Skarp varning från Vladimir Putin

2023 12 23

Sedan Vladimir Putin beordrade den fullskaliga invasionen av Ukraina för snart två år sedan har tillgångar från ryska centralbanken frysts av västvärlden.

Nu har brådskande diskussioner mellan USA och övriga G7-nationer inletts om att beslagta de ryska tillgångarna, som tros vara värda över 300 miljarder dollar, och använda dem till att stärka Ukraina och deras försvar mot Ryssland.

Diskussionen har fått Moskva att koka av ilska, rapporterar The Guardian.

– Det olagliga beslagtagandet av våra tillgångar förblir undantagslöst på agendan både i Europa och USA, säger Putins talesperson Dmitrij Peskov enligt den brittiska tidningen.

– Den här frågan är oacceptabel för oss. Potentiellt är det extremt farligt för det globala finansiella systemet.

Hotar med "militär eskalering"

Ryssland varnar nu västvärlden för att göra verklighet av planerna på att beslagta tillgångarna, som skulle kunna ske i februari i samband med tvåårsdagen av invasionen.

Om väst inte lyder varningen utesluter inte Putinregimen “ytterligare militär eskalering”, säger Sergei Ryabkov, biträdande utrikesminister i Ryssland.

– Ni måste inse att Ryssland aldrig kommer att lämna dem som gör det ifred, hotar en annan representant från den ryska regeringen inför presskåren på fredagen.

Desperat Ukraina

Joe Biden har hittills inte skrivit på något beslut som ger grönt ljus för en sådan strategi.

Men samtalen om att lägga beslag på de ryska bankpengarna har accelererat eftersom republikanerna har blockerat en överenskommelse om ett nytt militärt bistånd till Ukraina – ett paket som Ukraina desperat behöver efter att motoffensiven inte bar frukt.

– Det är nödvändigt att arbeta på konkreta metoder för att använda frysta ryska tillgångar för att kompensera för skadorna som orsakats av Ryssland, sade Ukrainas president Volodymyr Zelensky redan i våras.

– Det kommer att vara en fredsskapande handling över hela världen. Potentiella angripare måste se detta och komma ihåg att världen kan vara stark.

Rysk hämnd

I april undertecknade Putin ett dekret som bemyndigar ryska staten att tillfälligt ta kontroll över utländska företags tillgångar i Ryssland.

Beslutet ses som en uppenbar hämnd mot frysningen av ryska tillgångar utomlands.

– I slutändan, om någon konfiskerar något från oss, kommer vi att se vad vi kan konfiskera i gengäld. Och om något hittas gör vi det givetvis direkt. Därför är det här ett steg som inte kan få något annat än allvarliga konsekvenser, säger Dmitrij Peskov.

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Läggs omedelbart i karantän – kommer från Ryssland

2026 06 18

Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har västerländska teknikföretag lämnat Ryssland på bred front. Moskva har även stängts ute från världens finanssystem.

Det har inte varit tillräckligt, anser Estland.

Natolandet har nu fattat beslut om att behandla e-post som kommer från ryska servrar som en säkerhetsrisk. Av det skälet kommer nu sådan e-post att placeras i “karantän”, rapporterar estniska ERR.

– Jag har beslutat att från och med den 31 augusti i år – årsdagen av de ryska truppernas tillbakadragande från Estland – kommer e-postmeddelanden som skickas från ryska servrar, det vill säga från adresser som slutar på .ru, inte längre att nå offentliga institutioner utan ytterligare säkerhetskontroller, säger Estlands justitie- och digitaliseringsminister Liisa Pakosta enligt kanalen.

Kraftig ökning: "Allvarlig fara"

Åtgärden gäller de ryska e-postmeddelande som skickas till anställda vid statliga företag. Enlgit Estlands statliga it-myndigheter tas det emot omkring 3 200 meddelanden från ru-domäner varje månad.

Ökningen har varit kraftig sedan den ryska invasionen.

– E-postadresser som slutar på .ru utgör en förhöjd cyberrisk. Det finns en allvarlig fara att de används för att bryta sig in i personliga databaser, säger Liisa Pakosta.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige varnar

Även Sverige har vid flera tillfällen påtalat det cyberhot som Ryssland utgör och som blivit värre sedan 2022. 

– Det är viktigt att tala klarspråk om de hybrid- och cyberhot som Sverige står inför, sade minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin i april 2026. 

– Vi gör det för att signalera till Ryssland och andra hotaktörer att vi ser vad de gör. Vi gör det även för att återkommande stärka medvetenheten i samhället, utveckla vår cybersäkerhet och samlade motståndskraft och för att agera solidariskt med allierade och partners.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen