SVERIGE: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

2022 11 22

Livsmedelskedjorna borde sluta med kampanjer på kött.

Det anser Världsnaturfonden WWF, som uppmanar butiker i Sverige att omedelbart sluta uppmuntra sina kunder att köpa mer kött än nödvändigt, rapporterar Expressen.

– Det är viktigt att politikerna och handeln tar sitt ansvar här. Att dagligvaruhandeln kampanjar kött i den här utsträckningen är problematiskt, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till tidningen.

“Butikerna premierar ohållbarhet”

Enligt FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske kommer drygt 15 procent av världens växthusgasutsläpp från animalieproduktionen.

Ohållbart, enligt Anna Richert, som dock betonar att den enskilda köttkonsumenten dock inte är boven i dramat.

– Det viktigaste här är att inte lägga ansvaret på individen. Vi anser att dagligvaruhandeln på detta sätt premierar en konsumtion som inte är hållbar.

Lockas att köpa icke-miljömärkt

WWF:s ilska och uppmaning grundar sig delvis i en undersökning gjord av Questionmark i samarbete med just Världsnaturfonden, där man granskat Sveriges fyra största dagligvarukedjor.

I den framgår det att handeln uppmuntrar kunder att välja icke-miljömärkta köttprodukter genom att locka med extrapriser varje vecka.

Något som går emot WWF:s uppmaning om hållbar köttkonsumtion och att välja KRAV-märkta eller ekologiska alternativ, skriver Expressen.

Markant ökning av köttkonsumtionen

Svenskarnas köttkonsumtion har ökat betänkligt i modern tid. Det konstaterar Naturvårdsverket i en rapport som visar att vi handlade 66 procent mer kött i Sverige 2018, som är det senaste analyserade året, jämfört med 1960.

Sedan 1990 är ökningen 40 procent och 2018 köpte svenskarna 84,1 kilo kött per person.

Däremot har en minskad konsumtion noterats de senaste åren.

– En orsak till den minskade köttkonsumtionen är konsumenternas ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, köttpriser och djuretik påverkar. Den totala köttkonsumtionen minskade med cirka fem procent mellan åren 2016 och 2018, framhåller Naturvårdsverket på sin hemsida.

Totalt under snittet

Det är konsumtionen av kött från nöt, får, gris och fågel som har ökat sedan 1960-talet, där gris sticker ut med 40 procent av den totala köttkonsumtionen.

Värt att notera är dock att Sveriges totala köttkonsumtion 2018 låg under EU:s genomsnitt enligt OECD. Men vi sticker ut på andra plan.

– Vår konsumtion av nötkött högre än den genomsnittliga EU-medborgaren, medan den är mindre för griskött och fågel, konstaterar Naturvårdsverket.

Foto: J. I. Pompé

Text: Redaktionen


20 november 2026

Ny avgift införs 2027 – besked från Transportstyrelsen

2026 11 20

Från och med den 1 januari sker en förändring för en av Transportstyrelsens tjänster.

Det handlar om tjänsten att få uppgifter om vem som står som registrerad ägare för ett fordon via sms. Från och med årsskiftet är det ett nytt nummer som gäller. Dessutom införs en avgift för tjänsten.

– Tjänsten är avgiftsfinansierad och målet är att vi ska ha ekonomisk balans mellan intäkter och kostnader – det vill säga varken ta ut för låga eller för höga avgifter, säger Shahab Ataei som är verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen, i ett uttalande.

500 000 varje månad

Många använder sms-tjänsten ”Vem äger fordonet?”.

Varje månad görs över 500 000 förfrågningar för att få ägar- och fordonsinformation från Transportstyrelsen. De senaste fyra åren har tjänsten varit gratis. Tidigare kostade den tre kronor och ny återinförs en avgift som ligger lägre än tidigare.

Från den 1 januari är det nya numret 72 123 och tjänsten kommer kosta 0,49 kronor per sms.

– Vår bedömning är att den nya avgiften motsvarar myndighetens faktiska kostnader och att avgiften kan vara stabil över tid, säger Shahab Ataei.

Kommer på faktura

Avgiften kommer inte komma som en separat faktura från Transportstyrelsen. Istället kommer den tas ut via telefonoperatörens faktura.

Det befintliga numret gäller avgiftsfritt året ut. Det går även att söka ägarinformation på Transportstyrelsens hemsida.

Läs också: 61 procent för Magdalena Andersson

Höjningar 2027

Sedan tidigare finns förslag från Transportstyrelsen att höja ett par avgifter för svenska bilister från 2027.

Det handlar bland annat om avgiften för att utfärda eller förnya körkort och förarbevis, som föreslås höjas från 375 till 450 kronor. Även vägtrafikregisteravgiften, som tas ut årligen för varje fordon som registrerats i vägtrafikregistret, föreslås höjas från 74 till 80 kronor per fordon.

– Ett så här stort utvecklingsarbete medför förstås kostnader och vi behöver höja avgiften för att finansiera utvecklingen, sade ekonomichef Gunnar Ljungberg tidigare i höst.

Andra läser: UPPGIFTER: Portas från USA – totalförbud på väg

Foto: S. Beschastnykh

Text: Redaktionen


20 nov 2026

Plötslig vändning – grönt ljus för Ukraina

2026 11 21

En blockering i Europa hävs.

Efter en långvarig blockering kommer nu ett nytt besked från Ungern.

Beskedet kan föra Ukraina ett steg närmare ett framtida EU-medlemskap.

Ungern ändrar sig

Ungern uppges ha släppt sina invändningar mot att gå vidare med två viktiga delar av Ukrainas EU-förhandlingar.

– Ungern väntas häva sitt veto mot att öppna Ukrainas två sista förhandlingskluster för EU-medlemskap vid ett möte med EU:s ambassadörer på fredagen, uppger två diplomatiska källor för Euronews.

Det handlar om de sista förhandlingsklusterna fyra och fem, som tidigare hållits tillbaka efter att Budapest vägrat godkänna granskningsresultaten.

Nu gör Ungern en tvärvändning.

– Ungern skickade en signal om att landet är redo att gå vidare med öppnandet av kluster fyra och fem. Detta kommunicerades via arbetsgruppen, säger en diplomatisk källa till Pravda.

Läs också: Republikanerna slår till – använder sig av Ukraina

Viktigt steg mot EU

Frågan har nu tagits upp i EU-ländernas kommitté för ständiga representanter, Coreper.

Punkterna har lagts på dagordningen utan att någon diskussion väntas. Det innebär att medlemsländernas ambassadörer kan godkänna granskningsresultaten.

Men det krävs fortfarande fler steg innan förhandlingarna kan öppnas formellt.

När granskningsresultaten har godkänts måste EU-länderna ta fram gemensamma förhandlingspositioner för de två klustren. Dessa måste i sin tur godkännas enhälligt av samtliga medlemsländer.

Därefter kan EU hålla mellanstatliga konferenser med Ukraina och formellt öppna förhandlingarna.

Ukraina har länge velat få fart på processen och har pressat på för att komma vidare med förhandlingarna före slutet av 2026.

Ungern har bromsat processen

Ungern har vid flera tillfällen fördröjt Ukrainas EU-process genom att hålla inne sitt godkännande i viktiga steg.

Så sent som i oktober vägrade Budapest att godkänna granskningsresultaten för de två sista klustren.

Nu ser processen ut att kunna röra sig framåt igen. Nästa möte i EU:s råd för allmänna frågor är planerat till den 15 december, men de formella förhandlingarna kan öppnas tidigare om alla nödvändiga steg hinner slutföras.

Andra läser: Nästan alla bilar ändras – Mercedes: “Vi gick för långt” 

Foto: President of Ukraine Office

Text: Redaktionen