VAL 2022: Skissar på ny plan – så kan S ta tillbaka makten

2022 09 14

Allt tyder på att Socialdemokraterna förlorar valet och att Ulf Kristersson (M) får uppdraget att bilda regering.

Med färre än 100 distrikt kvar att räkna har S och MP till och med backat med 0,1 procentenheter var.

Det har dock inte påverkat mandatfördelningen, som fortsatt består av 175 stycken för Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna jämfört med 174 stycken för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Två spår

Socialdemokraterna skissar redan på planer för hur de ska ta tillbaka den makt som de av allt att döma förlorar, rapporterar Dagens Nyheter.

Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet och uttalad socialdemokrat, ser två huvudsakliga vägval.

– Det ena är att ladda för att gå i stenhård opposition och lyfta fram Magdalena Andersson som den givna, starka oppositionsledaren. Det andra spåret är att framställa sig själv här och nu som ett regeringsalternativ och söka samråd med Centern, där Annie Lööf och Magdalena Andersson tillsammans skulle kunna sondera med Liberalerna.

Kan locka över L

Enligt Ulf Bjereld skulle det kunna vara möjligt att locka över Liberalerna om det börjar kärva i förhandlingarna mellan högerpartierna.

– Det kan ta tid för Kristersson att få ihop detta. Ju längre tid det tar, desto skakigare blir regeringsbygget och desto skakigare blir det inom L, säger han till DN.

“Lämnade walkover”

Åtta procent av partiets väljare bytte i valet 2022 till Sverigedemokraterna, enligt SVT:s vallokalsundersökning.

S-profilen och debattören Daniel Suhonen anser att S “lämnade walkover om arbetarklassen” och att Socialdemokraterna framöver måste förändra sin strategi gentemot SD.

A-kassa nyckelfråga

Istället för att fokusera på “rädda” väljare måste man enligt Suhonen “besegra” Jimmie Åkesson (SD) med argument.

Vilket skulle kunna bli svårt om M ger vika för flera uttalade SD-krav.

– Om det inte blir slakt av a-kassa och slakt av sjukförsäkring, då blir det tuffare att argumentera hem det här, säger han till DN.

Uppges förhandla om elpriser

Källor till Aftonbladet uppgav under gårdagen att M och KD redan samtalat om ministerposter, vilket senare avfärdades av Moderaternas presschef Niklas Gillström i SVT.

Idag uppger källor till Expressen att M KD, SD och L redan har satt sig ned för att förhandla om energipolitiken med syfte att stoppa de höga elpriserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen


4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen