Minst sex länder vägrar ta emot svenskt livsmedel

2023 09 11

Ett gäng länder säger blankt nej till att importera griskött från Sverige.

Bakgrunden är den senaste tidens larm om afrikansk svinpest som upptäckts i två svenska kommuner, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Och upptäckten har skapat eko i omvärlden.

Framför allt är oron stor i Sydostasien där de flesta av länderna som stoppar import av svenskt griskött ligger.

– Det här får ju direkta konsekvenser för företagsekonomin naturligtvis, säger branschorganisationen Kött- och charkföretagets vd Magnus Därth till radiokanalen.

Mer än 50 procent påverkas

Direkt efter de första larmen om svinpest stoppade ett stort antal länder all import av griskött från Sverige.

I synnerhet handlar det om benprodukter och fetter som inte har samma marknad på hemmaplan, men är populära utomlands.

Totalt exporteras i vanliga fall 30 000 av det årligen 254 000 ton producerade grisköttet i Sverige.

Hittills har hälften stoppats.

– Mer än 50 procent påverkas direkt när de här länderna stänger sin marknad, säger Magnus Därth och pekar på att det kan handla om 50 miljoner kronor i uteblivna intäkter för köttföretagen.

Minst sex länder

Några av de länder som hittills stoppat import av svenskt griskött är:

- Sydkorea

- Filippinerna

- Japan

- Australien

- Armenien

- Ukraina

Sju konstaterade fall

Totalt har afrikansk svinpest konstaterats i sju fall, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Det senaste fallet hittades i Norbergs kommun. Övriga har hittats i Fagersta kommun i Västmanland.

Ett sökande efter kadaver i området har pågått under helgen.

– Enligt plan så börjar sökandet i området runt det först påvisade fallet och området utökas allt eftersom. Hittills är resultaten helt enligt våra förväntningar, säger statsepizootolog Karl Ståhl i ett pressmeddelande.

Foto: E. Aceron

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen