JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik

2022 06 16

Flera formaliteter i riksdagen bör ses över.

Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.

– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.

Vill se över ”falsk majoritet”

Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.

”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.

Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.

– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.

Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning.

Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering.

Lågt valdeltagande

De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.

Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.

– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.

Kan gynna mindre partier

Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då 87,2 procent av alla röstberättigade deltog.

Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.

– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Jubel för Åkesson – stor förändring bland Tidöpartierna

2025 11 26

Jimmie Åkesson (SD) nås av ett glädjebesked.

Sverigedemokraternas partiledare nås av goda nyheter.

Synen på honom bland de andra Tidöpartiernas väljare har förändrats – och SD-ledaren stärker sin position inför valet.

Jubel för Jimmie Åkesson

Jimmie Åkesson stärker sin ställning i en ny förtroendemätning från Novus.

Andelen som säger sig ha ganska eller mycket stort förtroende för SD-ledaren ökade med fyra procentenheter i novembermätningen, vilket innebär att Åkesson är den partiledare som ökar mest.

Totalt anger 29 procent att de har förtroende för SD-ledaren, vilket gör att han är den partiledare med tredje högst förtroende.

Särskilt noterbart är att förtroendet för Åkesson har ökat kraftigt bland regeringspartiernas sympatisörer, uppger Novus.

– Uppgången för Åkesson är bland regeringspartiernas sympatisörer, där nu 47 procent har förtroende för honom. I oktober var det 35 procent av regeringspartiernas sympatisörer som hade förtroende för honom, skriver Novus i syn analys.

Förtroendet för Åkesson har alltså ökat med 12 procentenheter bland regeringspartiernas sympatisörer.

LÄS OCKSÅ: Över 40 miljoner kronor har betalats ut felaktigt - "välfärdspengar"

Tungt för Mohamsson

Enligt Novus har Jimmie Åkesson vunnit på att stå i centrum för diskussioner om framtida regeringsbildningar, där SD har rest krav om att ingå i nästa regering, samtidigt som L har sagt nej till detta.

För Liberalernas partiledare Simona Mohamsson går det fortsatt tungt, enligt mätningen.

Förtroendet för Mohamsson har förvisso ökat med en procentenhet jämfört med oktober. Men det totala förtroendet ligger ändå bara på fyra procent, samtidigt som andelen som känner ganska eller mycket lite förtroende för Mohamsson har ökat med sju procentenheter och nu uppgår till 54 procent.

Många känner inte till Thand Ringqvist

Centerpartiets nya partiledare Elisabeth Thand Ringqvist är med i mätningen för första gången. 8 procent uppger att de har förtroende för henne, vilket gör att hon hamnar näst sist i mätningen. 49 procent svarade dock att de inte har någon uppfattning om henne eller inte vet vem hon är.

På förstaplats i förtroendemätningen hamnar Magdalena Andersson (S) med 43 procent. Andersson har dock backat med tre procentenheter jämfört med oktober.

Statsminister Ulf Kristersson (M) ligger tvåa i mätningen med 31 procent, vilket är en ökning med en procentenhet.

LÄS OCKSÅ: Trump ändrar sig - pressen släpper för Zelenskyj

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

JUST NU: Chockbesked för ryska folket – Kreml behöver pengar akut

2025 11 26

Putinregimen behöver akut få in skattemedel för att lösa budgeten och finansiera Rysslands rekordstora utgifter på militären.

Nu chockhöjs därför skatten i Ryssland.

En andra momshöjning kommer att placera landets skattenivåer i toppskiktet i hela världen när hundratals miljoner rubel ska krävas in från ryska konsumenters plånböcker, rapporterar oberoende The Moscow Times.

Detta samtidigt som en tredjedel redan uppger att de saknar pengar till mat.

– Befolkningen kommer att bära en betydande börda av att betala ytterligare skatteskulder, varnar experter från Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin, framhåller tidningen.

Ska kompensera för oljetappet

Momssatsen ska höjas till 22 procent under 2026 vilket kan uppgå till drygt 1,4 biljoner rubel för inhemsk moms och upp till 450 miljarder rubel för moms på import, hävdar akademin.

Samtidigt behåller Ryssland en förmånligare momssats på samhällsviktiga varor, varför 10 procent av befolkningen med högst inkomst bedöms kommer att betala 32 procent av den extra skatten.

– Den ökade skattebördan kommer att användas fullt ut för att kompensera för minskningen av olje- och gasintäkterna, uppger det institutet.

LÄS MER: Trump ändrar sig – pressen släpper för Zelenskyj

Kan få konsekvenser

Enligt experterna kommer dock inte skattehöjningen stärka budgeten.

Mer troligt är att det ökar instabiliteten och leder till ekonomisk avmattning, minskade företagsvinster och en "betydande avmattning i investeringar”, skriver The Moscow Times.

– De ökande offentliga investeringarna kompenserar dock inte för nedgången i privata investeringar och den övergripande avmattningen i den ekonomiska tillväxten, vilket i sin tur ökar budgetsystemets instabilitet på medellång sikt, menar Institutet för ekonomisk prognostisering vid Ryska vetenskapsakademin.

LÄS MER: Uppgifter: Putin var nära att avgå

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen