Skarp knarkuppmaning till svenska folket

2023 09 28

Det framhåller advokaten och författaren Jens Lapidus.

I en intervju med TV4 Nyheterna uppmanar han till kraftsamling.

Lapidus anser att allmänheten måste engagera sig mot våldet som fortsätter att skaka Sverige.

– Jag tror att vi har nått ett sådant läge nu när hela samhället måste gå ihop mot det här, säger advokaten till tv-kanalen.

Han tillägger:

– Jag skulle önska att det blev en massdemonstration. Jag tror att även de här killarna som i någon mening befinner sig i utanförskap, och som begår det här våldet, kommer påverkas om de skulle se att hela samhället, deras mammor, deras pappor, deras grannar, deras gamla dagisfröknar, gick ut och sa att de accepterar inte det här längre.

”Sluta med det!”

I intervjun med TV4 pekar Jens Lapidus ut en sak som han önskar att delar av svenska folket genast borde upphöra med.

Advokaten uppmanar allmänheten att sluta köpa narkotika av de kriminella gängen. 

– Alla ni som köper narkotika, sluta med det!, säger han till TV4.

Miljardindustri

Narkotikahandeln göder de kriminella gängen.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har kartlagt narkotikaprisutvecklingen i Sverige mellan 1988-2019.

CAN:s rapport visar att det handlar om en mångmiljardindustri.

Narkotikamarknaden omsätter årligen mellan 2,7-6,9 miljarder kronor i Sverige.

– Cannabis är den vanligaste narkotikasorten och står, enligt en uppskattning, för 45 procent av den årliga omsättningen av narkotika i landet, skriver CAN.

Experten: Inte mycket stöd i forskningen

En stor inkomstkälla för gängen, men att minska knarkandet i stort kommer nödvändigtvis inte leda till att våldet slutar.

Teorin har inte mycket stöd i forskningen.

Det framhåller Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.

– Vi hade en illegal narkotikamarknad på 60-talet också, men då såg vi inte den här typen av eskalerande dödligt våld. Våldet har helt enkelt inte bara med knarket att göra. Bland annat är det en extremt lättkränkt miljö med unga män som skjuter för att döda – för att slippa att själva dö, säger han till SVT Nyheter.

Foto: G. Grün

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen