JUST NU: Skarp kritik mot svensk politik

2022 06 16

Flera formaliteter i riksdagen bör ses över.

Det anser Jan Teorell, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet.

Efter de senaste veckornas politiska turbulens anser han att något måste göras.

– De senaste årens utveckling har gjort mig orolig, sedan januariavtalet bröt ihop. Det talar för att vissa saker bör ses över, säger han till SR Ekot.

Vill se över ”falsk majoritet”

Jan Teorell syftar bland annat på den så kallade ”falska majoriteten”.

”Falsk majoritet” betyder att regeringens eller oppositionens ledamöter är i majoritet i något av utskotten. En majoritet som inte speglar maktbalansen i riskdagen.

Högeroppositionen har majoritet i finansutskottet, nio av 17 ledamöter tillhör oppositionen, och kunde därför stoppa regeringens pensionskompromiss under onsdagen.

– Riksdagens skulle kunna göra om reglerna för hur man väljer utskotten. Jag tror också att förra årets regeringskris borde resulterat i ett extraval. Det är väldigt svårt att utlysa extraval i Sverige, säger Jan Teorell till SR.

Ett extraval till riksdagen kan hållas mellan ordinarie val. Om beslut om extraval har fattats ska det genomföras inom tre månader, enligt Valmyndighetens förordning.

Ofta sker ett extraval då regeringen förlorat en förtroendeomröstning eller inte lyckats bilda regering.

Lågt valdeltagande

De senaste veckornas turbulens påverkar svenska väljares förtroende för politiker och kan leda till ett lägre valdeltagande i höst.

Det anser S-märkta statsvetaren Marja Lemne.

– Det är rentav väldigt skadligt. Jag har svårt att tro att det här ökar intresset för politik eller viljan att engagera sig. Jag själv som är en politiknörd har tröttnat, säger hon till DN.

Kan gynna mindre partier

Marja Lemne tror på ett lägre valdeltagande i valet 2022 i jämförelse med förra valet, då 87,2 procent av alla röstberättigade deltog.

Samtidigt anser hon att den politiska turbulensen kan resultera i ett ökat stöd till nya partier.

– Att komma in i riksdagen är väldigt svårt. Men i kommuner och regioner kan man se att väljare tröttnar på de etablerade partierna och väljer nya, lokala alternativ. Det är också en sorts missnöje, säger hon till DN.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Glädjebesked från Swedbank – gäller från och med 2026

2025 12 11

Storbanken Swedbank går ut med ett glädjande besked till svenska hushåll.

Under flera år har bostadsmarknaden gått trögt.

Stigande låneräntor och hög inflation har bromsat svenskarnas möjligheter att köpa bostad.

Men en vändning kan vara i sikte.

– Efter några år av ekonomiskt stålbad ser hushållen ut att gå mot ljusare tider, säger Arturo Arques som är privatekonom på Swedbank och Sparbankerna, i ett uttalande.

– Många har fått det bättre under 2024 och 2025 och med regeringens skattesänkningar på både inkomster och livsmedel 2026 finns det anledning för hushållen att se på framtiden med tillförsikt.

Möjligheten ökar

Efter flera kämpiga år för bostadsmarknaden kommer nu ett glädjande besked från storbanken Swedbank.

Under det tredje kvartalet 2025 har lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökat hushållens möjligheter att köpa en bostad, enligt Swedbanks Boindex.

– Swedbanks sammanvägda Boindex för småhus och bostadsrätter steg under årets tredje kvartal från 111 till 114, uppger banken.

– Det innebär att den som köper en bostad idag behöver i genomsnitt lägga 26 procent av disponibel inkomst på boendeutgifter. För småhus respektive bostadsrätter ligger Boindex på 113 respektive 118.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Stigande bostadspriser

Svenskarnas ökade möjligheter till bostadsköp väntas också få en positiv påverkan på bostadspriserna framöver.

– Tack vare lägre bostadspriser och lägre bolåneräntor ökar nu hushållens möjligheter att köpa en bostad, säger Arturo Arques.

– Med lägre inkomstskatter, lägre moms på livsmedel och högre inkomster finns det mycket som talar för högre bostadspriser under 2026.

Köp av bostadsrätt och underhållsskuld

För den som funderar på att köpa en bostadsrätt finns det mer än inköpspriset att ta hänsyn till, bland annat bostadsrättsföreningens underhållsskuld och sparbehov.

– Kunskap om underhållsskuld och sparbehov kan också användas för att jämföra priset på bostadsrätter i olika föreningar och öka möjligheterna till en lyckad bostadsrättsaffär. Men det är tyvärr få som har den kunskapen, säger Arturo Arques.

LÄS OCKSÅ: “Fick mig att glömma min telefon” – Google storsatsar på ny produkt

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen