Minst sex länder vägrar ta emot svenskt livsmedel

2023 09 11

Ett gäng länder säger blankt nej till att importera griskött från Sverige.

Bakgrunden är den senaste tidens larm om afrikansk svinpest som upptäckts i två svenska kommuner, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Och upptäckten har skapat eko i omvärlden.

Framför allt är oron stor i Sydostasien där de flesta av länderna som stoppar import av svenskt griskött ligger.

– Det här får ju direkta konsekvenser för företagsekonomin naturligtvis, säger branschorganisationen Kött- och charkföretagets vd Magnus Därth till radiokanalen.

Mer än 50 procent påverkas

Direkt efter de första larmen om svinpest stoppade ett stort antal länder all import av griskött från Sverige.

I synnerhet handlar det om benprodukter och fetter som inte har samma marknad på hemmaplan, men är populära utomlands.

Totalt exporteras i vanliga fall 30 000 av det årligen 254 000 ton producerade grisköttet i Sverige.

Hittills har hälften stoppats.

– Mer än 50 procent påverkas direkt när de här länderna stänger sin marknad, säger Magnus Därth och pekar på att det kan handla om 50 miljoner kronor i uteblivna intäkter för köttföretagen.

Minst sex länder

Några av de länder som hittills stoppat import av svenskt griskött är:

- Sydkorea

- Filippinerna

- Japan

- Australien

- Armenien

- Ukraina

Sju konstaterade fall

Totalt har afrikansk svinpest konstaterats i sju fall, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Det senaste fallet hittades i Norbergs kommun. Övriga har hittats i Fagersta kommun i Västmanland.

Ett sökande efter kadaver i området har pågått under helgen.

– Enligt plan så börjar sökandet i området runt det först påvisade fallet och området utökas allt eftersom. Hittills är resultaten helt enligt våra förväntningar, säger statsepizootolog Karl Ståhl i ett pressmeddelande.

Foto: E. Aceron

Text: Redaktionen


11 okt 2026

Prognosen: Swish kommer att försvinna

2026 10 12

Swish är ett av de starkaste varumärkena i landet – men kommer det vara så även framöver?

Den 12 december 2012 lanserades Swish som en betaltjänst för betalningar mellan privatpersoner. 

Idag används tjänsten av 8,8 miljoner svenskar – och i september månad genomfördes totalt 97 947 235 betalningar.

Swish är idag ett av de starkaste varumärkena i landet, men frågan är hur länge det kommer att vara.

“Kommer försvinna”

Elias Nordling på sajten Mobil menar att Swish förr eller senare kommer att försvinna. Han framhåller att det inte lär ske under de kommande åren, men att tjänstens “dagar är räknade”.

– Förr eller senare tror jag att en större aktör kommer in i Sverige och antingen konkurrerar ut Swish, eller tar över verksamheten och successivt stöper om den till sin egen tjänst, ungefär som Vipps gör med Mobilepay i Danmark och Finland, menas det.

“Internationellt projekt”

Swish ägs av bland annat Danske Bank, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Nordea och SEB. Sajten lyfter fram att Swish inte är ett statligt alternativ, utan “ett företag som drivs av de svenska storbankerna, som i sin tur har gott om verksamhet utomlands”.

Och det är bara en tidsfråga innan en internationell aktör tar över.

– Den aktören kan mycket väl vara Vipps men behöver inte vara det. Om Tyskland kommer igång med mobila betalningar på samma sätt kan det bli en europeisk storaktör. 

Läs mer: Tydligt skifte för bolån i Sverige

Swish i siffror

Idag är Swish alltjämt ett av Sveriges starkaste varumärken. Så här ser tjänstens senaste siffror ut:

- 8,8 miljoner privatanvändare

- 300 000 företag tar betalt med Swish

- 97 947 235 betalningar i september

- 55 317 185 225 kronor swishade i september

- 93 procent av användare swishar eller tar emot swish varje månad

Toppade listan

Tidigare i år utsågs Swish till Sveriges starkaste varumärke – för femte året i rad.

Betaltjänsten toppade listan framför varumärken som Ikea, Volvo, Ica, Arla och Systembolaget.

Läs mer: 3 000 kronor – tung smäll för svenska husägare

Foto: Swish

Text: Redaktionen


Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.  

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen