Skarp kritik mot fördömande av Sverige

2023 08 24

Kritiken mot Sverige har varit intensiv efter den senaste tidens koranbränningar på svensk mark. 

Framför allt har Sverige kritiserats av den muslimska världen – stora protester har utbrutit i flera länder.

De 57 muslimska medlemsländerna i den islamiska samarbetsorganisationen OIC har även reagerat.

Tillsammans har man fördömt Sverige och Danmark efter koranbränningarna och krävt att de nordiska länderna ska vidta åtgärder för att stoppa nya manifestationer.

Ett fördömande som är ett "hyckleri”. Det anser journalisten och Kinakännaren Jojje Olsson.

Han framhåller att OIC reagerar kraftfullt mot Sverige samtidigt som organisationen tittar åt ett annat håll när det gäller muslimers utsatthet i Kina.

– I västra Kina för man från kinesiskt håll en kampanj för att utrota hela den kulturella och religiösa identiteten för de muslimska minoriteterna. Det räcker med att du äger eller har läst en Koran för att dömas till långa fängelsestraff, säger Jojje Olsson till SVT.

Placeras i läger

Jojje Olsson pekar framför allt på situationen i regionen Xinjiang i nordvästra Kina.

Av Xinjiangs omkring 21 miljoner invånare tillhör de flesta turkisktalande, muslimska folkgrupper.

Uigurerna – ett av Kinas 55 officiellt erkända minoritetsfolk – är den största gruppen med cirka 8-10 miljoner invånare.

I flera års tid har regimen i Peking bedrivit vad som officiellt kallas för en ”kampanj mot extremism” i regionen.

Hundratusentals uigurer och personer från andra muslimska minoritetsgrupper har placerats i så kallade ”omskolningsläger”.

– Från 2016 började vanliga uigurer som hade visat tecken på någon form av ”onormalt beteende”, till exempel genom att läsa mycket i koranen eller klä sig på islamiskt sätt, att föras till särskilda så kallade omskolningsläger, där de kunde spärras in i ett år eller längre utan någon rättslig utredning, rapporterar Utrikespolitiska institutet, UI, på sin hemsida.

Vägrar fördöma

FN:s råd för mänskliga rättigheter har krävt att inspärrningen i läger och övergreppen mot den muslimska befolkningen i Xinjiangs ska upphöra.

Islamiska samarbetsorganisationen OIC har däremot inte fördömt Pekingregimens agerande.  

Det finns flera anledningar till den uteblivna reaktionen, enligt Kinaexperten Jojje Olsson.

– Det handlar om pengar. Men det handlar också om att många av de muslimska länderna själva är diktaturer och därför inte vill uppmärksamma övergrepp som i mångt och mycket liknar de övergrepp som de själva begår, ofta mot delar av den egna befolkningen, säger han till SVT.  

Foto: G. Emma

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen