Skarp kritik mot fördömande av Sverige

2023 08 24

Kritiken mot Sverige har varit intensiv efter den senaste tidens koranbränningar på svensk mark. 

Framför allt har Sverige kritiserats av den muslimska världen – stora protester har utbrutit i flera länder.

De 57 muslimska medlemsländerna i den islamiska samarbetsorganisationen OIC har även reagerat.

Tillsammans har man fördömt Sverige och Danmark efter koranbränningarna och krävt att de nordiska länderna ska vidta åtgärder för att stoppa nya manifestationer.

Ett fördömande som är ett "hyckleri”. Det anser journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson.

Han framhåller att OIC reagerar kraftfullt mot Sverige samtidigt som organisationen tittar åt ett annat håll när det gäller muslimers utsatthet i Kina.

– I västra Kina för man från kinesiskt håll en kampanj för att utrota hela den kulturella och religiösa identiteten för de muslimska minoriteterna. Det räcker med att du äger eller har läst en Koran för att dömas till långa fängelsestraff, säger Jojje Olsson till SVT.

Placeras i läger

Jojje Olsson pekar framför allt på situationen i regionen Xinjiang i nordvästra Kina.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper.

Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med cirka 8-10 miljoner invånare.

I flera års tid har regimen i Peking bedrivit vad som officiellt kallas för en ”kampanj mot extremism” i regionen.

Hundratusentals uigurer och personer från andra muslimska minoritetsgrupper har placerats i så kallade ”omskolningsläger”.

– Från 2016 började vanliga uigurer som hade visat tecken på någon form av ”onormalt beteende”, till exempel genom att läsa mycket i koranen eller klä sig på islamiskt sätt, att föras till särskilda så kallade omskolningsläger, där de kunde spärras in i ett år eller längre utan någon rättslig utredning, rapporterar Utrikespolitiska institutet, UI, på sin hemsida.

Vägrar fördöma

FN:s råd för mänskliga rättigheter har krävt att inspärrningen i läger och övergreppen mot den muslimska befolkningen i Xinjiangs ska upphöra.

Islamiska samarbetsorganisationen OIC har däremot inte fördömt Pekingregimens agerande.  

Det finns flera anledningar till den uteblivna reaktionen, enligt Kinaexperten Jojje Olsson.

– Det handlar om pengar. Men det handlar också om att många av de muslimska länderna själva är diktaturer och därför inte vill uppmärksamma övergrepp som i mångt och mycket liknar de övergrepp som de själva begår, ofta mot delar av den egna befolkningen, säger han till SVT.  

Foto: G. Emma

Text: Redaktionen


29 november 2025

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen


29nov2025

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen