Minst sex länder vägrar ta emot svenskt livsmedel

2023 09 11

Ett gäng länder säger blankt nej till att importera griskött från Sverige.

Bakgrunden är den senaste tidens larm om afrikansk svinpest som upptäckts i två svenska kommuner, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Och upptäckten har skapat eko i omvärlden.

Framför allt är oron stor i Sydostasien där de flesta av länderna som stoppar import av svenskt griskött ligger.

– Det här får ju direkta konsekvenser för företagsekonomin naturligtvis, säger branschorganisationen Kött- och charkföretagets vd Magnus Därth till radiokanalen.

Mer än 50 procent påverkas

Direkt efter de första larmen om svinpest stoppade ett stort antal länder all import av griskött från Sverige.

I synnerhet handlar det om benprodukter och fetter som inte har samma marknad på hemmaplan, men är populära utomlands.

Totalt exporteras i vanliga fall 30 000 av det årligen 254 000 ton producerade grisköttet i Sverige.

Hittills har hälften stoppats.

– Mer än 50 procent påverkas direkt när de här länderna stänger sin marknad, säger Magnus Därth och pekar på att det kan handla om 50 miljoner kronor i uteblivna intäkter för köttföretagen.

Minst sex länder

Några av de länder som hittills stoppat import av svenskt griskött är:

- Sydkorea

- Filippinerna

- Japan

- Australien

- Armenien

- Ukraina

Sju konstaterade fall

Totalt har afrikansk svinpest konstaterats i sju fall, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Det senaste fallet hittades i Norbergs kommun. Övriga har hittats i Fagersta kommun i Västmanland.

Ett sökande efter kadaver i området har pågått under helgen.

– Enligt plan så börjar sökandet i området runt det först påvisade fallet och området utökas allt eftersom. Hittills är resultaten helt enligt våra förväntningar, säger statsepizootolog Karl Ståhl i ett pressmeddelande.

Foto: E. Aceron

Text: Redaktionen


7 november 2025

Pensionärer kan få pensionen spärrad i tre år

2026 02 18

Ett slarvfel kan äventyra svenskars pensioner.

Regeringen har utfärdat ett förslag om en bidragsspärr i socialförsäkringen.

Detta väcker nu kritik från flera experter då det kan få allvarliga konsekvenser för pensionärer som av misstag lämnat fel uppgifter, rapporterar Senioren.

Förslag om bidragsspärr

Regeringen har föreslagit att en bidragsspärr och sanktionsavgifter ska införas inom socialförsäkringen för att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. 

Det innebär att Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten kan besluta att en person inte får ut sin pension under en viss tid – från några månader upp till tre år – om personen medvetet eller av grov vårdslöshet lämnat oriktiga uppgifter. 

Syftet med lagförslaget är enligt regeringen att förhindra medvetet fusk, men de tar inte upp hur pensionärer som oavsiktligt lämnar fel uppgifter ska skyddas.

– Genom en bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen skickar vi en tydlig signal att det aldrig är acceptabelt att missbruka våra välfärdssystem, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje om förslaget.

LÄS MER: SEB: Det händer med svenska kronan nu

Risk för dubbelbestraffning

Men förslaget har fått kritik från Lagrådet, regeringens egen juridiska rådgivande instans, som menar att delar av bidragsspärren kan strida mot grundläggande rättigheter. 

Lagrådet varnar för att förfarandet kan krocka med egendomsskyddet i regeringsformen, som garanterar att privat egendom inte får tas i beslag eller begränsas utan lag och rimlig kompensation.

Om någon redan fått en påföljd för ett brott kan denne också få förmåner spärrade, vilket i praktiken kan innebära att en person tvingas avstå från sin inkomst som pensionär. 

Pensionärer särskilt utsatta

Kritiker menar att det är särskilt problematiskt när reglerna kan drabba pensionärer som gjort ett misstag – utan att det handlar om brottslig avsikt. 

Enligt Lagrådet skulle en pensionär som lämnat fel uppgift kunna få sin redan intjänade pension spärrad under en längre period, utan möjlighet att retroaktivt få ut pengarna. 

– Enligt Lagrådet går det under förslaget inte att få ut de spärrade pensionspengarna i efterhand, även om pensionen egentligen är rätt intjänad, uppger Senioren.

Förslaget har skickats vidare till beredning och ska granskas mer noggrant innan det eventuellt blir verklighet.

LÄS MER: Magdalena Andersson anklagas – ”S fifflade”

Foto: N Andersson Regeringskansliet resp M Timberlake

Text: Redaktionen


Ryska lager står fulla – ingen vill köpa

2026 02 18

Ryska lager har snart ingen mer plats.

Ryssland riskerar ett oljelagerkaos.

Detta när exporten bromsar och lagringskapaciteten nästan är fylld, rapporterar Kyiv Post.

Ökad oljesvacka

Rysslands lagringskapacitet för olja börjar nå sin gräns samtidigt som exporten till utlandet, särskilt till Indien, minskat kraftigt.

Enligt data från Kpler och Rystad Energy har exporten av råolja från ryska hamnar minskat kraftigt, och ungefär 150 miljoner fat står nu fast på havet.

– Ryska oljeproducenter kan tvingas skära ned produktionen kraftigt under de kommande månaderna eftersom ökande press från Donald Trump och europeiska makter begränsar landets export samtidigt som lagren fylls upp, uppger Reuters.

LÄS MER: Kalldusch för ryska armén – “Inte hänt på 2,5 år”

Produktion kan minska

Med lagringsutrymmet nästan slut kan oljeproducenter bli tvungna att stänga ner brunnar.

Rystad Energy uppskattar att Ryssland kan tvingas minska produktionen med cirka 300 000 fat per dag under mars eller april.

Även Transnefts omfattande pipelinesystem, som kan lagra upp till 100 miljoner fat, erbjuder bara begränsad lindring och motsvarar cirka elva dagars produktion.

– Den ryska oljeproduktionen sjönk med 100 000 fat per dag i december och ytterligare 26 000 i januari, baserat på hemligstämplad regeringsdata, säger en källa till Bloomberg.

Fallande priser

Exportproblemen slår hårt mot Kremls budget.

Gazprombank uppskattar att oljebolagen förlorat omkring 33 miljarder dollar i exportintäkter på grund av logistiska problem och djupa rabatter – ibland nästan 30 dollar per fat.

Som följd har olje- och gasintäkterna rasat.

I januari föll statsinkomsterna från sektorn till 393 miljarder rubel – ungefär hälften av nivån ett år tidigare och den lägsta sedan COVID-19-pandemin.

Rapporten om att Rysslands oljelager snart är fullt och att exporten stagnerar kommer samtidigt som tecken på att Kina ökar sitt stöd för den ryska oljeindustrin och blir en allt viktigare kund för Moskva.

Kinas sjöburna leveranser kan komma att hjälpa Ryssland att mildra effekterna av de minskade exporterna till andra marknader och den ekonomiska press som Ryssland står inför.

LÄS MER: Flera ryska regioner under attack

Foto: President of Russia office

Text: Redaktionen