Separatister kräver – låt Alberta lämna Kanada

2025 05 04

Separatister kräver att provinsen Alberta ska få lämna Kanada och bli självständig.

Kanada har fått mycket uppmärksamhet i världspressen sedan USA:s president Donald Trump började fälla kommentarer om att landet borde bli en amerikansk delstat.

Detta har fått många kanadensare att sluta sig samman och försvara sin nationella självständighet och enighet.

Men vissa vill faktiskt bryta den kanadensiska enigheten, om än inte nödvändigtivs för att ansluta sig till USA.

Nu höjs allt fler separatistiska röster för ett självständigt Alberta, rapporterar Newsweek.

Anser sig orättvist behandlade

I provinsen Alberta i västra Kanada är många frustrerade efter att det liberala partiet än en gång vunnit valet i landet och gjort liberalen Mark Carney till premiärminister.

Många i Alberta anser sig vara orättvist behandlade av huvudstaden Ottawa, och nu ansluter sig allt fler till Albertas separatistiska rörelse, som kräver självständighet, enligt tidningen.

Det mest uppseendeväckande är att Cameron Davies, ledaren för det konservativa partiets avdelning i Alberta sedan mer än sju år, har valt att hoppa av och istället ansluta sig till självständighetspartiet Republican Party of Alberta.

– Idag är födelsedagen för många nya separatister i Alberta, sade Davies efter att ha meddelat sitt beslut.

”Behöver en ny väg framåt”

Provinsen Alberta, vars provinshuvudstad är Edmonton, har stora olje- och gasresurser och är därför viktig för Kanada. Men många invånare anser att man inte får tillräckligt mycket tillbaka.

– Befolkningen i Alberta fortsätter att arbeta hårdare men får mindre tillbaka. Jag såg det konservativa partiet gång på gång ge upp under Ottawas press istället för att stå upp för Albertas intressen, säger Cameron Davies till tidningen.

Många i Alberta känner sig inte representerade i Kanadas huvudstad, och vänder sig bland annat emot den kanadensiska klimatpolitiken.

– Det blev tydligt för mig att vi behöver en ny väg framåt – en som alltid sätter Albertanerna först, säger Davies.

Vill folkomrösta

Det är dock bara tre av tio väljare i Alberta som vill lämna Kanada efter den liberala valsegern, enligt en mätning från Angus Reid Institute.

Men många medborgare och organisationer hoppas alltså på att få till en folkomröstning för ett självständigt Alberta.

Vissa är öppna för att ansluta sig till USA, men de flesta av separatisterna tycks bara vara inriktade på ett helt självständigt Alberta, enligt tidningen.

Liknande självständighetsrörelser finns bland annat i Kalifornien i USA.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


26 okt 2026

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren. 

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

–  Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Foto: © Fanni Uusitalo | valtioneuvoston kanslia CC BY 2.0 resp Ninni Anderson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen