JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik

2022 06 16

Flera formaliteter i riksdagen bör ses över.

Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.

– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.

Vill se över ”falsk majoritet”

Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.

”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.

Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.

– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.

Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning. 

Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering. 

Lågt valdeltagande

De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.

Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.

– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.

Kan gynna mindre partier

Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då  87,2 procent av alla röstberättigade deltog.

Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.

– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet 

Text: Redaktionen


20 nov 26

Mohamed Ali (V) till hårt angrepp

2026 11 20

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch riktade hård kritik mot Socialdemokraterna på en pressträff i veckan.

Busch anklagade S för att ha använt ”enorma överord” under regeringsbildningen. Hon kopplade den hårda retoriken till att partiet riskerar att misslyckas att bilda en ny regering.   

Samtidigt varnade hon för vänsterpartistiska ministrar i en rödgrön regering. Busch pekade bland annat ut Vänsterpartiets skandalomsusade ledamot Mohamed Ali.

– Att gå till den nivån och säga att det skulle vara ”det största sveket i svensk politisk historia” om Centerpartiet inte släpper sitt vallöfte om att hålla undan Vänsterpartiet, Nooshi Dadgostar och Ida Gabrielsson, ifrån att bli ministrar. Eller Mohamed Ali, vi vet inte, sade KD-ledaren.  

I ett efterföljande inlägg på X fortsatte Busch att varna för en potentiell vänsterregering.

– I dag presenterade KD på en pressträff det vägval som Sverige står inför. Antingen kan vi få se ett helt nytt politiskt samarbete, förankrat i mitten av svensk politik. Eller så får vänstersidan ett avgörande inflytande över Sveriges framtida riktning, skrev hon.

Svarar: ”Misstänkliggör människor”

Nu svarar Mohamed Ali.

I ett inlägg på Facebook går han till hårt angrepp mot Ebba Busch och hennes utspel.

– Vad Ebba Busch tycker om mig är hennes sak. Men Sverige behöver en vice statsminister som förenar landet, inte en som pekar ut och misstänkliggör människor som hon har haft ansvar att företräda, framhåller Ali.

Läs också: C ger besked om regeringsbildningen

Slår tillbaka mot uppgifterna 

I ett annat inlägg slår Ali mot kritiken mot rapporteringen om hans personvalskampanj, som blivit föremål för en utredning om misstänkt valfusk i Borlänge.  

– Att någon inte känner mig personligen, eller inte själv har sett allt arbete jag gjort, betyder inte att arbetet inte har ägt rum. Jag har varit ute, träffat människor och haft kontakt med väljare på flera håll i Dalarna, skriver V-ledamoten.

Andra läser: UPPGIFTER: S dröm på väg att glida ur händerna 

Foto: Agnes Stuber Vänsterpartiet

Text: Redaktionen


20 november 2026

Ny avgift införs 2027 – besked från Transportstyrelsen

2026 11 20

Från och med den 1 januari sker en förändring för en av Transportstyrelsens tjänster.

Det handlar om tjänsten att få uppgifter om vem som står som registrerad ägare för ett fordon via sms. Från och med årsskiftet är det ett nytt nummer som gäller. Dessutom införs en avgift för tjänsten.

– Tjänsten är avgiftsfinansierad och målet är att vi ska ha ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader – det vill säga varken ta ut för låga eller för höga avgifter, säger Shahab Ataei som är verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

500 000 varje månad

Många använder sms-tjänsten ”Vem äger fordonet?”.

Varje månad görs över 500 000 förfrågningar för att få ägar- och fordonsinformation från Transportstyrelsen. De senaste fyra åren har tjänsten varit gratis. Tidigare kostade den tre kronor och ny återinförs en avgift som ligger lägre än tidigare.

Från den 1 januari är det nya numret 72 123 och tjänsten kommer kosta 0,49 kronor per sms.

– Vår bedömning är att den nya avgiften motsvarar myndighetens faktiska kostnader och att avgiften kan vara stabil över tid, säger Shahab Ataei.

Kommer på faktura

Avgiften kommer inte komma som en separat faktura från Transportstyrelsen. Istället kommer den tas ut via telefonoperatörens faktura.

Det befintliga numret gäller avgiftsfritt året ut. Det går även att söka ägarinformation på Transportstyrelsens hemsida.

Läs också: 61 procent för Magdalena Andersson

Höjningar 2027

Sedan tidigare finns förslag från Transportstyrelsen att höja ett par avgifter för svenska bilister från 2027.

Det handlar bland annat om avgiften för att utfärda eller förnya körkort och förarbevis, som föreslås höjas från 375 till 450 kronor. Även vägtrafikregisteravgiften, som tas ut årligen för varje fordon som registrerats i vägtrafikregistret, föreslås höjas från 74 till 80 kronor per fordon.

– Ett så här stort utvecklingsarbete medför förstås kostnader och vi behöver höja avgiften för att finansiera utvecklingen, sade ekonomichef Gunnar Ljungberg tidigare i höst.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: S. Beschastnykh

Text: Redaktionen