VAL 2022: Skissar på ny plan – så kan S ta tillbaka makten

2022 09 14

Allt tyder på att Socialdemokraterna förlorar valet och att Ulf Kristersson (M) får uppdraget att bilda regering.

Med färre än 100 distrikt kvar att räkna har S och MP till och med backat med 0,1 procentenheter var.

Det har dock inte påverkat mandatfördelningen, som fortsatt består av 175 stycken för Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna jämfört med 174 stycken för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Två spår

Socialdemokraterna skissar redan på planer för hur de ska ta tillbaka den makt som de av allt att döma förlorar, rapporterar Dagens Nyheter.

Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet och uttalad socialdemokrat, ser två huvudsakliga vägval.

– Det ena är att ladda för att gå i stenhård opposition och lyfta fram Magdalena Andersson som den givna, starka oppositionsledaren. Det andra spåret är att framställa sig själv här och nu som ett regeringsalternativ och söka samråd med Centern, där Annie Lööf och Magdalena Andersson tillsammans skulle kunna sondera med Liberalerna.

Kan locka över L

Enligt Ulf Bjereld skulle det kunna vara möjligt att locka över Liberalerna om det börjar kärva i förhandlingarna mellan högerpartierna.

– Det kan ta tid för Kristersson att få ihop detta. Ju längre tid det tar, desto skakigare blir regeringsbygget och desto skakigare blir det inom L, säger han till DN.

“Lämnade walkover”

Åtta procent av partiets väljare bytte i valet 2022 till Sverigedemokraterna, enligt SVT:s vallokalsundersökning.

S-profilen och debattören Daniel Suhonen anser att S “lämnade walkover om arbetarklassen” och att Socialdemokraterna framöver måste förändra sin strategi gentemot SD.

A-kassa nyckelfråga

Istället för att fokusera på “rädda” väljare måste man enligt Suhonen “besegra” Jimmie Åkesson (SD) med argument.

Vilket skulle kunna bli svårt om M ger vika för flera uttalade SD-krav.

– Om det inte blir slakt av a-kassa och slakt av sjukförsäkring, då blir det tuffare att argumentera hem det här, säger han till DN.

Uppges förhandla om elpriser

Källor till Aftonbladet uppgav under gårdagen att M och KD redan samtalat om ministerposter, vilket senare avfärdades av Moderaternas presschef Niklas Gillström i SVT.

Idag uppger källor till Expressen att M KD, SD och L redan har satt sig ned för att förhandla om energipolitiken med syfte att stoppa de höga elpriserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ukrainsk fullträff – tungt slag mot Rysslands armé

2026 02 21

Ukraina har slagit ut både flygplan och fartyg.

Ukraina har attackerat ryska flygplan, fartyg och artillerienheter på det av Ryssland ockuperade Krym.

Attackerna ska ha ägt rum under natten mot lördag.

Attacker mot fartyg och flyg

Ukraina har bland annat attackerat två ryska fartyg, rapporterar Ukrainska Pravda.

– Natten mellan den 20 och 21 februari träffades två fientliga Okhotnik (Hunter) gränspatrullfartyg från Projekt 22460 nära staden Inkerman i det tillfälligt ockuperade ukrainska Krym, uppger den ukrainska generalstaben, enligt tidningen.

Ryska flygplan ska också ha attackerats.

– Även i staden Jevpatoria träffades två B-12-flygplan på området för flygreparationsverkstaden i Jevpatoriia, enligt generalstaben.

Ukraina har även träffat ett ryskt raketsystem.

– Dessutom träffade enheter från Ukrainas försvarsmakt fiendens Tornado-S raketsystem nära bosättningen Astrakhanka i Zaporizjzja oblast, uppger den ukrainska generalstaben.

LÄS OCKSÅ: USA och Ryssland överens - kräver samma sak

Liknande attacker tidigare

Från ukrainskt håll har man släppt bilder som sägs visa attackerna.

När det gäller fartygen som attackerades så har Ukraina även tidigare riktat in sig på samma fartygsklass, rapporterar Kyiv Independent. Det skedde i december med hjälp av sjödrönare.

Det är dock oklart om drönare har använts även i den senaste attacken, enligt tidningen.

Även flygplan av samma typ som träffades i natt har tidigare attackerats, bland annat i september 2025.

Även den attacken ägde rum i det ockuperade Krym. Det handlar om sovjetiskt designade flygplan som används för ubåtsjakt. De har använts för strider i Svarta havet, enligt tidningen.

”Minska angriparens stridspotential”

Den totala omfattningen av skadorna utvärderas fortfarande, enligt Ukraina.

– De ukrainska försvarsstyrkorna fortsätter systematiskt att minska angriparens stridspotential, vilket berövar den förmågan att genomföra offensiva operationer, kommenterar generalstaben, rapporterar tidningen.

LÄS OCKSÅ: Svenska matpriser överraskar - "nu vänder det"

Foto: President of Ukraine Office resp Sociala medier

Text: Redaktionen

Expertens besked: förändringar för pensionen på gång

2026 02 21

Experter slår larm om de svenska pensionerna.

I takt med att livslängden ökar och färre svenskar är yrkesverksamma uppstår ett problem i pensionssystemet.

– Människor lever längre och får färre barn. När det blir färre yrkesverksamma och fler pensionärer uppstår problem, eftersom pensionerna finansieras av dem som arbetar, säger Johanna Wallenius, professor i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm, till Svenskt Näringsliv.

Kommer förändras

Utvecklingen kommer leda till förändringar för både arbetstagare och pensionärer.

De nya demografiska förutsättningarna skapar stora utmaningar, eftersom det är de yrkesverksamma som finansierar pensionerna.

– Människor har rättigheter baserade på vad de har betalat in, men vad de faktiskt får ut beror på hur stor ”kakan” är när de går i pension, säger Johanna Wallenius.

– Vi står inför en tydlig generationsavvägning. Unga kommer absolut att behöva betala mer för äldre människor.

LÄS OCKSÅ: Oljepriset rusar

”Pensionen blir lägre”

I takt med minskade resurser kommer fördelningen att behöva förändras.

Den slutsatsen drogs också i pensionsavgiftsutredningen, som leddes av Lisa Laun, forskare vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, förra året.

De ursprungliga intentionerna bakom pensionsreformen på 1990-talet var att uttagsåldern skulle följa genomsnittslivslängden.

Men verkligheten har blivit en annan.

– Uttagsåldern har i genomsnitt varit i stort sett konstant i över 20 år, trots att livslängden har ökat kraftigt. Det gör att pensionen per månad blir lägre, eftersom pensionsförmögenheten ska räcka under fler år, säger Lisa Laun till arbetsgivarorganisationen.

Kan lämna på andra sätt

Bakom det växande hotet mot pensionerna finns också andra trender.

Fler sjukskrivningar och sent inträde på arbetsmarknaden är exempel.

– Blir det svårare att ta ut ålderspension finns en risk att människor i stället lämnar arbetsmarknaden via sjuk- eller arbetslöshetsförsäkringen. Därför måste pensionssystemet ses tillsammans med andra trygghetssystem, säger Johanna Wallenius.

LÄS OCKSÅ: Åkeri går i konkurs

Foto: L. Hetteberg

Text: Redaktionen