EUROPA: Skickar nota på 14 000 miljarder kronor

2022 09 01

Idag är det 83 år sedan Nazityskland invaderade Polen.

Då vill Polen påminna tyskarna om att landet fortfarande lider av invasionen.

Landet har nu skickat en nota till den tyska regeringen där man kräver kompensation på 1,3 biljoner euro, rapporterar Reuters.

Det motsvarar ungefär 14 000 miljarder kronor.

Har inte kompenserats nog

Summan avser ett skadestånd som ska öronmärkas till att betala reparationer av sådant som förstördes under andra världskriget.

Enligt Jaroslaw Kaczynski, partiledare för Lag och rättvisa som regerar i Polen, har man inte kompenserats nog.

– Tyskarna invaderade Polen och gjorde oss enorm skada. Ockupationen var otroligt brottslig, otroligt grym och orsakade effekter som i många fall fortsätter än idag, säger Kaczynski.

Flerårig rapport

Sedan 2017 har Polen arbetat med en skadeståndsrapport som skulle visa hur mycket pengar man anser att Tyskland ska betala.

– Vi har inte bara utarbetat en rapport, utan vi har också tagit ett beslut, ett beslut om ytterligare åtgärder, säger Kaczynski enligt tidningen Barron’s.

Han tillägger:

– Den åtgärder är att be Tyskland att förhandla om dessa skadestånd. Och det här är ett beslut som vi kommer att genomföra.

Förkastat krav

Tyskland själva har flera gånger förkastat Polens krav på skadestånd.

Istället har man hänvisat till ett beslut från 1953 där man avsade sig skadeståndsanspråk riktade mot dåvarande Östtyskland.

Därmed anser tyskarna att ärendet redan är åtgärdat.

6 miljoner dog

Ungefär 6 miljoner polska medborgare miste livet i samband med andra världskriget.

Drygt hälften var judar.

Landets industri, infrastruktur och kultur led samtidigt kolossala förluster.

Foto: M. Painam

Text: Redaktionen


23 april 2026 (använd ej på SoMe)

Hel matkedja förutspås lägga ned – flera butiker stängda

2026 04 23

Det går trögt för Axfoods “svarta får”.

Drygt ett och ett halvt år har gått sedan Willyskoncernen Axfood fick grönt ljus från Konkurrensverket att köpa City Gross butiker.

Förvärvet har hittills inte varit någon succé.

Tre City Grossbutiker har sedan dess stängt och flera har konverterats till Willysbutiker.

När de senaste kvartalssiffrorna publiceras på torsdagen visas fortsatt svaga siffror för kedjan. Rörelseresultatet ligger på minus 54 miljoner och försäljningen minskade med 1,2 procent. Delvis på grund av just butiksstängningarna, konstaterar Axfood idag.

Förutspås gå i graven

I höstas stängde City Gross sin butik i Kungens Kurva i Stockholm. Butiken gick med stora förluster.

Betydligt fler kan dock ryka. Till och med samtliga 40 i landet, om man ska tro Ulf Johansson, handelsprofessor vid Lunds universitet.

Experten har tidigare förutspått att City Gross kommer att gå i graven.

Jag tror inte att City Gross finns så länge till, märket är för okänt och det handlar också om ganska få butiker. Varför kämpa för att bevara ett varumärke när man i koncernen har andra etablerade varumärken? har han sagt till Dagligvarunytt. 

LÄS MER: Viktig Bank ID-varning går ut till hushållen

Axfood: en långsiktig satsning

Ulf Johansson syftade bland annat på att Axfoods besked om att en handfull City Grossbutiker ska övergå till Willysbutiker tydligt visar att man inte tror på varumärket.

– Varumärket kommer inte att leva vidare, det dog med Bergendahls. Willys är ett mycket starkare varumärke, löd expertens dom.

Axfood själva ser mer positivt på framtiden.

Trots att City Gross gick back 54 miljoner är det ett steg framåt från de 118 miljoner kedjan gick minus motsvarande kvartal förra året. Sista kvartalet 2025 blev det också en rörelsevinst på 14 miljoner kronor.

Vårt arbete med att stärka City Gross till att bli en långsiktigt konkurrenskraftig stormarknadsaktör löper enligt plan, och första kvartalet visade på en fortsatt positiv utveckling, framhåller Axfood i ett uttalande idag.

LÄS MER: Prischock kan slå mot kunder – ”Kan stiga med 200 procent”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen


”Kan stänga ner Norge”

2026 04 23

Miljöpartiet i Norge vill att Europa ska utveckla sina egna molnlagringstjänster, meddelandetjänster och sociala medier.

Detta för att minska beroendet av USA, som i dag har ett enormt inflytande över Europa genom sina techjättar.

Såväl europeiska företag som myndigheter är helt beroende av tjänster från Amazon, Google och Microsoft.

Miljöpartiets ledare Arild Hermstad fruktar att Trumpadministrationen kan utnyttja situationen.

– De kan stänga ner det norska samhället. Det är en ohållbar situation, säger han till Dagbladet.

Hermstad hänvisar till den amerikanska regeringens hårda retorik och ställningstaganden mot Europa. Han tar upp hotet om att annektera Grönland som ett exempel.

–  Det är en dyster ny verklighet. Vi ser i Donald Trumps utrikespolitik, inklusive när han försökte "ta" Grönland, att den amerikanska regimen är villig att använda råstyrka mot oss för att få vad de vill ha. Ett av de största maktmedlen USA har i dag är vårt digitala beroende, varnar politikern.

”Väldigt lång tid”

Att göra sig oberoende av amerikanska techtjänster kommer att ta lång tid. Men omställningen är nödvändig, menar Arild Hermstad.

– Det kommer att ta väldigt lång tid. Det här är inte något man kan göra på några timmar eller några år. Men jag tror att vi måste börja med att inse problemet: amerikanerna har övertaget över båda ändarna av de digitala systemen i vårt land.

LÄS MER: Trump har fel – enligt USA:s underrättelsetjänst 

Danmark har varnat

Danska cyberexperter har tidigare gått ut med liknande varningar.

Jacob Herbst, ordförande i danska cybersäkerhetsrådet och CTO på företaget Dubex, är en av flera som slagit larm.

Han framhåller att danska företag och offentlig sektor är ”enormt beroende” av amerikanska molntjänster från till exempel Microsoft och Apple.

– Om amerikanerna på måndag morgon klockan åtta bestämmer sig för att stänga ner de amerikanska molntjänsterna, då har Danmark stannat av klockan nio, säger Herbst till TV2.

LÄS OCKSÅ: Ungern och Slovakien viker sig – EU drämmer till mot Ryssland |

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen