Minst sex länder vägrar ta emot svenskt livsmedel

2023 09 11

Ett gäng länder säger blankt nej till att importera griskött från Sverige.

Bakgrunden är den senaste tidens larm om afrikansk svinpest som upptäckts i två svenska kommuner, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Och upptäckten har skapat eko i omvärlden.

Framför allt är oron stor i Sydostasien där de flesta av länderna som stoppar import av svenskt griskött ligger.

– Det här får ju direkta konsekvenser för företagsekonomin naturligtvis, säger branschorganisationen Kött- och charkföretagets vd Magnus Därth till radiokanalen.

Mer än 50 procent påverkas

Direkt efter de första larmen om svinpest stoppade ett stort antal länder all import av griskött från Sverige.

I synnerhet handlar det om benprodukter och fetter som inte har samma marknad på hemmaplan, men är populära utomlands.

Totalt exporteras i vanliga fall 30 000 av det årligen 254 000 ton producerade grisköttet i Sverige.

Hittills har hälften stoppats.

– Mer än 50 procent påverkas direkt när de här länderna stänger sin marknad, säger Magnus Därth och pekar på att det kan handla om 50 miljoner kronor i uteblivna intäkter för köttföretagen.

Minst sex länder

Några av de länder som hittills stoppat import av svenskt griskött är:

- Sydkorea

- Filippinerna

- Japan

- Australien

- Armenien

- Ukraina

Sju konstaterade fall

Totalt har afrikansk svinpest konstaterats i sju fall, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Det senaste fallet hittades i Norbergs kommun. Övriga har hittats i Fagersta kommun i Västmanland.

Ett sökande efter kadaver i området har pågått under helgen.

– Enligt plan så börjar sökandet i området runt det först påvisade fallet och området utökas allt eftersom. Hittills är resultaten helt enligt våra förväntningar, säger statsepizootolog Karl Ståhl i ett pressmeddelande.

Foto: E. Aceron

Text: Redaktionen


Efterlängtat besked om Aladdinasken

2025 12 23

Marabous populära chokladaskar Aladdin och Paradis har blivit dyrare och dyrare.

Inför årets jul har askarna både minskat i storlek och ökat i pris.

De populära chokladaskarna har minskat i storlek från 500 till 410 gram. Samtidigt har priset ökat från 119 till 129 kronor.

– Det innebär en prisökning på över 32 procent per 100 gram – trots att förpackningen ser ut ungefär som vanligt, rapporterar sajten Godare som är en del av Aftonbladet.

Annonserar efterlängtad vändning

Nu kommer dock ett efterlängtat besked för alla chokladälskare.

Marabous ägare Mondelez indikerar att en prissänkning är närstående.

Julia Lindberg, vd Mondelez Sverige, hänvisar till att kakaopriserna är på väg ner.

– Vår förhoppning är att kostnadstrycket ska kunna minska, och att detta i sin tur kan komma att märkas även för konsumenterna. Det är dock viktigt att komma ihåg att det alltid är handeln som sätter priserna mot konsument, säger hon till Dagligvarunytt.

Lindberg försvarar samtidigt prishöjningarna inför julen.

– Kakaopriserna har under en längre tid varit rekordhöga och resulterat i kraftigt ökade kostnader för vår produktion i Upplands Väsby. Det är även det som föranledde våra produktjusteringar, säger hon till tidningen.

LÄS MER: Förbud införs för matbutiker – förslaget finns i Sverige

Flera faktorer

Mondelez-chefen har tidigare hänvisat till att priset på kakao ökat dramatiskt på grund av dåliga skördar till följd av extrema väderhändelser.

– Svenska folket ska ha råd att njuta av vår choklad, det har varit vår idé sedan vi grundades för över hundra år sedan. Vi förstår att våra konsumenter inte kommer uppskatta att de får mindre choklad, men vår förhoppning är att konsumenten får tillgång till ett mer överkomligt styckpris beroende på hur handeln väljer att prissätta våra produkter.

– Den här förändringen möjliggör att vi kan fortsätta erbjuda konsumenterna ett varierat utbud, inom ett tillgängligt prisspann och med samma fantastiska smak och kvalitet, sade Lindberg när priserna höjdes.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – julpyntet var “stötande”

Foto: Mondelez Nordic Press Office

Text: Redaktionen


Kivra går ut med varning – “Skickas ut slumpmässigt”

2025 12 22

Kivra går ut med en varning för bedrägerier.

Bedrägerivågen fortsätter att drabba svenskarna.

Välkända varumärken kapas återkommande av bedragarna som försöker vagga in tilltänkta offer i en falsk känsla av trygghet.

Nu är det Kivra som tvingas gå ut och varna för pågående bedrägerier.

Kivra varnar

Sms utfärdas till intet ont anande svenskar om ett “Kivra-kort”.

Men det rör sig om bedrägerier, konstaterar den digitala brevlådan.

– Har du fått ett SMS om "Kivra-kortet"? Detta är ett bedrägeriförsök där bedragarna använder vårt namn men det finns ingen koppling till Kivra, varnar Kivra.

– SMSen skickas ut slumpmässigt. Ring inte numret de anger men rapportera gärna SMSet till din operatör.

Så kan det se ut

Så här kan ett exempel på bedrägeriet se ut enligt Råd & Rön:

– Ditt virtuella kort har nu aktiverats. Vid frågor eller ytterligare information rekommenderar du att du kontaktar vår kundsupport.

Ett nummer medföljer i meddelandet som bedragaren hoppas att det tilltänkta offret ska ringa upp.

Den som får den här typen av sms bör radera det direkt – och inte följa några uppmaningar.

Läs mer: Meddelande dyker upp i mejlkorgen – radera det direkt

92 miljoner samtal

Bedrägerierna kommer i olika former – bland annat som sms, mejl eller telefonsamtal.

Under 2025 har Telia stoppat 92 miljoner bedrägerisamtal, vilket är en ökning med 70 procent från i fjol.

Tre i sekunden

Det innebär att tre försök i sekunden eller nästan nio samtal per svensk aldrig når fram till kunderna.

– Vår data visar att bedragarna försöker ännu mer när de upptäcker att de blir stoppade, säger Amanda Landqvist, ansvarig för Telias bedrägeribekämpning.

– Utöver ny teknik och samarbete bidrar det också till den extrema ökningen till 92 miljoner stoppade bedrägerisamtal. Nu stoppar vi tre samtal i sekunden, och vi kommer inte att ge oss. Det här är en kamp om tryggheten för våra kunder och vårt digitala samhälle.

Läs mer: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det

Foto: Kivra

Text: Redaktionen