JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik

2022 06 16

Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.

– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.

Vill se över ”falsk majoritet”

Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.

”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.

Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.

– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.

Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning. 

Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering. 

Lågt valdeltagande

De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.

Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.

– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.

Kan gynna mindre partier

Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då  87,2 procent av alla röstberättigade deltog.

Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.

– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen