Separatister kräver – låt Alberta lämna Kanada

2025 05 04

Separatister kräver att provinsen Alberta ska få lämna Kanada och bli självständig.

Kanada har fått mycket uppmärksamhet i världspressen sedan USA:s president Donald Trump började fälla kommentarer om att landet borde bli en amerikansk delstat.

Detta har fått många kanadensare att sluta sig samman och försvara sin nationella självständighet och enighet.

Men vissa vill faktiskt bryta den kanadensiska enigheten, om än inte nödvändigtivs för att ansluta sig till USA.

Nu höjs allt fler separatistiska röster för ett självständigt Alberta, rapporterar Newsweek.

Anser sig orättvist behandlade

I provinsen Alberta i västra Kanada är många frustrerade efter att det liberala partiet än en gång vunnit valet i landet och gjort liberalen Mark Carney till premiärminister.

Många i Alberta anser sig vara orättvist behandlade av huvudstaden Ottawa, och nu ansluter sig allt fler till Albertas separatistiska rörelse, som kräver självständighet, enligt tidningen.

Det mest uppseendeväckande är att Cameron Davies, ledaren för det konservativa partiets avdelning i Alberta sedan mer än sju år, har valt att hoppa av och istället ansluta sig till självständighetspartiet Republican Party of Alberta.

– Idag är födelsedagen för många nya separatister i Alberta, sade Davies efter att ha meddelat sitt beslut.

”Behöver en ny väg framåt”

Provinsen Alberta, vars provinshuvudstad är Edmonton, har stora olje- och gasresurser och är därför viktig för Kanada. Men många invånare anser att man inte får tillräckligt mycket tillbaka.

– Befolkningen i Alberta fortsätter att arbeta hårdare men får mindre tillbaka. Jag såg det konservativa partiet gång på gång ge upp under Ottawas press istället för att stå upp för Albertas intressen, säger Cameron Davies till tidningen.

Många i Alberta känner sig inte representerade i Kanadas huvudstad, och vänder sig bland annat emot den kanadensiska klimatpolitiken.

– Det blev tydligt för mig att vi behöver en ny väg framåt – en som alltid sätter Albertanerna först, säger Davies.

Vill folkomrösta

Det är dock bara tre av tio väljare i Alberta som vill lämna Kanada efter den liberala valsegern, enligt en mätning från Angus Reid Institute.

Men många medborgare och organisationer hoppas alltså på att få till en folkomröstning för ett självständigt Alberta.

Vissa är öppna för att ansluta sig till USA, men de flesta av separatisterna tycks bara vara inriktade på ett helt självständigt Alberta, enligt tidningen.

Liknande självständighetsrörelser finns bland annat i Kalifornien i USA.

Foto: Sebastiaan Stam

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Jätteförändring för alla som tankar bilen

2026 08 13

Inflationen rasade i juli.

Det visar nya siffror från Statistikmyndigheten SCB.

Inflationstakten enligt KPI var 0,2 procent i juli 2026 – en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med föregående månad.

Två faktorer drev på inflationsfallet.

För det första sjönk priserna på el i juli jämfört med juni.

För det andra noterades en kraftig nedgång för bränslepriserna. Priserna vid pump sjönk med hela 10 procent i juli.

Sticker ut i Europa

Nedgången innebär att Sverige har bland Europas lägsta bränslepriser. Prisskillnaderna är stora jämfört med flera närliggande länder.

I finska Torneå är 95-oktanig bensin drygt 8 kronor dyrare per liter än på andra sidan gränsen i svenska Haparanda, rapporterar TV4.

Prisutvecklingen har fått många finländare att passera gränsen för att tanka i Sverige.

– Det är mycket billigare än i Finland, säger Nina Mojlanen från Uleåborg till kanalen.

Flera skattesänkningar

Regeringen har genomfört flera sänkningar av bränsleskatten.

I år har skatten sänkts med omkring 3 kronor per liter från 1 maj juni till 30 september. Dessutom har koldioxidskatten på bensin och diesel sänkts med 2 kronor och 40 öre från den 1 juli till 30 november.

Det rör sig om två tillfälliga skattesänkningar, men Tidöpartierna går till val på att hålla nere bränslepriserna.

– Vi vill bibehålla reduktionsplikten för bensin och diesel på EU:s miniminivå, eftersom vi värnar Sveriges hushåll och företag, säger Kristdemokraternas pressekreterare Gustaf Wärnberg till Carup.

ANDRA LÄSER: Amerikanska soldater ”krossade” av Ukraina

Utredaren går emot

Regeringens egen utredare Svante Mandell är dock av en annan uppfattning. Han menar att både bränsleskatten och reduktionsplikten måste höjas för att Sverige ska nå klimatmålen.

Mandell föreslår en skattehöjning på minst tre kronor per liter.

– Det är inte så drastiskt, vi går upp till priser i jämförbara länder. Det är inga höga priser, sade Svante Mandell till SVT i maj.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Foto: Circle K

Text: Redaktionen

96 000 kronor i månaden – hög kostnad för alla med fritidshus

2026 08 13

Kostnaderna har ökat kraftigt för svenskar med fritidshus.

Det uppger Länsförsäkringar i en stor kartläggning av fritidshus runt om i landet.

Enligt undersökningen uppgår kostnaden för den som använder stugan fyra veckor om året till omkring 24 000 kronor per utnyttjad vecka, eller 96 000 kronor per utnyttjad månad.

– Ju mer huset används och uppskattas, desto lättare är det att motivera kostnaden. Men ett fritidshus som används sällan kan bli en dyr semesterform, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom.

Höga kostnader

Flera prisökningar har lett till att kostnaderna för fritidshus har stigit under de senaste åren. Det handlar bland annat om ränta efter skattereduktion, fastighetsavgift, energi, avfall, försäkring, kommunalt vatten och avlopp samt en årlig underhållsreserv.

Stefan Westerberg uppmanar svenskar med fritidshus att fundera över om kostnaderna står i proportion till hur mycket huset faktiskt används.

– Många av kostnaderna finns kvar oavsett hur ofta stugan används. Ränta, fastighetsavgift och försäkring finns kvar även när huset står tomt. Dessutom behöver huset underhållas oavsett hur många veckor det används. Därför är det viktigt att väga kostnaden mot hur mycket glädje och användning du faktiskt får ut av huset, säger han.

LÄS OCKSÅ: Arbetslösheten minskar

Nya kostnader väntar

Hösten kan bli en dyr period för många med fritidshus. Flera nya utgifter kan bli synliga, varnar Länsförsäkringar.

Det kan handla om reparationer av tak, fasad och fönster samt underhåll av värmen. I genomsnitt beräknas ägare av fritidshus avsätta 24 000 kronor per år till reparationer och underhåll, enligt Länsförsäkringars kalkyl.

– Underhållskostnaderna är särskilt lätta att underskatta och är sällan jämnt fördelade över åren. Några år kan utgifterna vara små, medan ett nytt tak, en fuktskada eller ett trasigt värmesystem kan kosta tiotusentals kronor, säger Stefan Westerberg.

– Den som är händig kan göra en del själv, men då krävs tid och kunskap. Behöver arbetet köpas in blir kostnaden betydligt högre. Därför är det viktigt att inte tumma på underhållsbufferten.

LÄS MER: Europeisk gigant i konkurs – har 2 000 anställda

Foto: K. Hörnfeldt

Text: Redaktionen