JUST NU: SJ:s vd ber om ursäkt

2022 09 24

Runt 100 lokförare hos SJ har sagt upp sig i år - hittills.

En orsak är den nya schemamodell som började användas i fjol.

– Jag tror helt enkelt att framförhållningen är för dålig, det är för stor osäkerhet, personalen upplever att man är livegen och inte kan planera sin fritid, säger Göran Lind, vice ordförande i Sekos fackklubb för lokförare i Stockholm och Hagalund, till Sveriges Radio.

Vd:n ber om ursäkt

Det har gått så långt att SJ:s vd, Monica Lingegård, i Ekots lördagsintervju helt sonika ber om ursäkt till sina medarbetare:

– Vi vet att det (schemaläggning) är kanske den viktigaste komponenten för våra medarbetare och där är vi inte tillräckligt bra. Jag kan bara be om ursäkt till våra medarbetare, för det är inte tillräckligt bra.

Mer konkret handlar missnöjet om att personal på tågen med blott två veckors varsel får ta del av kommande månads arbetspass.

Kort varsel

Bland annat kan starttiden för arbetspassen justeras från en dag till en annan. Ena stunden är den anställda inställd på att inleda passet klockan fyra på morgonen, för att i nästa få kännedom om att arbetsdagen ska börja tolv timmar senare.

– Jag upplever att det är en fruktansvärt stor misstro till SJ som arbetsgivare om jag ska vara krass. Man litar inte på att SJ ska komma tillrätta med de här problemen tillräckligt snabbt, framhåller Göran Lind till kanalen.

Ohållbart till slut

Ytterligare personal som redaktionen har talat med vittnar om att arbetsförhållandena inom SJ till slut blev ohållbara att byte av arbetsplats var enda lösningen.

– Efter flera år på SJ bytte jag till en annan arbetsgivare, säger personen som vill vara anonym.

SJ är inte det enda företaget som har arbetsmiljöproblem. Även personal inom MTR, som kör pendeltågen åt SL, uppfattar situationen som så dålig att man måste byta arbetsplats.

Enormt ansvar

Där handlar det om att tågvärdarna ska sägas upp och ersättas av modern kameraövervakning.

– Jag vill inte vara ensam ansvarig för 1 800 resenärer i ett fullsatt tåg, säger en av dem, lokföraren Carina Byström, till Mitti Stockholm.

Foto: SJ

Text: Redaktionen

”Spik i kistan” – Trumps mardröm står för dörren

2026 01 21

Donald Trump har sedan han åter tog plats i Vita huset gått fram med en hård linje, i många fall också mot sina allierade.

För ett par dagar sedan kom dock en rapport som visar att det är amerikanerna själva som drabbas hårdast av presidentens tuffa handelspolitik, vilket marcusoscarsson.se tidigare rapporterat om.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kiel Institute i en kartläggning.

Slår tillbaka mot Trump

Nu kommer ytterligare rapporter som visar att Donald Trumps aggressiva politik slår hårt mot det egna landet.

Forskning från elituniversitetet Harvard, med ekonomiprofessor Kenneth Rogoff i spetsen, visar att världsekonomin befinner sig i ett långsamt skifte, rapporterar DN.

Dollarn håller på att förlora sin roll som den dominerande globala valutan.

Och skiftet skyndas på av Donald Trumps jakt på att stärka USA:s roll som maktspelare i världen.

Det krympande förtroendet för den amerikanska administrationen skadar istället den inhemska valutan och försvagar USA:s roll i världen, menar ekonomiprofessorn.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Grönland inget undantag

Donald Trumps senaste strid, i raden av presidentens många konflikter, gäller Grönland.

Trump har hotat med handelstullar för att få sin vilja igenom.

Men Harvardprofessorn framhåller att den nuvarande linjen främst kommer drabba USA.

– Jag tror att varje gång de här kriserna uppstår är det ännu en spik i kistan för dollarn, säger Kenneth Rogoff, till DN.

Börsen kan kollapsa

Ekonomiprofessorn varnar också för att börsen riskerar att kollapsa om ett tullkrig mellan USA och Europa blir verklighet.

Men i nuläget bedömer han ändå riskerna som relativt små.

– Om situationen eskalerar med motåtgärder från EU, ytterligare tullar från Trump och om EU faktiskt använder sitt ekonomiska kärnvapenalternativ, då kan börserna kollapsa, säger Kenneth Rogoff, till tidningen.

LÄS MER: Norge varnar för krig

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen

Sänker avgift – lägre kostnader för hundratusentals hushåll

2026 01 22

Regeringen sänker avgifterna för förskola och fritidshem.

Maxtaxan – det vill säga taket för hur hög avgift kommuner får ta ut för barnomsorg – kommer att sänkas.

Enligt regeringen kommer det att leda till lägre kostnader för alla hushåll som nyttjar barnomsorgen. I dag är omkring 500 000 barn inskrivna på förskolan, enligt Skolverket.

– Förskolan är helt avgörande för barns språkutveckling och för en bra start i livet. Det gäller inte minst för de barn som växer upp i hem där det inte talas svenska. Ingen familj ska behöva tacka nej till förskola för att plånboken inte räcker till, säger utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L).

Mathias Bengtsson, utbildningspolitisk talesperson för Kristdemokraterna, kommenterar också den sänkta avgiften.

– Att stärka barnfamiljernas ekonomi är en investering i tryggare familjer. Det gör det lättare för föräldrar att få ihop livspusslet, och skapar mer utrymme för närvaro, stabilitet och omsorg i vardagen. Det ger barn en fastare grund att stå på och ger samhället en större sammanhållning, säger han.

Sänkningen av maxtaxan bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna.

LÄS MER: Plötslig jätteförändring – för omstritt bidrag

FAKTA: Sänkningen av maxtaxan

- Regeringen har beslutat om en förändring i förordningen om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskola och fritidshemmet som reglerar hur höga avgifter kommunerna får ta ut, beroende på hushållens inkomster och antalet syskon som deltar i förskola eller fritidshem.

- För att kompensera kommunerna för de lägre intäkterna har statsbidraget för maxtaxa förstärkts med 1 miljard kronor för 2026, och regeringen beräknar en förstärkning på 1,5 miljarder kronor från och med 2027.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen