Minst sex länder vägrar ta emot svenskt livsmedel

2023 09 11

Ett gäng länder säger blankt nej till att importera griskött från Sverige.

Bakgrunden är den senaste tidens larm om afrikansk svinpest som upptäckts i två svenska kommuner, rapporterar Sveriges Radio Ekot.

Och upptäckten har skapat eko i omvärlden.

Framför allt är oron stor i Sydostasien där de flesta av länderna som stoppar import av svenskt griskött ligger.

– Det här får ju direkta konsekvenser för företagsekonomin naturligtvis, säger branschorganisationen Kött- och charkföretagets vd Magnus Därth till radiokanalen.

Mer än 50 procent påverkas

Direkt efter de första larmen om svinpest stoppade ett stort antal länder all import av griskött från Sverige.

I synnerhet handlar det om benprodukter och fetter som inte har samma marknad på hemmaplan, men är populära utomlands.

Totalt exporteras i vanliga fall 30 000 av det årligen 254 000 ton producerade grisköttet i Sverige.

Hittills har hälften stoppats.

– Mer än 50 procent påverkas direkt när de här länderna stänger sin marknad, säger Magnus Därth och pekar på att det kan handla om 50 miljoner kronor i uteblivna intäkter för köttföretagen.

Minst sex länder

Några av de länder som hittills stoppat import av svenskt griskött är:

- Sydkorea

- Filippinerna

- Japan

- Australien

- Armenien

- Ukraina

Sju konstaterade fall

Totalt har afrikansk svinpest konstaterats i sju fall, enligt Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.

Det senaste fallet hittades i Norbergs kommun. Övriga har hittats i Fagersta kommun i Västmanland.

Ett sökande efter kadaver i området har pågått under helgen.

– Enligt plan så börjar sökandet i området runt det först påvisade fallet och området utökas allt eftersom. Hittills är resultaten helt enligt våra förväntningar, säger statsepizootolog Karl Ståhl i ett pressmeddelande.

Foto: E. Aceron

Text: Redaktionen


2 okt 2026

Nya däckregler införs i Sverige – börjar gälla i vinter

2026 10 03

Den meteorologiska hösten har på flera håll dröjt längre än vanligt och det kan kännas långt till vintern.

Men sedan igår, den 1 oktober, är det tillåtet att köra med vinterdäck och dubbdäck på bilen. De flesta väljer den senare varianten, enligt statistik från Trafikverket kör 54 procent av Sveriges bilister med dubbdäck.

Den som vill fortsätta med det bör göra sig medveten om att det i år införs nya regler för dubbdäck. Nu måste däcken kunna kombinera hög greppnivå med att påverka väg och miljö i mindre utsträckning.

– Dubbdäcken står inför sitt största teknikskifte på många år, säger Nils Svärd, däckexpert på bilmagasinet Vi Bilägare, till samma tidning.

Ytterligare regler 2027

De nya reglerna kallas för A+ och gäller även i Sveriges grannländer. Sedan januari 2026 måste tillverkare därför beviljas ett tillstånd för att få släppa nya dubbdäck.

Från och med januari 2027 införs dessutom ytterligare en dos av reglerna. Då måste samtliga nytillverkade däck uppfylla de nya hårda kraven.

Konkret handlar det om att tillverkarna måste anpassa konstruktion, materialval och dubbteknik. Annars kommer man inte att nå nivåerna som krävs.

– Den nya A+-regleringen markerar ett viktigt skifte för dubbdäck i Norden. För oss handlar det om att hitta rätt balans mellan trafiksäkerhet och hänsynen till vägslitage och miljö, säger Continentals däckexpert Per Linder till Däckavisen.

Andra läser: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Blir dyrare, men säkrare

Det stora syftet är att få säkrare och bättre däck på bilarna. Sannolikt kommer det dock ske till ett högre pris för kunderna.

– Så är det alltid när det kommer nya regler och krav på tillverkarna, det kommer att slå tillbaka mot kunderna som får högre priser. Men samtidigt får vi bättre däck och ibland kanske det kan vara värt en liten livförsäkring när det är halt ute, säger en däcktekniker som nättidningen Carup talat med.

Det kommer vara tillåtet att sälja äldre däck som redan producerats fram till 2029.

Andra läser: Vasst krav på nästa regering – ”stäng dörren”

Foto: Damir K resp E. Efre

Text: Redaktionen


3 okt 2026

Moskva omringat – kommer från flera håll

2026 10 04

Moskva är under attack.

Flera kraftiga explosioner har hörts i Moskva-regionen under lördagen.

Ryska myndigheter uppger att luftförsvaret har skjutit ned drönare som kommit från flera håll över regionen, rapporterar RBC Ukraine.

Kraftiga explosioner hörs

Under lördagen har flera kraftiga explosioner hörts i Moskva-regionen i samband med en ny attack som Ukraina uppges ligga bakom.

Lokalbor har filmat det ryska luftförsvaret när det försökt skjuta ned luftmål och därefter publicerat filmerna på sociala medier.

– Explosioner hörs i Moskva-regionen. Det ryska luftförsvaret försöker skjuta ner något, skriver en lokalbo på Telegramkanalen Exilenova Plus.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Skjuter ned drönare

Enligt RBC-Ukraine är det ännu oklart exakt vilka vapen som har använts i attacken mot Moskva-regionen. Det är därför inte känt om Ukraina har använt robotar eller drönare i vågen av attacker som omringat staden.

– Hitills har ryska myndigheter inte kommenterat Ukrainas försvarsmakts nya attack mot regionen, uppger RBC Ukraine.

Det ryska luftförsvaret har samtidigt varit aktivt över regionen för att fånga upp drönaranfall som kommit in från flera olika håll.

Rysslands försvarsdepartement bekräftar att totalt 218 drönare hahar förstörts.

De andra regionerna som fått försvara sig mot ukrainska vapen är bland annat Belgorod, Brjansk, Voronezj, Kaluga, Kursk, Orjol, Rostov, Rjazan, Smolensk och Tula.

Flera delar av Ryssland attackerade

Attackerna har inte varit begränsade till Moskva-regionen.

Under natten uppgav Ryssland att drönare hade upptäckts och bekämpats över ett stort antal regioner samt över Krasnodar kraj, det ockuperade Krym och delar av Svarta havet och Azovska sjön.

Viktiga oljedepåer uppges även ha slagits ut på Krym  av Ukrainas försvarsstyrkor under dagen. På sociala medier har bilder och videor på kraftiga bränder och rökmoln publicerats efter attacken.

Läs mer: Ryssland stoppas – ”På väg mot katastrof”

Foto: N Ermilov

Text: Redaktionen