EUROPA: Skickar nota på 14 000 miljarder kronor

2022 09 01

Idag är det 83 år sedan Nazityskland invaderade Polen.

Då vill Polen påminna tyskarna om att landet fortfarande lider av invasionen.

Landet har nu skickat en nota till den tyska regeringen där man kräver kompensation på 1,3 biljoner euro, rapporterar Reuters.

Det motsvarar ungefär 14 000 miljarder kronor.

Har inte kompenserats nog

Summan avser ett skadestånd som ska öronmärkas till att betala reparationer av sådant som förstördes under andra världskriget.

Enligt Jaroslaw Kaczynski, partiledare för Lag och rättvisa som regerar i Polen, har man inte kompenserats nog.

– Tyskarna invaderade Polen och gjorde oss enorm skada. Ockupationen var otroligt brottslig, otroligt grym och orsakade effekter som i många fall fortsätter än idag, säger Kaczynski.

Flerårig rapport

Sedan 2017 har Polen arbetat med en skadeståndsrapport som skulle visa hur mycket pengar man anser att Tyskland ska betala.

– Vi har inte bara utarbetat en rapport, utan vi har också tagit ett beslut, ett beslut om ytterligare åtgärder, säger Kaczynski enligt tidningen Barron’s.

Han tillägger:

– Den åtgärder är att be Tyskland att förhandla om dessa skadestånd. Och det här är ett beslut som vi kommer att genomföra.

Förkastat krav

Tyskland själva har flera gånger förkastat Polens krav på skadestånd.

Istället har man hänvisat till ett beslut från 1953 där man avsade sig skadeståndsanspråk riktade mot dåvarande Östtyskland.

Därmed anser tyskarna att ärendet redan är åtgärdat.

6 miljoner dog

Ungefär 6 miljoner polska medborgare miste livet i samband med andra världskriget.

Drygt hälften var judar.

Landets industri, infrastruktur och kultur led samtidigt kolossala förluster.

Foto: M. Painam

Text: Redaktionen

BEKRÄFTAT: Sveriges billigaste matkedja – lägre priser än Willys

2026 01 23

När oberoende jämförelsesajten Matpriskollen har jämfört landets matkedjor har Willys återkommande pekats ut som den billigaste.

– Vi har gjort vår stora prisundersökning på de allra största butikerna i många år och fortfarande är det Willys som har de lägsta ordinarie butikspriserna, oavsett vilket område och vilka hushållstyper vi undersökt, har Matpriskollnes grundare och vd Ulf Mazur tidigare sagt vid en av utnämningarna.

I Matpriskollens undersökningar har dock kedjor som exempelvis Lidl och Hemköp inte ingått. Enligt Ulf Mazur beror det på att sortimentbreddden och djupet varierar för mycket, vilket omöjliggör relevanta jämförelser.

Här finns kedjorna med

Men i den undersökning som nu slutförts av Pensionärernas riksorganisation, PRO, finns både Lidl och Hemköp med.

Och då kommer man fram till en annan slutsats än Matpriskollen. Lidl har den billigaste matkassen, om än på håret, enligt PRO.

Den tyska lågprisjätten kunde erbjuda en matkasse på 1 082 kronor medan Willys låg på 1 088 kronor, vilket visserligen var billigast bland de större kedjorna. Ica Maxi Stormarknad var hack i häl med en matkasse på 1 090 kronor.

– Vi vill ha koll på matpriserna, helt enkelt. Årets resultat blir också en bra utgångspunkt för att se effekterna av den sänkta matmomsen i april, säger Åsa Lindestam, ordförande i PRO, i en kommentar.

LÄS MER: Stort besked om svenska kronan – inte hänt på fyra år

Anklagats för prisfusk

Årets PRO-undersökning fick i slutet av förra året stor uppmärksamhet då kedjor som Willys och Ica anklagades för att tillfälligt sänka sina priser under den period som PRO genomförde sin granskning.

Priskriget har inte gått organisationen obemärkt förbi och ett 50-tal butiker som uppvisade stora prisvariationer plockades därför bort i undersökningen.

– Vi använder bara ordinarie priser i undersökningen. Tillfälliga sänkningar, kampanjer och extrapriser räknas inte med. Vi har arbetat länge med ett kontrollsystem som fångar upp alltför stora avvikelser, säger Ola Nilsson, sakkunnig på PRO.

LÄS MER: Swedbank varnar – ”Risken har stigit markant”

Foto: Axfood

Text: Redaktionen

Globalt mobilmärke går i graven – efter 20 år

2026 01 22

En teknikjätte slutar tillverka mobiler.

Den internationella mobiltillverkaren Asus bekräftar att de lägger ned sin mobilverksamhet.

Detta efter två decennier på telefonmarknaden, rapporterar PC Mag.

Slut på en era

Asus bekräftar att företaget inte kommer att lansera några nya mobiltelefoner under 2026, vilket i praktiken innebär ett slut för både Zenfone‑serien och speltelefonerna ROG Phone.

Den globala mobilverksamheten som pågått i över 20 år trappas nu ner kraftigt.

– Vi kommer inte längre att lägga till nya mobilmodeller i framtiden, säger Asus styrelseordförande Jonney Shih.

De senaste lanseringarna – Zenfone 12 Ultra och ROG Phone 9 – som båda släpptes under 2025 och även säljs i Sverige, blir därmed de sista modellerna i sina respektive serier.

LÄS MER: Moskva varnar Tyskland – lovar att slå tillbaka

Fokus på AI

I ett officiellt uttalande bekräftar Asus att det inte bara handlar om en “paus”, utan om en strategisk riktning där mobiltelefoner inte längre är centrala för företagets framtid.

Nyheten slår hårt mot spelintresserade användare.

ROG Phone har under lång tid varit ett förstahandsval för dem som söker maximal prestanda, effektiv kylning och stort batteri.

Med nedläggningen tvingas samma målgrupp nu vända sig till andra toppmodeller på marknaden.

Beslutet kommer i samband med att Asus omprioriterar sina resurser mot andra teknologier, däribland artificiell intelligens, robotik och avancerade PC‑produkter.

– Den hårda konkurrensen och marknadens utveckling gör det svårt att fortsätta driva en lönsam mobildivision, säger Shih.

Asus kunder påverkas

För den som redan äger en Asus-mobil förändras ingenting omedelbart.

Företaget har lovat att fortsatt erbjuda service, garanti och mjukvaruuppdateringar under en period framöver, men hur länge det ”ett tag” egentligen varar vill Asus inte specificera.

För svenska och internationella kunder innebär dock beskedet att det inte kommer några nya telefoner från märket, och återförsäljare förbereder sig för att fasa ut lagret när befintliga enheter säljs slut.

LÄS MER: Klassisk butik i konkurs – efter nästan 100 år

Foto: A. Shvets

Text: Redaktionen