JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik
2022 06 16
Flera formaliteter i riksdagen bör ses över.
Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.
Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.
– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.
Vill se över ”falsk majoritet”
Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.
”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.
Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.
– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.
Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning.
Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering.
Lågt valdeltagande
De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.
Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.
– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.
Kan gynna mindre partier
Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då 87,2 procent av alla röstberättigade deltog.
Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.
– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.
Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet
Text: Redaktionen
