14 maj 2026

Skarp uppmaning om populär dryck: ”Högst en gång i veckan”

2024 10 22

Försäljningen av energidryck har skjutit i höjden i Sverige.

På fyra år har försäljningen dubblerats i dagligvaruhandeln, enligt siffror från Consumer Panel Services GFK.

Enligt statistiken har andelen som köper energidryck ökat till 1,9 miljoner konsumenter. Det innebär att cirka 35 procent av svenska konsumenter köper de populära dryckerna.

Den största ökningen syns i åldersgruppen 60 till 69 år. Andelen som regelbundet dricker energidryck har ökat från 12 till 23 procent i åldersgruppen.

– För både handlare och tillverkare är det här en perfekt produkt. Stark tillväxt i alla åldrar och lite kannibalisering mellan åldersgrupperna samtidigt som kunderna visar en stark lojalitet med drycker som man gillar, Charlotte Alring, affärsansvarig i Sverige för Consumer Panel Services GfK, i en kommentar till undersökningen.

Tandläkare slår larm – energidrycker bakom ökning

Övertandläkare Maria Erkapers är oroad över utvecklingen.

Enligt tandläkaren har antalet frätskador på tänderna ökat drastiskt i Sverige. Fenomenet kallas även för erosionsskador och innebär att emaljen, det yttersta lagret av tanden, slits ut och löses upp.

Under 2014 sökte 5 276 tandläkarpatienter vård för frätskador. I dag är siffran 16 595.

Konsumtionen av energidrycker pekas ut som en av orsakerna bakom den kraftiga ökningen. Enligt forskare är energidrycker skadligare för tänderna än läsk, eftersom energidrycken stannar kvar längre i munnen.

– Energidrycken är skadlig för tänderna under en längre tid än läsken och det beror på olika tillsatser som gör att det är svårare för saliven att buffra upp och neutralisera saliven igen, säger Maria Erkapers till SVT Nyheter.

Skarp uppmaning: ”Högst en gång i veckan”

Övertandläkaren går nu ut med en skarp uppmaning till alla som dricker energidryck.

Konsumtionen behöver minska rejält, enligt Erkapers.

– Jag skulle säga att man inte ska dricka energidryck oftare än en gång i veckan. Det är min rekommendation som tandläkare, säger hon till tv-kanalen.  

Foto: M. Joya resp N. Dumlao

Text: Redaktionen


27 okt 26

Två skatter höjs i Sverige

2026 10 28

Regeringsförhandlingarna drar ut på tiden.

Det innebär att Sveriges nästa regering, oavsett vilka partier som ingår, ser ut att få inleda sitt arbete med en övergångsbudget.

Under tisdagen meddelade finansminister Elisabeth Svantesson (M) att hon kommer att överlämna en sådan budget till riksdagen.

En övergångsbudget innebär bland annat att tillfälliga satsningar från tidigare budgetår inte kommer att förlängas.

Därmed väntar två skattehöjningar i Sverige.

För det första kommer regeringens tillfälliga sänkning av bränsleskatten inte att förlängas. Från och med den 1 december höjs skatten på bensin och diesel. Höjningen motsvarar ungefär tre kronor per liter. 

”Grundprincipen”

Den andra skattehöjningen handlar om arbetsgivaravgifter för unga.

Regeringen har tillfälligt sänkt arbetsgivaravgifterna för personer födda 2003–2007 från 31,42 procent till 20,81 procent.

I september kommer avgiften återigen att höjas om inget annat budgetalternativ får majoritet.

–  Det är grundprincipen. Det ger också möjligheten till den regering som ska tillträda någon gång att göra sitt avtryck när man ska förhandla en budget, har Elisabeth Svantesson sagt till TV4.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

FAKTA: Så fungerar övergångsbudgeten  

- En övergångsregering hanterar främst brådskande och löpande regeringsärenden och ska säkerställa att staten fungerar.

- Sverige ska ha en statsbudget, oavsett politisk situation. I regeringsformen, riksdagsordningen och budgetlagen finns bestämmelser om budgetpropositionen och dess innehåll. Bestämmelserna gäller även när en övergångsregering överlämnar en budgetproposition.

- När en övergångsregering ska lämna en budgetproposition bör den utformas med utgångspunkt i den senaste beslutade budgetpropositionen. Huvudprincipen för arbetet med en övergångsbudget är därför att anslagsnivå i budgeten för 2026 ska gälla också för budgeten för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Andra läser: Ryska flottan fast – Ukraina slår till

Foto: Olle Friman Regeringskansliet resp Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


27 okt 26

Jättelyft i ny mätning – högsta på åtta år

2026 10 27

En kraftig förändring i opinionen har inträffat. 

Det visar en ny mätning från DN/Ipsos.

Den stora förändringen handlar om stödet för Moderaterna som stiger kraftigt.

M ökar med över fyra procentenheter jämfört med valresultatet och landar på 24 procent. Det är partiets högsta notering på över åtta år i Ipsos mätserie.

Fördel Kristersson

Moderaterna kan även glädjas åt att Tidöpartierna är större än de rödgröna i mätningen.

M, KD, L och SD samlar 52 procent jämfört med 47 procent för S, V, MP och C.

– Processen kring regeringsbildningen har så här långt gynnat Tidöpartierna. Det är en varningssignal till de rödgröna om vad som kan hända om de inte lyckas lösa regeringsfrågan, säger Ipsos opinionsanalytiker Nicklas Källebring till DN.

Moderaterna tar främst väljare från den egna sidan.

– Moderaterna tar framför allt väljare från övriga Tidöpartier, i första hand från Liberalerna. Sedan valdagen har Liberalerna tappat var fjärde väljare till Moderaterna, säger Källebring.

Rusar i förtroendet

Samtidigt ökar väljarnas förtroende för statsminister Ulf Kristersson (M).

I Verians senaste förtroendemätning ökar Kristersson från 38 till 45 procent. Sådana siffror har Kristersson aldrig varit uppe på tidigare, uppger SVT.

– Det är hans bästa notering någonsin, sade kanalens inrikespolitiska kommentator Elisabeth Marmorstein i Morgonstudion när mätningen presenterades.

Läs också: Ny avgift införs på söndag – blir dyrare att handla

Hela mätningen

Här är Ipsos nya mätning uppdaterad 27 oktober. Siffrorna är avrundade. Valresultatet i parentes. 

🔴Vänsterpartiet                    8    (8,4)
🔴Socialdemokraterna        27 (28,0)          
🟢Miljöpartiet                          6     (6,1) 
🟢Centerpartiet                      6     (7,0)         
🔵Liberalerna                           4     (5,3)         
🔵Moderaterna                       24  (19,9)       
🔵Kristdemokraterna           5    (6,2)   
🔵Sverigedemokraterna    19   (17,5)    
 
🔴🟢 S+V+MP+C                 47.0 (49,6)
🔵🔵 M+KD+SD+L              52,0 (48,8)
 

Foto: Socialdemokraterna resp Kristian Pohl Regeringskansliet

Text: Redaktionen