VAL 2022: Skissar på ny plan – så kan S ta tillbaka makten

2022 09 14

Allt tyder på att Socialdemokraterna förlorar valet och att Ulf Kristersson (M) får uppdraget att bilda regering.

Med färre än 100 distrikt kvar att räkna har S och MP till och med backat med 0,1 procentenheter var.

Det har dock inte påverkat mandatfördelningen, som fortsatt består av 175 stycken för Moderaterna, Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Liberalerna jämfört med 174 stycken för Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet.

Två spår

Socialdemokraterna skissar redan på planer för hur de ska ta tillbaka den makt som de av allt att döma förlorar, rapporterar Dagens Nyheter.

Ulf Bjereld, statsvetare vid Göteborgs universitet och uttalad socialdemokrat, ser två huvudsakliga vägval.

– Det ena är att ladda för att gå i stenhård opposition och lyfta fram Magdalena Andersson som den givna, starka oppositionsledaren. Det andra spåret är att framställa sig själv här och nu som ett regeringsalternativ och söka samråd med Centern, där Annie Lööf och Magdalena Andersson tillsammans skulle kunna sondera med Liberalerna.

Kan locka över L

Enligt Ulf Bjereld skulle det kunna vara möjligt att locka över Liberalerna om det börjar kärva i förhandlingarna mellan högerpartierna.

– Det kan ta tid för Kristersson att få ihop detta. Ju längre tid det tar, desto skakigare blir regeringsbygget och desto skakigare blir det inom L, säger han till DN.

“Lämnade walkover”

Åtta procent av partiets väljare bytte i valet 2022 till Sverigedemokraterna, enligt SVT:s vallokalsundersökning.

S-profilen och debattören Daniel Suhonen anser att S “lämnade walkover om arbetarklassen” och att Socialdemokraterna framöver måste förändra sin strategi gentemot SD.

A-kassa nyckelfråga

Istället för att fokusera på “rädda” väljare måste man enligt Suhonen “besegra” Jimmie Åkesson (SD) med argument.

Vilket skulle kunna bli svårt om M ger vika för flera uttalade SD-krav.

– Om det inte blir slakt av a-kassa och slakt av sjukförsäkring, då blir det tuffare att argumentera hem det här, säger han till DN.

Uppges förhandla om elpriser

Källor till Aftonbladet uppgav under gårdagen att M och KD redan samtalat om ministerposter, vilket senare avfärdades av Moderaternas presschef Niklas Gillström i SVT.

Idag uppger källor till Expressen att M KD, SD och L redan har satt sig ned för att förhandla om energipolitiken med syfte att stoppa de höga elpriserna.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen