SVERIGE: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

2022 11 22

Livsmedelskedjorna borde sluta med kampanjer på kött.

Det anser Världsnaturfonden WWF, som uppmanar butiker i Sverige att omedelbart sluta uppmuntra sina kunder att köpa mer kött än nödvändigt, rapporterar Expressen.

– Det är viktigt att politikerna och handeln tar sitt ansvar här. Att dagligvaruhandeln kampanjar kött i den här utsträckningen är problematiskt, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till tidningen.

“Butikerna premierar ohållbarhet”

Enligt FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske kommer drygt 15 procent av världens växthusgasutsläpp från animalieproduktionen.

Ohållbart, enligt Anna Richert, som dock betonar att den enskilda köttkonsumenten dock inte är boven i dramat.

– Det viktigaste här är att inte lägga ansvaret på individen. Vi anser att dagligvaruhandeln på detta sätt premierar en konsumtion som inte är hållbar.

Lockas att köpa icke-miljömärkt

WWF:s ilska och uppmaning grundar sig delvis i en undersökning gjord av Questionmark i samarbete med just Världsnaturfonden, där man granskat Sveriges fyra största dagligvarukedjor.

I den framgår det att handeln uppmuntrar kunder att välja icke-miljömärkta köttprodukter genom att locka med extrapriser varje vecka.

Något som går emot WWF:s uppmaning om hållbar köttkonsumtion och att välja KRAV-märkta eller ekologiska alternativ, skriver Expressen.

Markant ökning av köttkonsumtionen

Svenskarnas köttkonsumtion har ökat betänkligt i modern tid. Det konstaterar Naturvårdsverket i en rapport som visar att vi handlade 66 procent mer kött i Sverige 2018, som är det senaste analyserade året, jämfört med 1960.

Sedan 1990 är ökningen 40 procent och 2018 köpte svenskarna 84,1 kilo kött per person.

Däremot har en minskad konsumtion noterats de senaste åren.

– En orsak till den minskade köttkonsumtionen är konsumenternas ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, köttpriser och djuretik påverkar. Den totala köttkonsumtionen minskade med cirka fem procent mellan åren 2016 och 2018, framhåller Naturvårdsverket på sin hemsida.

Totalt under snittet

Det är konsumtionen av kött från nöt, får, gris och fågel som har ökat sedan 1960-talet, där gris sticker ut med 40 procent av den totala köttkonsumtionen.

Värt att notera är dock att Sveriges totala köttkonsumtion 2018 låg under EU:s genomsnitt enligt OECD. Men vi sticker ut på andra plan.

– Vår konsumtion av nötkött högre än den genomsnittliga EU-medborgaren, medan den är mindre för griskött och fågel, konstaterar Naturvårdsverket.

Foto: J. I. Pompé

Text: Redaktionen


19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen