JUST NU: SJ:s vd ber om ursäkt

2022 09 24

Runt 100 lokförare hos SJ har sagt upp sig i år - hittills.

En orsak är den nya schemamodell som började användas i fjol.

– Jag tror helt enkelt att framförhållningen är för dålig, det är för stor osäkerhet, personalen upplever att man är livegen och inte kan planera sin fritid, säger Göran Lind, vice ordförande i Sekos fackklubb för lokförare i Stockholm och Hagalund, till Sveriges Radio.

Vd:n ber om ursäkt

Det har gått så långt att SJ:s vd, Monica Lingegård, i Ekots lördagsintervju helt sonika ber om ursäkt till sina medarbetare:

– Vi vet att det (schemaläggning) är kanske den viktigaste komponenten för våra medarbetare och där är vi inte tillräckligt bra. Jag kan bara be om ursäkt till våra medarbetare, för det är inte tillräckligt bra.

Mer konkret handlar missnöjet om att personal på tågen med blott två veckors varsel får ta del av kommande månads arbetspass.

Kort varsel

Bland annat kan starttiden för arbetspassen justeras från en dag till en annan. Ena stunden är den anställda inställd på att inleda passet klockan fyra på morgonen, för att i nästa få kännedom om att arbetsdagen ska börja tolv timmar senare.

– Jag upplever att det är en fruktansvärt stor misstro till SJ som arbetsgivare om jag ska vara krass. Man litar inte på att SJ ska komma tillrätta med de här problemen tillräckligt snabbt, framhåller Göran Lind till kanalen.

Ohållbart till slut

Ytterligare personal som redaktionen har talat med vittnar om att arbetsförhållandena inom SJ till slut blev ohållbara att byte av arbetsplats var enda lösningen.

– Efter flera år på SJ bytte jag till en annan arbetsgivare, säger personen som vill vara anonym.

SJ är inte det enda företaget som har arbetsmiljöproblem. Även personal inom MTR, som kör pendeltågen åt SL, uppfattar situationen som så dålig att man måste byta arbetsplats.

Enormt ansvar

Där handlar det om att tågvärdarna ska sägas upp och ersättas av modern kameraövervakning.

– Jag vill inte vara ensam ansvarig för 1 800 resenärer i ett fullsatt tåg, säger en av dem, lokföraren Carina Byström, till Mitti Stockholm.

Foto: SJ

Text: Redaktionen

Ryssland ska utföra operation i grannland – inleder rekrytering

2026 02 11

Ryssland har inlett en rekrytering för att utföra en operation i Baltikum.

Det handlar om en planerad sabotageoperation i Lettland, uppger Normunds Mežviets, generaldirektör för den lettiska statliga säkerhetstjänsten.

Enligt Lettland siktar Ryssland främst in sig på militära anläggningar och kritisk infrastruktur. Natolandet slår också larm om att Moskva rekryterar personer med kopplingar till kriminella nätverk för operationen, rapporterar Pravda.

– De här personerna har också vissa kriminella företagskopplingar, om man så vill. De har ett brett nätverk av kontakter med liknande intressen. Att rekrytera en sådan person ger omfattande möjligheter att förlita sig på dem och involvera andra de känner i liknande aktiviteter, säger Normunds Mežviets enligt tidningen.

"Desperata försök"

Under fjolåret avslöjades en grupp som satt eld på lettiska lokaler som tillhörde ett företag involverat i ett försvarsprojekt året dessförinnan.

Samma grupp ska även ha planerat att attackera lastbilar med ukrainska registreringsskyltar. En lista över potentiella sabotagemål avslöjades också. På listan fanns bland annat kraftanläggningar och militära platser.

– I flera år nu har vi observerat att Ryssland gör ganska desperata försök att etablera nya grupper av unga, utbildade ledare som senare skulle leda så kallade landsmannaorganisationer och samordna rysktalande samhällen för att uppnå ryska mål, säger Normunds Mežviets.

LÄS MER: Lavrovs besked till Europa – ”Vi kommer inte attackera, men…”

Fyra personer i förvar

Den lettiska säkerhetstjänsten har nyligen varnat för att Ryssland kommer att upprätthålla en hög aggressionsnivå under året. Aggressionen bedöms dessutom kunna eskalera.

Enligt säkerhetstjänsten rekryterar Ryssland tidigare fångar och drogmissbrukare som ska delta i operationen.

Lettland har sedan tidigare gripit fyra personer som fortfarande sitter i förvar. Samtliga misstänks för spionage. Tre av dem är lettiska medborgare.

ANDRA LÄSER: Nordea uppmanar 50-plussare: ”Försök inte konkurrera med yngre”

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Ny skatt på ingång – kan bli unikt hög i Sverige

2026 02 11

En ny “EU-skatt” kan bli en rejäl smäll för Sverige.

EU-kommissionen föreslår att unionens elnät ska knytas ihop.

Uppemot 25 procent av medlemsländernas så kallade flaskhalsintäkter ska användas till gemensamma projekt, lyder förslaget.

Då riskerar Sverige att få den högsta notan i hela EU, rapporterar SR.

– Det är alltså inte okej att indirekt införa en slags EU-skatt här, säger energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) till radion.

Kan betala två tredjedelar av allt

Flaskhalsavgifterna tas ut när el produceras i ett av Sveriges fyra elomården och förs över till ett annat med högre pris. Dessa pengar ska öronmärkas till ett specifikt konto. I slutet av 2024 hade Sverige samlat 64 miljarder kronor, tio miljarder mer än EU-avgiften, på det kontot.

Och det kan bli så att Sverige tvingas stå för två tredjedelar av kostnaderna för EU:s gemensamma projekt, enligt SR.

– Det är ett dåligt förslag. Man kan inte ta svenska medborgares pengar och använda till att bygga ut elnät i andra EU-länder – det ska gå till Sverige, säger Ebba Busch.

LÄS OCKSÅ: Jätten stoppar allt – tung smäll för vindkraften

"Hushållen får betala"

Förslaget, som ingår i ett paket om stärka Europas energiinfrastruktur, behandlas nu i EU-rådet och i EU-parlamentets energiutskott.

Ebba Busch är dock inte den enda som kritiserar förslaget. Socialdemokraterna och organisationen Villaägarnas Riksförbund tillhör också motståndarna.

– Svenska hushåll kommer dessvärre att få betala för detta genom högre flaskhalsavgifter och elpriser, framhåller bland annat Ulf Stenberg, chefsjurist på Villaägarna, i SvD och tillägger:

– Det är mer än tillräckligt dyrt för svenska hushåll med nuvarande el- och nätkostnader, varför det är orimligt att vi dessutom ovanpå dessa kostnader ska finansiera andra länders eftersläpande energisystem.

LÄS MER: Kalldusch i mejlkorgen – elkunder varnas

Foto: Daniel Karlsson Lönnö/Regeringskansliet

Text: Redaktionen