Separatister kräver – låt Alberta lämna Kanada

2025 05 04

Separatister kräver att provinsen Alberta ska få lämna Kanada och bli självständig.

Kanada har fått mycket uppmärksamhet i världspressen sedan USA:s president Donald Trump började fälla kommentarer om att landet borde bli en amerikansk delstat.

Detta har fått många kanadensare att sluta sig samman och försvara sin nationella självständighet och enighet.

Men vissa vill faktiskt bryta den kanadensiska enigheten, om än inte nödvändigtivs för att ansluta sig till USA.

Nu höjs allt fler separatistiska röster för ett självständigt Alberta, rapporterar Newsweek.

Anser sig orättvist behandlade

I provinsen Alberta i västra Kanada är många frustrerade efter att det liberala partiet än en gång vunnit valet i landet och gjort liberalen Mark Carney till premiärminister.

Många i Alberta anser sig vara orättvist behandlade av huvudstaden Ottawa, och nu ansluter sig allt fler till Albertas separatistiska rörelse, som kräver självständighet, enligt tidningen.

Det mest uppseendeväckande är att Cameron Davies, ledaren för det konservativa partiets avdelning i Alberta sedan mer än sju år, har valt att hoppa av och istället ansluta sig till självständighetspartiet Republican Party of Alberta.

– Idag är födelsedagen för många nya separatister i Alberta, sade Davies efter att ha meddelat sitt beslut.

”Behöver en ny väg framåt”

Provinsen Alberta, vars provinshuvudstad är Edmonton, har stora olje- och gasresurser och är därför viktig för Kanada. Men många invånare anser att man inte får tillräckligt mycket tillbaka.

– Befolkningen i Alberta fortsätter att arbeta hårdare men får mindre tillbaka. Jag såg det konservativa partiet gång på gång ge upp under Ottawas press istället för att stå upp för Albertas intressen, säger Cameron Davies till tidningen.

Många i Alberta känner sig inte representerade i Kanadas huvudstad, och vänder sig bland annat emot den kanadensiska klimatpolitiken.

– Det blev tydligt för mig att vi behöver en ny väg framåt – en som alltid sätter Albertanerna först, säger Davies.

Vill folkomrösta

Det är dock bara tre av tio väljare i Alberta som vill lämna Kanada efter den liberala valsegern, enligt en mätning från Angus Reid Institute.

Men många medborgare och organisationer hoppas alltså på att få till en folkomröstning för ett självständigt Alberta.

Vissa är öppna för att ansluta sig till USA, men de flesta av separatisterna tycks bara vara inriktade på ett helt självständigt Alberta, enligt tidningen.

Liknande självständighetsrörelser finns bland annat i Kalifornien i USA.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen