JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik

2022 06 16

Flera formaliteter i riksdagen bör ses över.

Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.

– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.

Vill se över ”falsk majoritet”

Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.

”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.

Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.

– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.

Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning.

Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering.

Lågt valdeltagande

De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.

Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.

– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.

Kan gynna mindre partier

Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då 87,2 procent av alla röstberättigade deltog.

Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.

– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

ELGIGANTEN: Intresset har ”exploderat” – ny storsatsning i 24 butiker

2025 11 27

Elektronikjätten Elgiganten ser ett nytt segment som går som tåget.

En av årets stora shoppingveckor är i full gång.

Elgiganten slår nya rekord, men ser också ett nytt produktsegment som säljer på helt nya nivåer.

Det handlar om komponenter för att bygga egna gamingdatorer.

– Från blygsam försäljning i fjol har segmentet exploderat och är nu näst största produktgruppen inom datorer – större än både konsoler och färdigbyggda datorer, framhåller elektronikkedjan.

Ökar i popularitet

Den stora rusningen efter gamingkomponenter är något som kedjan hade på känn.

Gaming är en hobby som har ökat i popularitet år efter år, och utrustningen står ofta i fokus för de som spelar.

Förra året omsatte den svenska spelbranschen drygt 36 miljarder kronor.

– Det här är ett kvitto på att vi läst marknaden rätt och att våra nya leverantörssamarbeten har varit avgörande för att kunna möta efterfrågan på komponenter, säger Elgigantens vd Niclas Eriksson, i ett uttalande.

– Det är en utveckling som gått otroligt snabbt och vi har ett försäljningsindex på +344 procent mot fjolårets Black Friday.

Kedjans storsatsning

Bakom den ökade försäljning ligger, förutom det ökande intresset, en storsatsning i flera av kedjans butiker.

– Under året har Elgiganten investerat stort i gamingsegmentet. Totalt har 24 varuhus fått dedikerade gamingexperter som guidar kunderna i valet av komponenter och hjälper dem att bygga egna datorer, uppger Elgiganten.

– Dessutom har åtta varuhus lanserat fullskaliga butikskoncept för komponenter, där kunderna kan uppleva hela sortimentet och få guidning av utbildade gamingexperter på plats.

LÄS OCKSÅ: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Satsar på festivaler

Elektronikjätten satsar på sina butiker, men också på att finnas på plats där gamingentusiaster samlas.

– Vi har varit engagerade där gamers finns, på festivaler som DreamHack Stockholm, Glitched och Gibaway samt samarbetet med Esportstudion. Det här är bara början på vår resa mot att bli en av Sveriges ledande destinationer för gaming och komponenter, säger Elgigantens gamingansvarige Alexander Åberg.

LÄS MER: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

JUST NU: Ny svensk stad kan bildas

2025 11 27

Tre orter kan komma att slås ihop till en stad.

Det är i Västra Götaland som förslaget nu har fått fart.

Moderaterna och Liberalerna i regionen har sedan tidigare föreslagit att de tre orterna Kinna, Skene och Örby i Marks kommun ska slås ihop till en stad.

En folkomröstning kan komma att bli aktuell för att nå fram till ett nytt namn på staden – som kan bli så enkelt som Mark, rapporterar Markbladet.

Nytt – men behåller

Kommunstyrelsens arbetsutskott har tagit ett beslut om att gå vidare med att marknadsföra vad som beskrivs som en “medelstor stad” bestående av Kinna, Skene och Örby.

Orterna ska behålla sina egna namn – men ett namn på den nya staden ska arbetas fram.

– Det finns en politisk majoritet för att försöka jobba med en marknadsföringskampanj för att sätta ett namn på den medelstora staden, säger kommunalrådet Ulf Dahlberg (S) till Markbladet.

– Det kan leda fram till en folkomröstning om vilket namn men vi kan inte byta namn på orterna.

Vid valet

Ett förslag som ligger på bordet är att helt enkelt döpa den nya staden till Mark.

Men det kan bli en folkomröstning som får avgöra i samband med valet i september nästa år.

– Om vi gör så är det väldigt effektivt att göra det i samband med allmänna val och det är också förslaget, säger Dahlberg.

Läs mer: Vattenfall höjer avgifterna rejält

Stor förändring

I dag bor majoriteten av svenskarna i städer eller tätorter.

För 200 år sedan såg Sverige helt annorlunda ut jämfört med idag.

Av Sveriges 2,3 miljoner invånare bodde 90 procent på landsbygden.

– Under industrialiseringen vid slutet av 1800-talet växte städerna och det uppstod också nya städer, förklarar Statistiska centralbyrån.

– Många lämnade landsbygden och sökte sig till städerna. I början av 1930-talet bodde lika många i som utanför tätorter.

Omvänt idag

Urbaniseringen var som allra snabbast under 40- och 50-talet.

Under den perioden ökade befolkningen i tätorter med runt en miljon samtidigt som befolkningen utanför tätort minskade med 400 000.

– Idag är förhållandet omvänt jämfört med i början av 1800-talet; nästan 90 procent av befolkningen bor i tätort, fortsätter Statistiska centralbyrån.

Läs mer: Byggbolag i konkurs efter 118 år

Foto: J. Jacobsson

Text: Redaktionen