Skarp kritik mot fördömande av Sverige

2023 08 24

Kritiken mot Sverige har varit intensiv efter den senaste tidens koranbränningar på svensk mark.

Framför allt har Sverige kritiserats av den muslimska världen – stora protester har utbrutit i flera länder.

De 57 muslimska medlemsländerna i den islamiska samarbetsorganisationen OIC har även reagerat.

Tillsammans har man fördömt Sverige och Danmark efter koranbränningarna och krävt att de nordiska länderna ska vidta åtgärder för att stoppa nya manifestationer.

Ett fördömande som är ett "hyckleri”. Det anser journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson.

Han framhåller att OIC reagerar kraftfullt mot Sverige samtidigt som organisationen tittar åt ett annat håll när det gäller muslimers utsatthet i Kina.

– I västra Kina för man från kinesiskt håll en kampanj för att utrota hela den kulturella och religiösa identiteten för de muslimska minoriteterna. Det räcker med att du äger eller har läst en Koran för att dömas till långa fängelsestraff, säger Jojje Olsson till SVT.

Placeras i läger

Jojje Olsson pekar framför allt på situationen i regionen Xinjiang i nordvästra Kina.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper.

Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med cirka 8-10 miljoner invånare.

I flera års tid har regimen i Peking bedrivit vad som officiellt kallas för en ”kampanj mot extremism” i regionen.

Hundratusentals uigurer och personer från andra muslimska minoritetsgrupper har placerats i så kallade ”omskolningsläger”.

– Från 2016 började vanliga uigurer som hade visat tecken på någon form av ”onormalt beteende”, till exempel genom att läsa mycket i koranen eller klä sig på islamiskt sätt, att föras till särskilda så kallade omskolningsläger, där de kunde spärras in i ett år eller längre utan någon rättslig utredning, rapporterar Utrikespolitiska institutet, UI, på sin hemsida.

Vägrar fördöma

FN:s råd för mänskliga rättigheter har krävt att inspärrningen i läger och övergreppen mot den muslimska befolkningen i Xinjiangs ska upphöra.

Islamiska samarbetsorganisationen OIC har däremot inte fördömt Pekingregimens agerande.

Det finns flera anledningar till den uteblivna reaktionen, enligt Kinaexperten Jojje Olsson.

– Det handlar om pengar. Men det handlar också om att många av de muslimska länderna själva är diktaturer och därför inte vill uppmärksamma övergrepp som i mångt och mycket liknar de övergrepp som de själva begår, ofta mot delar av den egna befolkningen, säger han till SVT.

Foto: G. Emma

Text: Redaktionen

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det.

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar.

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer.

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen.

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Nytt regeringsalternativ – stöttas av både S- och M-väljare

2026 10 26

Det har blivit dags för Centerpartiet och Elisabeth Thand Ringqvist att redovisa sitt sonderingsuppdrag för talmannen.

Syftet har varit att undersöka förutsättningarna för en regering i mitten. Klockan 10 på måndagsförmiddagen tar riksdagens talman Andreas Norlén emot rapporten från C-ledaren.

– Jag är ödmjuk inför att ha fått talmannens uppdrag att sondera möjligheterna till en regering i mitten. Min ambition är att bidra till en lösning på regeringsfrågan, inte att själv bli statsminister, sade Elisabeth Thand Ringqvist när hon tilldelades uppdraget.

Nytt alternativ

Det mittenalternativ som C lagt på bordet har handlat om en blocköverskridande regering bestående av MP, S, C, L och KD. De två sistnämnda partierna har dock sagt blankt nej till Magdalena Andersson (S) som statsminister, även om KD kan tänka sig en sådan regering i en nationell kris.

Nu aktualiseras ytterligare ett mittenalternativ bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna.

En sådan lösning har stöd bland väljarna i båda de två stora partierna. 49 procent av M-väljarna och 46 procent av S-väljarna ställer sig bakom det regeringsalternativet, rapporterar TV4 Nyheterna med hänvisning till en ny mätning från Novus.

– Det är klart att de väljare som stödjer ett av de här partierna också vill se en regering där det partiet ingår. Det är ju inte konstigt egentligen, säger statsvetaren Magnus Blomgren från Umeå universitet till tv-kanalen.

"Något måste hända"

Bland svenskarna som helhet är det 38 procent som är positiva till en regering bestående av S, C och M. 39 procent tycker inte om idén.

Magnus Blomgren pekar på att det osäkra parlamentariska läget påverkar siffrorna. En segdragen regeringsbildning kan få fler väljare att överväga nya partisamarbeten, menar experten. Han vill dock inte säga hur sannolikt det kan vara med ett blocköverskridande alternativ.

– Helt klart är att någonting måste hända. Men riktigt vart det tar vägen, det vet ju ingen idag riktigt.

Läs mer: UPPGIFTER: USA vill ha Viktor Orbán

Uteslöt Kristersson som statsminister

Så sent som förra veckan bekräftade Thand Ringqvist att Andersson fortfarande är hennes statsministerkandidat. Hon uteslöt samtidigt en M-ledd regering.

– Det ser jag inte som en möjlig lösning, sade C-ledaren till Aftonbladet då.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Text: Redaktionen