Skarp kritik mot fördömande av Sverige

2023 08 24

Kritiken mot Sverige har varit intensiv efter den senaste tidens koranbränningar på svensk mark. 

Framför allt har Sverige kritiserats av den muslimska världen – stora protester har utbrutit i flera länder.

De 57 muslimska medlemsländerna i den islamiska samarbetsorganisationen OIC har även reagerat.

Tillsammans har man fördömt Sverige och Danmark efter koranbränningarna och krävt att de nordiska länderna ska vidta åtgärder för att stoppa nya manifestationer.

Ett fördömande som är ett "hyckleri”. Det anser journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson.

Han framhåller att OIC reagerar kraftfullt mot Sverige samtidigt som organisationen tittar åt ett annat håll när det gäller muslimers utsatthet i Kina.

– I västra Kina för man från kinesiskt håll en kampanj för att utrota hela den kulturella och religiösa identiteten för de muslimska minoriteterna. Det räcker med att du äger eller har läst en Koran för att dömas till långa fängelsestraff, säger Jojje Olsson till SVT.

Placeras i läger

Jojje Olsson pekar framför allt på situationen i regionen Xinjiang i nordvästra Kina.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper.

Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med cirka 8-10 miljoner invånare.

I flera års tid har regimen i Peking bedrivit vad som officiellt kallas för en ”kampanj mot extremism” i regionen.

Hundratusentals uigurer och personer från andra muslimska minoritetsgrupper har placerats i så kallade ”omskolningsläger”.

– Från 2016 började vanliga uigurer som hade visat tecken på någon form av ”onormalt beteende”, till exempel genom att läsa mycket i koranen eller klä sig på islamiskt sätt, att föras till särskilda så kallade omskolningsläger, där de kunde spärras in i ett år eller längre utan någon rättslig utredning, rapporterar Utrikespolitiska institutet, UI, på sin hemsida.

Vägrar fördöma

FN:s råd för mänskliga rättigheter har krävt att inspärrningen i läger och övergreppen mot den muslimska befolkningen i Xinjiangs ska upphöra.

Islamiska samarbetsorganisationen OIC har däremot inte fördömt Pekingregimens agerande.  

Det finns flera anledningar till den uteblivna reaktionen, enligt Kinaexperten Jojje Olsson.

– Det handlar om pengar. Men det handlar också om att många av de muslimska länderna själva är diktaturer och därför inte vill uppmärksamma övergrepp som i mångt och mycket liknar de övergrepp som de själva begår, ofta mot delar av den egna befolkningen, säger han till SVT.  

Foto: G. Emma

Text: Redaktionen

Rysk bro sprängs i luften

2026 06 23

Ukrainas specialoperationsstyrkor (SSO) har förstört en viktig järnvägsbro på den ryskockuperade Krymhalvön.

Järnvägsbron går över den Norra Krymkanalen – en 40 mil lång vattenkanal som leder vatten från floden Dnepr till Krym.

Nu har den strategiskt viktiga järnvägsbron sprängts i bitar.

– Vi har en brådskande officiell uppdatering: järnvägsbron över Norra Krymkanalen på Krym finns inte längre, framhåller SSO i ett uttalande på Telegram. 

De ukrainska specialstyrkorna hintar om att fler broar kommer att förstöras.

– Den första är borta, lyder uttalandet.  

– Vi fortsätter att förstöra fiendens militära logistik och minska dess offensiva och defensiva potential.

Stort bakslag

Broarna över den Norra Krymkanalen är viktiga för Rysslands krigföring. De fyller en militär och logistisk funktion eftersom de används för att transportera trupper, ammunition och bränsle mellan Krym och andra ryskockuperade områden i Ukraina.

SSO beskriver elimineringen av järnvägsbron som ett betydande bakslag för den ryska militären.

– Det var en strategisk militär och logistisk livsnerv för ockupanterna. Bron ingick i en transportkorridor för förflyttning av gods, resurser och militär utrustning i två viktiga riktningar: från Ryska federationens territorium via Krym samt inom halvön för att upprätthålla den militära infrastrukturen på Krym.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Uppgifter: Kan attackera jättebron

De senaste veckorna har Ukraina intensifierat sina attacker mot Krymhalvön och närliggande områden.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare är upptrappningen en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga Kjertbron, som förbinder Krym med det ryska fastlandet.

LÄS MER HÄR: UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

Foto: Ukrainas specialoperationsstyrkor SSO

Text: Redaktionen

Flera tecken visar – nytt land går in i Ukrainakriget

2026 06 23

Officiellt har Belarus diktator Alexandr Lukasjenko förnekat att landet planerar att ansluta sig till Rysslands anfallskrig i Ukraina.

– Inga militära åtgärder bör förväntas från Belarus, sade diktatorn förra veckan.

Nu hävdar den exilbaserade oppositionen i Belarus att Lukasjenko bluffar.

Enligt oppositionen finns flera tecken på att Belarus är på väg att gå in i kriget.

En list med dessa signaler har överlämnats till Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, rapporterar Kyiv Independent.

Många signaler

Enligt rapporten finns det flera tecken på att Belarus förbereder sig för krig.

Bland annat lyfts följande fram: 

- Grundlagsändringar som har upphävt Belarus status som en kärnvapenfri och neutral stat.

- En fördubbling av antalet kontraktsanställda soldater.

- En femdubbling av de militära utgifterna i statsbudgeten.

- En ökad militarisering av samhället, inklusive av barn och vuxna.

Tillåter ”förebyggande anfall”

I rapporten noteras det att Belarus antog en ny militärdoktrin 2024 som officiellt tillåter förebyggande anfall som svar på ett "överhängande hot".

– Belarus har upphört att vara ett neutralt och kärnvapenfritt land, skriver oppositionen.

ANDRA LÄSER: Ukrainsk bataljon har slagit nytt rekord i kriget

Stödjer Ryssland och har kärnvapen

Belarus stödjer den ryska invasionen av Ukraina, men diktaturen har inte skickat trupper till striderna.

I början av kriget tilläts ryska styrkor rycka fram mot Kyiv från belarusiskt territorium. Offensiven misslyckades dock och de ryska trupperna tvingades dra sig tillbaka.

Under krigets gång har Belarus mottagit ett dussintals taktiska kärnvapen från Ryssland.

De ryska massförstörelsevapnen har utplacerats i olika delar av landet, enligt Lukasjenko.

Efter utplaceringarna har ryska och belarusiska trupper genomfört flera gemensamma kärnvapenövningar.

LÄS OCKSÅ: Putins missilfabrik under attack 

Foto: President of Belarus Office

Text: Redaktionen