SVERIGE: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

2022 11 22

Det anser Världsnaturfonden WWF, som uppmanar butiker i Sverige att omedelbart sluta uppmuntra sina kunder att köpa mer kött än nödvändigt, rapporterar Expressen.

– Det är viktigt att politikerna och handeln tar sitt ansvar här. Att dagligvaruhandeln kampanjar kött i den här utsträckningen är problematiskt, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till tidningen.

“Butikerna premierar ohållbarhet”

Enligt FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske kommer drygt 15 procent av världens växthusgasutsläpp från animalieproduktionen.

Ohållbart, enligt Anna Richert, som dock betonar att den enskilda köttkonsumenten dock inte är boven i dramat.

– Det viktigaste här är att inte lägga ansvaret på individen. Vi anser att dagligvaruhandeln på detta sätt premierar en konsumtion som inte är hållbar.

Lockas att köpa icke-miljömärkt

WWF:s ilska och uppmaning grundar sig delvis i en undersökning gjord av Questionmark i samarbete med just Världsnaturfonden, där man granskat Sveriges fyra största dagligvarukedjor.

I den framgår det att handeln uppmuntrar kunder att välja icke-miljömärkta köttprodukter genom att locka med extrapriser varje vecka.

Något som går emot WWF:s uppmaning om hållbar köttkonsumtion och att välja KRAV-märkta eller ekologiska alternativ, skriver Expressen.

Markant ökning av köttkonsumtionen

Svenskarnas köttkonsumtion har ökat betänkligt i modern tid. Det konstaterar Naturvårdsverket i en rapport som visar att vi handlade 66 procent mer kött i Sverige 2018, som är det senaste analyserade året, jämfört med 1960.

Sedan 1990 är ökningen 40 procent och 2018 köpte svenskarna 84,1 kilo kött per person.

Däremot har en minskad konsumtion noterats de senaste åren.

– En orsak till den minskade köttkonsumtionen är konsumenternas ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, köttpriser och djuretik påverkar. Den totala köttkonsumtionen minskade med cirka fem procent mellan åren 2016 och 2018, framhåller Naturvårdsverket på sin hemsida.

Totalt under snittet

Det är konsumtionen av kött från nöt, får, gris och fågel som har ökat sedan 1960-talet, där gris sticker ut med 40 procent av den totala köttkonsumtionen.

Värt att notera är dock att Sveriges totala köttkonsumtion 2018 låg under EU:s genomsnitt enligt OECD. Men vi sticker ut på andra plan.

– Vår konsumtion av nötkött högre än den genomsnittliga EU-medborgaren, medan den är mindre för griskött och fågel, konstaterar Naturvårdsverket.

Foto: J. I. Pompé

Text: Redaktionen

Bidraget sänks “radikalt” – “orimligt att man ska leva på det”

2025 12 13

Sedan den 1 oktober baseras arbetslöshetsförsäkringen på inkomst istället för arbetad tid.

Aktivitetsstödet, som är ett bidrag finansierat av staten, trappas även ned var hundrade dag. En arbetslös kan till slut behöva leva på 8 030 kronor i månaden före skatt om man inte får jobb, rapporterar Aftonbladet. Förändringen beskrivs av tidningen som “radikal".

Både från oppositionen och arbetslösa svenska individer har kritiserat ändringen.

Nu svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) på kritiken.

Han försvarar timingen och menar att Sverige tidigare har haft ett system som “passiviserat” människor.

– Vi har länge haft en situation där människor kunnat leva utan att försörja sig själva och ändå få ganska höga ersättningar – ersättningar som ligger i nivå med lönerna för flera av de lägst avlönade jobben enligt kollektivavtal. Så kan vi inte ha det, säger Johan Britz till Aftonbladet.

"Orimligt"

En uppmärksammad del i frågan har varit äldre personer som står utanför arbetsmarknaden och kan behöva samla på sig nya studieskulder vid 60 års ålder för att utbilda sig till ett nytt yrke.

En rimlig åtgärd, menar Johan Britz.

– Ja, det är orimligt att man ska leva på bidrag till dess att man blir pensionär. Det tycker jag är oacceptabelt.

Antalet inskrivna minskar

Den senaste siffran från Arbetsförmedlingen visade att 356 000 personer var inskrivna som arbetslösa, vilket motsvarar en arbetslöshet på 6,7 procent.

Andelen har minskat i fyra månader i rad. Även antalet varsel har minskat.

– Det är fortfarande en hög nivå av arbetslöshet. Men det är självklart positivt att se att antalet inskrivna minskar och har gjort det under några månader. Färre varsel rimmar med färre nyinskrivna, säger Lars Lindvall, prognoschef på Arbetsförmedlingen, i en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Ica-handlare förbannad – ”Förvånad och bestört”

Här är nya reglerna

I korthet innebär de nya reglerna alltså att a-kassan baseras på inkomst istället för hur länge du har arbetat.

För att få ersättning ska du nu ha tjänat minst 120 000 kronor de senaste tolv månaderna, varav minst 11 000 kronor under fyra av de månaderna.

Undantaget är om du har haft en inkomst på minst 11 000 kronor i fyra månader i rad, vilket dock enbart ger ersättning i 66 dagar.

I det gamla systemet skulle du ha jobbat minst sex månader under den senaste tolvmånadersperioden och minst 60 timmar varje månad för att få a-kassa, alternativt 450 timmar under en sammanhängande period på sex månader med minst 45 timmar i varje enskild månad.

Även aktivitetsstöd påverkas

Utöver att a-kassan ska baseras på inkomst ändras även reglerna om ersättning för deltagare i Arbetsförmedlingens program, vilket påverkar aktivitetsstödet.

– Du som deltar i Arbetsförmedlingens program kan efter den 1 oktober få aktivitetsstöd som är baserat på dina tidigare inkomster. Försäkringskassan får uppgifter från a-kassan om din ersättningsgrundande inkomst. Den kan vara högst 34 000 kronor i månaden före skatt, förklarar Försäkringskassan.

LÄS MER: Blankt nej från Sverige – “vi är inte en bankomat”

Foto: Svante Rinalder resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen