JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik

2022 06 16

Flera formaliteter i riksdagen bör ses över.

Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.

– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.

Vill se över ”falsk majoritet”

Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.

”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.

Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.

– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.

Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning.

Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering.

Lågt valdeltagande

De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.

Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.

– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.

Kan gynna mindre partier

Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då 87,2 procent av alla röstberättigade deltog.

Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.

– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler på gång för boende i hyresbostäder

2026 03 16

Det ska bli lättare att hitta bostad.

Regeringen föreslår nya regler för boende i hyresbostäder.

Detta för att göra det enklare för privatpersoner och företag att hyra ut bostäder och för att få fler bostäder i bruk.

Lättare att hyra ut i andra hand

En av de största förändringarna gäller personer som vill hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Idag kan tidigare uthyrningar göra att föreningen säger nej, men regeringen vill ändra på det.

Istället ska bostadsrättsföreningen bara få säga nej om lägenheten har hyrts ut under en längre tid eller i större omfattning.

– När möjligheterna att hyra ut bostadsrätter i andra hand ökar kan fler bostäder bli tillgängliga, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (M).

Regeringen vill se till att fler bostäder används aktivt, genom att göra det enklare att hyra ut de som står tomma eller inte används fullt ut.

LÄS MER: UPPGIFTER: Kina sluter upp i kriget

Ny privatuthyrningslag

Regeringen vill också införa en ny privatuthyrningslag för den som hyr ut sitt hus eller delar av det mot betalning.

Lagen ska gälla uthyrning av högst två lägenheter som inte är en del av den egna bostaden.

Reglerna ska också skydda den som hyr, vilket innebär att villkor som är sämre än lagens standard inte får användas.

– För att bostadsbeståndet ska användas mer effektivt behöver det vara enklare att hyra ut sin bostad, säger Carlson.

Högre avgifter föreslås

Regeringen föreslår även att hyresförmedlare ska kunna ta ut högre avgifter, kopplade till prisbasbeloppet, samt att vissa tvister om återbetalning av hyra ska kunna lösas snabbare i domstol.

För privatpersoner kan det dock innebära att förmedlingskostnaden kan bli något högre, men att hyrestvister avgörs snabbare än idag.

Om riksdagen säger ja till förslaget kan de nya reglerna börja gälla redan 1 juli 2026.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Foto: MKB

Text: Redaktionen

Drönarregn drar in – Moskva attackeras

2026 03 15

Moskva är under attack.

I nästan 24 timmar har den ryska huvudstaden utsatts för intensiva ukrainska drönarangrepp.

Det är den största drönarattacken sedan årets början, rapporterar oberoende Moscow Times.

Intensiv drönarattack

Under nästan ett dygn har Moskvas himmel varit fylld av obemannade flygfarkoster, sirener har tjutit och luftförsvaret har varit i ständig beredskap.

Enligt stadens borgmästare Sergej Sobjanin har attacken pågått sedan 12:30 på lördagen och fortsatte fram till 11:30 på söndagen.

– Totalt har 95 drönare skjutits ner på väg mot huvudstaden, uppger Sobjanin.

30 drönare ska även avlyssnats av luftförsvaret efter midnatt.

Attacken är den största mot Moskva hittills i år.

LÄS MER: Kommer slå till mot Ryssland – Trump avslöjar

Flyplatser påverkas

Flygtrafiken på flygplatser i Moskva-regionen – Domodedovo, Vnukovo, Sjeremetjevo och Zjukovskij – har påverkats kraftigt.

Den ryska luftfartsmyndigheten Rosaviatsia införde restriktioner för ankomster och avgångar på flygplatserna med försenade flyg som resultat.

Enligt rapporter från Mash och Shot har drönarna observerats i Troitsk-distriktet i Moskva, nära den centrala ringvägen, samt i orter som Istra, Koroljov, Dubna, Ramenskoje och Volokolamsk.

Det är inte första gången i år som Moskva träffats av Ukrainas väpnade styrkor.

För bara en vecka sedan uppgav den ryska militären att sex drönare skjutits ner över huvudstaden.

En liknande attack inträffade även för ett år sedan i huvudstaden, då 91 drönare sköts ner, och tre personer dog.

Spridning till andra regioner

Utöver Moskva angrips nu även 13 andra regioner, inklusive det annekterade Krym.

– Totalt 170 ukrainska drönare har förstörts i Ryssland i sedan lördag kväll, meddelar Rysslands försvarsministerium.

I Tichoretsk, Krasnodar-regionen, har nedfallande drönarvrak orsakat en brand vid en oljedepå.

Belgorod står delvis utan el, vatten och värme efter raketattacker mot energianläggningar.

I Saransk, Mordvinien, har en drönare kraschat in i en byggnad.

LÄS MER: Nytt land förklarar krig mot Ukraina

Foto: D. Ermolenko

Text: Redaktionen