JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik

2022 06 16

Flera formaliteter i riksdagen bör ses över.

Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.

– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.

Vill se över ”falsk majoritet”

Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.

”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.

Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.

– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.

Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning. 

Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering. 

Lågt valdeltagande

De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.

Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.

– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.

Kan gynna mindre partier

Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då  87,2 procent av alla röstberättigade deltog.

Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.

– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


23feb26

VÄNDNINGEN: ”Ukraina är på väg att vinna kriget”

2026 02 23

En tung aktör menar att Ukraina vinner kriget.

Putin och Ryssland går mot fiasko i kriget mot Ukraina.

Som det ser ut nu kommer Ukraina att vinna, menar Finlands president Alexander Stubb.

”Kolossalt misstag av Putin”

Alexander Stubb är optimistisk till Ukrainas möjligheter att vinna kriget, och han anser att rapportering kring detta behöver bli mer positiv.

– De ryska förlustsiffrorna är inte hållbara för Ryssland. På deras värsta dagar dör en ukrainsk soldat för 25 ryssar. Faktum är att Ukraina vinner kriget, säger Stubb till Politiken.

Vladimir Putin gjorde en enorm felbedömning när han startade det här kriget, enligt Finlands president.

– Strategiskt sett har det varit ett kolossalt misstag av Vladimir Putin, vilket varken han eller ryssarna kommer att erkänna av förståeliga skäl, säger Alexander Stubb till tidningen.

Långt ifrån sina mål

Putin är också långt ifrån att uppfylla sina strategiska mål, menar Finlands president.

Han har inte lyckats göra Ukraina ryskt, istället har kriget bland annat lett till att Europa rustar upp rejält.

Det ser inte heller ut som att Ryssland har det lätt på slagfältet, särskilt inte med tanke på den senaste tidens rapporter om 20 000 döda ryska soldater i december, och 30 000 i januari.

– Jämför det med Afghanistan, där Sovjetunionen var i tio år och förlorade 18 000 soldater, säger han.

Han menar därför att västvärldens grundläggande berättelse om kriget i Ukraina är fel. Det borde framgå tydligare av rapporteringen att Putin är på väg att förlora kriget.

LÄS OCKSÅ: "Borde skämmas" - USA rasar mot Danmark

Har inte råd att avsluta kriget

Samtidigt varnar Alexander Stubb för att Putin kanske inte har rådet att avsluta kriget i Ukraina.

Rysslands ekonomi är i botten, och om kriget avslutas kan kaos och social oro vänta.

– De har ett stort budgetunderskott, deras tillväxt är noll, deras inflation är tvåsiffrig och deras ränta är 16 procent. Så Putin kan inte avsluta detta krig, säger Alexander Stubb till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Rysk region i lågor - attackerats i 24 timmar

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


Orbáns livlina står i lågor – massiv attack

2026 02 23

Det kommer larm om explosioner i flera ryska regioner.

Ukraina har genomfört ett massivt missil-och drönaranfall mot Ryssland.

Infrastruktur har skadats i bland annat gränsregionen Belgorod – samtidigt som uppgifter om explosioner kommer från Saratov och Tatarstan.

Ukraina ska ha skickat iväg hundratals drönare mot ryska städer – filmklipp som cirkulerar på sociala medier visar stora bränder efter attacken, rapporterar Kyiv Independent.

Stor attack

Gränsregionen Belgorod ska ha träffats av ukrainska missiler.

Tjänstemän uppger att den omfattande attacken orsakade betydande skador på lokal infrastruktur.

Belgorods guvernör Vjatjeslav Gladkov meddelar att staden har drabbats av avbrott i el-, vatten- och värmeförsörjningen efter skador på energianläggningar.

Orbans livlina i lågor

Oljepumpstationen Kalejkino i den ryska delrepubliken Tatarstan har också träffats – men det är oklart om det är av drönare eller missiler.

Cisternerna vid pumpstationen lagrar och balanserar oljeflöden innan de pumpas vidare genom pipelinen Druzhba, som försörjer raffinaderier i länder som Ungern och Slovakien.

För Ungerns Viktor Orban är tillförseln av rysk olja via Druzhba-pipelinen mycket viktig – men problem kan nu uppstå i och med den ukrainska attacken.

Ungern får stora delar av sin olja från just Druzhba – som i sin tur får olja från bland annat Kalejkino.

Ukraina skickade hundratals drönare mot Ryssland – utöver Tatarstan och Belgorod även mot bland annat Saratov och Engels.

Läs mer: ”Borde skämmas” – USA rasar mot Danmark

Trappar upp kampanjen

Ryssland trappar samtidigt upp en sabotagekampanj med syfte att försämra ukrainarnas förtroende för sin säkerhet och destabilisera det ukrainska samhället.

– Lvivs borgmästare Andrij Sadovyj uppgav den 22 februari att Ryssland vill destabilisera situationen i Ukraina, rapporterar tankesmedjan Institute for the Study of War.

– Borgmästaren noterade att Ryssland medvetet valde att utföra attacken i staden Lviv eftersom många turister och militär personal befann sig i staden vid tidpunkten för attacken.

Har varnat

ISW fortsätter.

– Ukrainas säkerhetstjänst SBU varnade vid tillfället för att Ryssland har för avsikt att använda dessa uppmärksammade lönnmord för att sprida panik och destabilisera den sociopolitiska situationen i Ukraina.

Läs mer: Storskaliga attacker i Asien – dussintals döda

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok resp Sociala medier

Text: Redaktionen