Tallinn i Yles jämförelse.

I Stockholm kostar matkassen 132,02 euro (cirka 1 470 kronor), tätt följt av Tallinn på 131,26 euro och Helsingfors på 130,93 euro.

I Barcelona är matkassen betydligt billigare. Där kostar den bara 118,21 euro, motsvarande cirka 1 315 kronor.

Enligt Yle påverkas matpriserna av flera faktorer, bland annat skatter, löner, transportkostnader och konkurrensen mellan butikerna.

I Norden är konkurrensen mellan livsmedelskedjorna mindre än i delar av Centraleuropa. I Tyskland pressar lågpriskedjor som Aldi, Netto, Penny, Norma och Lidl priserna genom hård konkurrens.

I Sverige märks konkurrensen i stället ofta genom olika erbjudanden.

Därför är maten dyr

Även Nordens geografiska läge påverkar priserna uppger Lidls inköpschef Tommi Lehmussaari.

– Finland ligger långt från produktionscentrumen i Central- och Sydeuropa, vilket innebär betydligt längre transportvägar, som dessutom kräver sjötransporter, säger han till Yle.

– Detta gör transporterna dyrare och mer komplicerade än på rutter där man kan köra direkt genom det europeiska fastlandet, säger han.

Även svenska konsumenters preferenser spelar roll. I Finland är efterfrågan på inhemskt kött stark, vilket påverkar butikernas sortiment och inköp.

Enligt Yles genomgång kan kött från länder med lägre produktionskostnader vara billigare.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Foto: Ryoji-Iwata

Text: Redaktionen