Skarp uppmaning om populär dryck: ”Högst en gång i veckan”

2024 10 22

Försäljningen av energidryck har skjutit i höjden i Sverige.

På fyra år har försäljningen dubblerats i dagligvaruhandeln, enligt siffror från Consumer Panel Services GFK.

Enligt statistiken har andelen som köper energidryck ökat till 1,9 miljoner konsumenter. Det innebär att cirka 35 procent av svenska konsumenter köper de populära dryckerna.

Den största ökningen syns i åldersgruppen 60 till 69 år. Andelen som regelbundet dricker energidryck har ökat från 12 till 23 procent i åldersgruppen.

– För både handlare och tillverkare är det här en perfekt produkt. Stark tillväxt i alla åldrar och lite kannibalisering mellan åldersgrupperna samtidigt som kunderna visar en stark lojalitet med drycker som man gillar, Charlotte Alring, affärsansvarig i Sverige för Consumer Panel Services GfK, i en kommentar till undersökningen.

Tandläkare slår larm – energidrycker bakom ökning

Övertandläkare Maria Erkapers är oroad över utvecklingen.

Enligt tandläkaren har antalet frätskador på tänderna ökat drastiskt i Sverige. Fenomenet kallas även för erosionsskador och innebär att emaljen, det yttersta lagret av tanden, slits ut och löses upp.

Under 2014 sökte 5 276 tandläkarpatienter vård för frätskador. I dag är siffran 16 595.

Konsumtionen av energidrycker pekas ut som en av orsakerna bakom den kraftiga ökningen. Enligt forskare är energidrycker skadligare för tänderna än läsk, eftersom energidrycken stannar kvar längre i munnen.

– Energidrycken är skadlig för tänderna under en längre tid än läsken och det beror på olika tillsatser som gör att det är svårare för saliven att buffra upp och neutralisera saliven igen, säger Maria Erkapers till SVT Nyheter.

Skarp uppmaning: ”Högst en gång i veckan”

Övertandläkaren går nu ut med en skarp uppmaning till alla som dricker energidryck.

Konsumtionen behöver minska rejält, enligt Erkapers.

– Jag skulle säga att man inte ska dricka energidryck oftare än en gång i veckan. Det är min rekommendation som tandläkare, säger hon till tv-kanalen.

Foto: M. Joya resp N. Dumlao

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen