Separatister kräver – låt Alberta lämna Kanada

2025 05 04

Separatister kräver att provinsen Alberta ska få lämna Kanada och bli självständig.

Kanada har fått mycket uppmärksamhet i världspressen sedan USA:s president Donald Trump började fälla kommentarer om att landet borde bli en amerikansk delstat.

Detta har fått många kanadensare att sluta sig samman och försvara sin nationella självständighet och enighet.

Men vissa vill faktiskt bryta den kanadensiska enigheten, om än inte nödvändigtivs för att ansluta sig till USA.

Nu höjs allt fler separatistiska röster för ett självständigt Alberta, rapporterar Newsweek.

Anser sig orättvist behandlade

I provinsen Alberta i västra Kanada är många frustrerade efter att det liberala partiet än en gång vunnit valet i landet och gjort liberalen Mark Carney till premiärminister.

Många i Alberta anser sig vara orättvist behandlade av huvudstaden Ottawa, och nu ansluter sig allt fler till Albertas separatistiska rörelse, som kräver självständighet, enligt tidningen.

Det mest uppseendeväckande är att Cameron Davies, ledaren för det konservativa partiets avdelning i Alberta sedan mer än sju år, har valt att hoppa av och istället ansluta sig till självständighetspartiet Republican Party of Alberta.

– Idag är födelsedagen för många nya separatister i Alberta, sade Davies efter att ha meddelat sitt beslut.

”Behöver en ny väg framåt”

Provinsen Alberta, vars provinshuvudstad är Edmonton, har stora olje- och gasresurser och är därför viktig för Kanada. Men många invånare anser att man inte får tillräckligt mycket tillbaka.

– Befolkningen i Alberta fortsätter att arbeta hårdare men får mindre tillbaka. Jag såg det konservativa partiet gång på gång ge upp under Ottawas press istället för att stå upp för Albertas intressen, säger Cameron Davies till tidningen.

Många i Alberta känner sig inte representerade i Kanadas huvudstad, och vänder sig bland annat emot den kanadensiska klimatpolitiken.

– Det blev tydligt för mig att vi behöver en ny väg framåt – en som alltid sätter Albertanerna först, säger Davies.

Vill folkomrösta

Det är dock bara tre av tio väljare i Alberta som vill lämna Kanada efter den liberala valsegern, enligt en mätning från Angus Reid Institute.

Men många medborgare och organisationer hoppas alltså på att få till en folkomröstning för ett självständigt Alberta.

Vissa är öppna för att ansluta sig till USA, men de flesta av separatisterna tycks bara vara inriktade på ett helt självständigt Alberta, enligt tidningen.

Liknande självständighetsrörelser finns bland annat i Kalifornien i USA.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen


8 jan 2026

17 länder går ihop mot Putin

2026 04 12

En mängd europeiska länder ska ställa Putin inför rätta.

Minst 17 europeiska länder är redo att stödja en särskild tribunal mot Ryssland.

Ett avgörande steg mot att kunna lagföra aggressionen och kriget mot Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

Genombrott i Europa

Planerna på en särskild tribunal för att åtala Rysslands aggression mot Ukraina har nu nått en kritisk punkt.

Minst 17 europeiska länder har signalerat sitt stöd – fler än de 16 som krävs för att processen ska gå vidare inom Europarådet.

Det innebär att frågan kan tas upp på allvar vid ministermötet i maj.

–Det är ett genombrott som förändrar dynamiken i Europa, uppger tidningen.

Belgien är ett av länderna som är nära att ansluta sig formellt.

–Vi anser att det är både en juridisk nödvändighet och en politisk skyldighet att täppa till straffriheten för aggressionsbrottet, säger landets utrikesdepartement i ett uttalande.

LÄS MER: Ryssland attackerat – 1 000 kilometer från frontlinjen

Tribunalens uppgift

Den särskilda tribunalen är tänkt att fokusera på själva beslutet att inleda krig – det som i folkrätten kallas aggressionsbrott.

Det skiljer sig från krigsbrott, som redan utreds av Internationella brottmålsdomstolen i Haag.

Bakgrunden är att den nuvarande domstolen saknar jurisdiktion över just beslutet att invadera Ukraina.

Därför behövs ett separat rättsligt organ.

Ukraina uppmanar fler

Utöver de europeiska länderna har även Costa Rica anslutit sig, vilket visar att initiativet kan få global räckvidd.

Samtidigt hoppas Ukraina på ännu bredare stöd.

–Vi räknar med en mycket bredare krets av deltagare, säger Andrij Sybiha, Ukrainas utrikesminister.

Danmark och Österrike är bland de länder som tydligt signalerat sitt stöd, även om vissa formella beslut fortfarande väntar.

Beslut i maj

Mycket tyder på att Nederländerna kan bli värdland för tribunalen, med Haag som en naturlig plats för internationell rättskipning.

Förberedelserna är redan i gång, enligt nederländska företrädare.

Moldavien, som håller i ordförandeskapet, har gjort tribunalen till sin högsta prioritet.

När Europarådets 46 medlemsländer möts i Chisinau den 14–15 maj väntas frågan ta ett stort steg framåt.

LÄS MER: Stor explosion i Ryssland

Foto: President of Russia Office 

Text: Redaktionen


09 april 26

Bensin- och dieselpriset störtdyker – här är nya prislappen

2026 04 10

Drivmedelspriserna faller kraftigt under torsdagen.

Det visar Circle K:s listpriser för företag, som är en indikator på vad privatkunder får betala vid pump.

Enligt sammanställningen sjunker bensinpriset med 90 öre till 18,59 kronor litern.

Det största prisfallet noteras för dieseln.

Under torsdagen sjunker dieselpriset med hela 2,70 kronor. Den nya prislappen blir 22,44 kronor litern.

Samtliga prislappar

Här är samtliga prisförändringar i dag. Ändringen anges inom parentes.

 Priserna är rekommenderade riktpriser och gäller på bemannade stationer.

- Miles 95: 18,59 kr/l (-0,90)

- Miles 98: 19,89 kr/l (-0,90)

- Miles+ 98: 20,19 kr/l (-0,90)

- Miles Diesel 22,44 kr/l (-2,70)

- Miles+ Diesel 23,03 kr/l (-2,70)

- HVO100 30,59 kr/l (-2,85)

- Fordonsgas 30,19 kr/kg (+0,51)*

- E85 16,29 kr/l (-0,70)

Källa: Circle K

*Ändringsdatum 11 mars

Beskedet som avgör allt

Prissänkningarna äger rum dagar efter att USA och Iran enats om en vapenvila. Eldupphöret i Mellanöstern har fått oljepriset att sjunka, vilket leder till lägre drivmedelspriser i Sverige.

Samtidigt är läget i Mellanöstern mycket osäkert.

Huruvida Iran kommer tillåta fri passage genom Hormuzsundet är fortfarande oklart.

Jes Asmussen, chefekonom på danska SJF Bank, beskriver faktorn som avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

– Vi kan prata hur mycket som helst om vapenvila, men tills vi ser fler fartyg segla genom Hormuzsundet kan vi inte se något slut på den här energikrisen, säger han till TV2.

LÄS MER: BESKED: Här sänks bensinen först 

Sundet inte öppet

Innan kriget passerade cirka 60 fartyg Hormuzsundet dagligen. I dag är siffran nere på omkring tre fartyg per dag.

– Det finns ingenting som tyder på att det har öppnats. Absolut inte, säger Jes Asmussen till kanalen och varnar för att oljepriset kan stiga igen:

– De värsta farhågorna skingrades med tillkännagivandet av vapenvilan, men innan vi ser olja flöda genom sundet skulle jag inte utesluta att oljepriset kan stiga till över 100 dollar igen.

LÄS OCKSÅ: Oväntad förändring på bostadsmarknaden

Foto: Circle K

Text: Redaktionen