Minst sex länder vägrar ta emot svenskt livsmedel

2023 09 11

Ett gäng länder säger blankt nej till att importera griskött från Sverige.

Bakgrunden är den senaste tidens larm om afrikansk svinpest som upptäckts i två svenska kommuner, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Och upptäckten har skapat eko i omvärlden.

Framför allt är oron stor i Sydostasien där de flesta av länderna som stoppar import av svenskt griskött ligger.

– Det här får ju direkta konsekvenser för företagsekonomin naturligtvis, säger branschorganisationen Kött- och charkföretagets vd Magnus Därth till radiokanalen.

Mer än 50 procent påverkas

Direkt efter de första larmen om svinpest stoppade ett stort antal länder all import av griskött från Sverige.

I synnerhet handlar det om benprodukter och fetter som inte har samma marknad på hemmaplan, men är populära utomlands.

Totalt exporteras i vanliga fall 30 000 av det årligen 254 000 ton producerade grisköttet i Sverige.

Hittills har hälften stoppats.

– Mer än 50 procent påverkas direkt när de här länderna stänger sin marknad, säger Magnus Därth och pekar på att det kan handla om 50 miljoner kronor i uteblivna intäkter för köttföretagen.

Minst sex länder

Några av de länder som hittills stoppat import av svenskt griskött är:

- Sydkorea

- Filippinerna

- Japan

- Australien

- Armenien

- Ukraina

Sju konstaterade fall

Totalt har afrikansk svinpest konstaterats i sju fall, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Det senaste fallet hittades i Norbergs kommun. Övriga har hittats i Fagersta kommun i Västmanland.

Ett sökande efter kadaver i området har pågått under helgen.

– Enligt plan så börjar sökandet i området runt det först påvisade fallet och området utökas allt eftersom. Hittills är resultaten helt enligt våra förväntningar, säger statsepizootolog Karl Ståhl i ett pressmeddelande.

Foto: E. Aceron

Text: Redaktionen

28 okt 26

I NATT: Allierade varnade – nu blir det krig

2026 10 28

USA uppges ha varnat sina allierade i Mellanöstern för en förestående upptrappning av kriget mot Iran.

Gulfstaterna ska ha uppmanats att förbereda sig för en kort men intensiv militär kampanj efter det amerikanska mellanårsvalet i november, rapporterar The Wall Street Journal.

Varningen ska ha framförts genom både militära och diplomatiska kanaler.

Samtidigt uppges USA genomföra omfattande militära förberedelser inför operationen.

Amerikanska trupper har omplacerats från utsatta militärbaser i regionen, ammunition har lagrats och bomb- och stridsflygplan har förberetts för attacker, erfar tidningen.

”Håller alla alternativ öppna”

Målsättningen med den stundande offensiven är att tvinga Iran till förhandlingsbordet, uppger Wall Street Journal.

Vita huset vill inte kommentera uppgifterna och hänvisar till att man inte uttalar sig om ”känsliga militära planer”.

Samtidigt utesluter Trumpadministrationen inte att en ny militär kampanj kan inledas.

– President Trump håller alla alternativ öppna för att säkerställa att Iran aldrig får ett kärnvapen, lyder uttalandet.

Läs också: ”Dags att säga ifrån” – alla pensionärer uppmanas 

Snart över enligt Trump

Trump hävdar själv att kriget mot Iran snart kommer att vara över.

– Det kommer att vara över väldigt snart. Det kan vara över när jag vill, sade han under ett kampanjmöte i Texas på onsdagskvällen.

Uppgifter om jättebomb

Enligt uppgifter till flera amerikanska medier är Trump redo att använda ett nytt vapen mot Iran.

Presidenten uppges planera att använda den största bomben USA har som inte är kärnvapenbestyckad – den 9 800 kilo tunga bomben GBU-43/B, även kallad för Massiv Ordnance Air Blast, Moab. 

Sprängladdningen beskrivs som ”alla moders bomb” och kan användas för att attackera Irans kärnanläggningar.

Trump beskriver GBU-43/B som ”en liten atombomb”.

– "Alla bombers moder" är inte ett kärnvapen. Det är bara en extremt stor bomb. Som en liten atombomb, har han sagt till Newsmax.

Andra läser: Minst 1 200 kronor i ersättning – besked till svenska hushåll

Foto:

Text: Redaktionen

27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen