SVERIGE: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

2022 11 22

Livsmedelskedjorna borde sluta med kampanjer på kött.

Det anser Världsnaturfonden WWF, som uppmanar butiker i Sverige att omedelbart sluta uppmuntra sina kunder att köpa mer kött än nödvändigt, rapporterar Expressen.

– Det är viktigt att politikerna och handeln tar sitt ansvar här. Att dagligvaruhandeln kampanjar kött i den här utsträckningen är problematiskt, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till tidningen.

“Butikerna premierar ohållbarhet”

Enligt FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske kommer drygt 15 procent av världens växthusgasutsläpp från animalieproduktionen.

Ohållbart, enligt Anna Richert, som dock betonar att den enskilda köttkonsumenten dock inte är boven i dramat.

– Det viktigaste här är att inte lägga ansvaret på individen. Vi anser att dagligvaruhandeln på detta sätt premierar en konsumtion som inte är hållbar.

Lockas att köpa icke-miljömärkt

WWF:s ilska och uppmaning grundar sig delvis i en undersökning gjord av Questionmark i samarbete med just Världsnaturfonden, där man granskat Sveriges fyra största dagligvarukedjor.

I den framgår det att handeln uppmuntrar kunder att välja icke-miljömärkta köttprodukter genom att locka med extrapriser varje vecka.

Något som går emot WWF:s uppmaning om hållbar köttkonsumtion och att välja KRAV-märkta eller ekologiska alternativ, skriver Expressen.

Markant ökning av köttkonsumtionen

Svenskarnas köttkonsumtion har ökat betänkligt i modern tid. Det konstaterar Naturvårdsverket i en rapport som visar att vi handlade 66 procent mer kött i Sverige 2018, som är det senaste analyserade året, jämfört med 1960.

Sedan 1990 är ökningen 40 procent och 2018 köpte svenskarna 84,1 kilo kött per person.

Däremot har en minskad konsumtion noterats de senaste åren.

– En orsak till den minskade köttkonsumtionen är konsumenternas ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, köttpriser och djuretik påverkar. Den totala köttkonsumtionen minskade med cirka fem procent mellan åren 2016 och 2018, framhåller Naturvårdsverket på sin hemsida.

Totalt under snittet

Det är konsumtionen av kött från nöt, får, gris och fågel som har ökat sedan 1960-talet, där gris sticker ut med 40 procent av den totala köttkonsumtionen.

Värt att notera är dock att Sveriges totala köttkonsumtion 2018 låg under EU:s genomsnitt enligt OECD. Men vi sticker ut på andra plan.

– Vår konsumtion av nötkött högre än den genomsnittliga EU-medborgaren, medan den är mindre för griskött och fågel, konstaterar Naturvårdsverket.

Foto: J. I. Pompé

Text: Redaktionen


3 mars

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters. 

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP. 

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen


4 mars 2026

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen