Separatister kräver – låt Alberta lämna Kanada

2025 05 04

Separatister kräver att provinsen Alberta ska få lämna Kanada och bli självständig.

Kanada har fått mycket uppmärksamhet i världspressen sedan USA:s president Donald Trump började fälla kommentarer om att landet borde bli en amerikansk delstat.

Detta har fått många kanadensare att sluta sig samman och försvara sin nationella självständighet och enighet.

Men vissa vill faktiskt bryta den kanadensiska enigheten, om än inte nödvändigtivs för att ansluta sig till USA.

Nu höjs allt fler separatistiska röster för ett självständigt Alberta, rapporterar Newsweek.

Anser sig orättvist behandlade

I provinsen Alberta i västra Kanada är många frustrerade efter att det liberala partiet än en gång vunnit valet i landet och gjort liberalen Mark Carney till premiärminister.

Många i Alberta anser sig vara orättvist behandlade av huvudstaden Ottawa, och nu ansluter sig allt fler till Albertas separatistiska rörelse, som kräver självständighet, enligt tidningen.

Det mest uppseendeväckande är att Cameron Davies, ledaren för det konservativa partiets avdelning i Alberta sedan mer än sju år, har valt att hoppa av och istället ansluta sig till självständighetspartiet Republican Party of Alberta.

– Idag är födelsedagen för många nya separatister i Alberta, sade Davies efter att ha meddelat sitt beslut.

”Behöver en ny väg framåt”

Provinsen Alberta, vars provinshuvudstad är Edmonton, har stora olje- och gasresurser och är därför viktig för Kanada. Men många invånare anser att man inte får tillräckligt mycket tillbaka.

– Befolkningen i Alberta fortsätter att arbeta hårdare men får mindre tillbaka. Jag såg det konservativa partiet gång på gång ge upp under Ottawas press istället för att stå upp för Albertas intressen, säger Cameron Davies till tidningen.

Många i Alberta känner sig inte representerade i Kanadas huvudstad, och vänder sig bland annat emot den kanadensiska klimatpolitiken.

– Det blev tydligt för mig att vi behöver en ny väg framåt – en som alltid sätter Albertanerna först, säger Davies.

Vill folkomrösta

Det är dock bara tre av tio väljare i Alberta som vill lämna Kanada efter den liberala valsegern, enligt en mätning från Angus Reid Institute.

Men många medborgare och organisationer hoppas alltså på att få till en folkomröstning för ett självständigt Alberta.

Vissa är öppna för att ansluta sig till USA, men de flesta av separatisterna tycks bara vara inriktade på ett helt självständigt Alberta, enligt tidningen.

Liknande självständighetsrörelser finns bland annat i Kalifornien i USA.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen


22 nov 2026

Ny mätning: Plötslig ökning bland väljarna

2026 11 22

En ny mätning visar att svenskarna har ändrat uppfattning.

Det har nu gått 70 dagar utan att en ny regering har kommit på plats.

En mätning från i oktober visade att 39 procent av svenskarna då var för ett extraval, och 40 procent var emot. Resten var osäkra kring hur de kände.

Nu visar en ny mätning att det har skett en plötslig ökning kring hur många svenskar som ställer sig positivt till ett extraval, rapporterar TV4.

Plötslig ökning

Nu är 44 procent positiva till ett extraval, medan 36 procent är negativa.

Kalmarbon Annika är en av de som vill se extraval.

– Jag tror vi är nära och jag hoppas på att det blir ett omval. Jag tycker det har varit jättejobbigt. De har dagisnivå, de kan aldrig bestämma sig och de skyller på varandra, säger hon. 

Är mer positiva

Inställningen till extraval skiljer sig beroende på partisympatier.

Bland Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare är 73 procent positiva, medan bara sju procent av Socialdemokraternas, Vänsterpartiets, Miljöpartiets och Centerpartiets väljare är det.

– Förutsättningarna kommer ändras med ett nyval dels för att tyvärr tror jag att Socialdemokraterna kommer lida av det här i och med att man har hittat en lösning på det, säger göteborgaren Glenn.

Läs mer: 61 procent för Magdalena Andersson

Senaste nytt

Medieuppgifter gör gällande att Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har förhandlat fram ett nytt bud som har lämnats över till Vänsterpartiet, rapporterar SVT.

V-toppen Ida Gabrielsson meddelar dock att hon inte har tagit del av det.

“Inte sett skymten av det”

Gabrielsson framhåller att “ska man bygga förtroendefulla samarbeten och genomföra konstruktiva förhandlingar är det nog bättre att ta sådana diskussioner direkt med varandra”.

– Går och lägger mig, utan att ha sett skymten av detta totalpaket till V. Men Expressen verkar ha fått besked om det, till skillnad från V, vars mandat C, S och MP ju efterfrågar, skriver hon på X.

Läs mer: 60-plussare kan gå före i bostadskön

Foto: Magnus Liljegren/Regeringskansliet resp  F Uusitalo | valtioneuvoston kansliahttps://www.flickr.com/photos/finnishgovernment/51919260031/ resp Ninni Andersson/Regeringskansliet resp Agnes Stuber/Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


21 nov 2026

Historiskt väderbesked: Kan bli –50 grader i Sverige

2026 11 21

Ett klimathot kan få extrema följder för Norden.

Forskare varnar för ett allvarligt klimathot mot Norden.

I värsta fall kan temperaturen i Sverige och övriga Norden sjunka till minus 50 grader på vintern.

Extrem kyla i Sverige

Bakom varningen finns ett stort system av havsströmmar i Atlanten som kallas AMOC. Det transporterar varmt vatten från tropikerna norrut mot bland annat Island och Skandinavien och spelar en viktig roll för att hålla klimatet i norra Europa relativt milt.

Men den globala uppvärmningen kan rubba systemet.

När Grönlands inlandsis smälter tillförs stora mängder sötvatten till Atlanten. Det kan påverka vattnets salthalt och densitet, vilket i sin tur kan försvåra den cirkulation som driver havsströmmarna.

Om AMOC försvagas kraftigt eller kollapsar kan betydligt mindre värme transporteras norrut. Följden kan bli en kraftig nedkylning i delar av norra Europa – samtidigt som resten av världen fortsätter att bli varmare.

– Norden skulle – i värsta fall – behöva vänja sig vid en sibirisk kyla på minus 50 grader vintertid, uppger Victor Galaz, svensk forskare och docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet och Stockholm Resilience Centre, i en debattartikel på SvD.

Läs också: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt”

Island slår larm

Frågan har fått allt större uppmärksamhet på Island. I oktober 2024 publicerades ett öppet brev från ett 40-tal internationella klimatforskare. De varnade för att risken för en kollaps av Amoc underskattas.

– Det enda sättet att begränsa risken för att dessa tröskelpunkter passeras är att öka brådskan och prioritera det globala arbetet med att minska utsläppen, står det i brevet.

Om systemet skulle kollapsa kan konsekvenserna bli omfattande. Enligt de scenarier som lyfts skulle exempelvis London och Amsterdam kunna få vintertemperaturer på omkring minus 20 grader under vissa år.

För Norden är prognosen ännu mer dramatisk.

I november 2025 meddelade Islands säkerhetsråd att en kollaps av havsströmmarna betraktas som ett nationellt säkerhetshot.

– Önationen, är budskapet, gör bäst i att förbereda sig, skriver Galaz i SvD.

Forskare betonar osäkerheten

Det finns fortfarande stora vetenskapliga osäkerheter kring hur Amoc-systemet kommer att utvecklas och hur stor risken för en kollaps är.

FN:s klimatpanel har tidigare bedömt att det finns medelhög tilltro till att systemet inte kommer att kollapsa före år 2100. Men den bedömningen ger inte längre samma trygghet, menar Galaz.

Han pekar också på att flera länder, däribland Finland, Nederländerna och Storbritannien, nu diskuterar hur de ska förbereda sig på riskerna.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: Y. Vertikov resp M. Renken

Text: Redaktionen