SVERIGE: Skarp uppmaning gällande kött på extrapris

2022 11 22

Livsmedelskedjorna borde sluta med kampanjer på kött.

Det anser Världsnaturfonden WWF, som uppmanar butiker i Sverige att omedelbart sluta uppmuntra sina kunder att köpa mer kött än nödvändigt, rapporterar Expressen.

– Det är viktigt att politikerna och handeln tar sitt ansvar här. Att dagligvaruhandeln kampanjar kött i den här utsträckningen är problematiskt, säger Anna Richert, senior matexpert på WWF, till tidningen.

“Butikerna premierar ohållbarhet”

Enligt FN:s fackorgan för jordbruk, skog och fiske kommer drygt 15 procent av världens växthusgasutsläpp från animalieproduktionen.

Ohållbart, enligt Anna Richert, som dock betonar att den enskilda köttkonsumenten dock inte är boven i dramat.

– Det viktigaste här är att inte lägga ansvaret på individen. Vi anser att dagligvaruhandeln på detta sätt premierar en konsumtion som inte är hållbar.

Lockas att köpa icke-miljömärkt

WWF:s ilska och uppmaning grundar sig delvis i en undersökning gjord av Questionmark i samarbete med just Världsnaturfonden, där man granskat Sveriges fyra största dagligvarukedjor.

I den framgår det att handeln uppmuntrar kunder att välja icke-miljömärkta köttprodukter genom att locka med extrapriser varje vecka.

Något som går emot WWF:s uppmaning om hållbar köttkonsumtion och att välja KRAV-märkta eller ekologiska alternativ, skriver Expressen.

Markant ökning av köttkonsumtionen

Svenskarnas köttkonsumtion har ökat betänkligt i modern tid. Det konstaterar Naturvårdsverket i en rapport som visar att vi handlade 66 procent mer kött i Sverige 2018, som är det senaste analyserade året, jämfört med 1960.

Sedan 1990 är ökningen 40 procent och 2018 köpte svenskarna 84,1 kilo kött per person.

Däremot har en minskad konsumtion noterats de senaste åren.

– En orsak till den minskade köttkonsumtionen är konsumenternas ökade medvetenhet om matens miljöpåverkan, men även hälsoaspekter, trender, köttpriser och djuretik påverkar. Den totala köttkonsumtionen minskade med cirka fem procent mellan åren 2016 och 2018, framhåller Naturvårdsverket på sin hemsida.

Totalt under snittet

Det är konsumtionen av kött från nöt, får, gris och fågel som har ökat sedan 1960-talet, där gris sticker ut med 40 procent av den totala köttkonsumtionen.

Värt att notera är dock att Sveriges totala köttkonsumtion 2018 låg under EU:s genomsnitt enligt OECD. Men vi sticker ut på andra plan.

– Vår konsumtion av nötkött högre än den genomsnittliga EU-medborgaren, medan den är mindre för griskött och fågel, konstaterar Naturvårdsverket.

Foto: J. I. Pompé

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen