SVERIGE: Skola stänger – hundratals elever tvingas stanna hemma

2022 09 16

Nya Raketskolan i Kiruna tvingas stänga.

Skolans 220 elever tvingas stanna hemma efter att Lärarförbundet i Kiruna begärt ett omedelbart skyddstopp från och med klockan 07.30 i dag, vilket NSD och P4 Norrbotten var först med att rapportera om.

Enligt kommunen stänger skolan på grund av en stor personalbrist.

En tröttkörd personal vittnar om en miserabel arbetsmiljö och en lärarkår som är fysiskt och psykiskt utmattade.

– Det är en kraftig underbemanning som påverkar lärarnas hälsa. Personalen är väldigt forcerade och har andan i halsen. Man undviker att gå på toaletten för att hinna med och vissa har fått klåda, säger huvudskyddsombudet Carina Lidberg, till SVT Nyheter.

”Läget är akut”

Det är inte fastställt när skolan kan öppna igen.

Under dagen ska Lärarförbundet, skolans lärare, skolans rektor och skolchefen Viktoria Björklund sitta i ett krismöte.

– Vi ska träffas under dagen och börja med en analys av läget och arbetet med en återgång för eleverna till skolan. Jag har inget svar på hur länge stoppet kan pågå än, säger Viktoria Björklund till Aftonbladet.

Nya Raketskolans rektor Wiwi Aronsson säger att ”läget är akut och att man är nära en kollaps”.

Enligt rektorn skulle skolan behöva anställa flera nya lärare.

– Vi har bara två behöriga lärare just nu och jag behöver fem till. Beslutet om skyddsstoppet har tagits emot väl av personalen, säger Wiwi Aronsson till SVT.

Kan tvingas flytta

Om situationen inte förbättras kan eleverna tvingas byta skola.

– Vi har misslyckats med rekryteringen och vi måste agera skyndsamt nu under skyddsstoppet, säger skolchefen Viktoria Björklund till Aftonbladet.

Hon framhåller att det är svårt för skolan att rekrytera ny personal.

– Det är en svår situation som beror på bostadsbrist, stadsomvandling, vårt geografiska läge och bristen på människors intresse för att jobba i skola.

Foto: K. Azuma

Text: Redaktionen

Plötslig vändning för svenska kronan

2026 03 07

Oroligheterna i Mellanöstern har lett till att den svenska kronan tappar mark.

Under det senaste året har den svenska kronan gått starkt mot den amerikanska dollarn.

Kronan har även stärkts gentemot euron under en tid.

Men i samband med oroligheterna i Mellanöstern har kronan plötsligt vänt nedåt gentemot dollarn igen.

Kronan tappar

Den 27 januari kostade en amerikansk dollar 8,77 kronor, enligt data från Marketwatch.

Idag kostar en dollar 9,22 kronor.

Det innebär att den svenska kronan har tappat över fem procent mot dollarn på drygt en månad.

Därför stärks dollarn

Sedan USA och Israel i lördags började attackera Iran har dollarn stärkts efter en längre nedgång.

Innan det var dollarn rejält ifrågasatt.

– Avdollarisering var ett stort samtalsämne under förra året och kanske till och med en del av året dessförinnan, säger Elisabeth Colleran, chef för teamet för statsobligationer i tillväxtmarknader på Loomis Sayles i Boston.

– Alla tittade åt andra håll. Folk frågar sig nu: Är den amerikanska dollarn verkligen en värdebevarare?

Läs mer: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Allt annat ner

Men i och med oroligheterna stärks nu dollarn.

– Men den här veckan ser vi att när vi har ökad volatilitet och ökad risk, så stiger dollarn definitivt, och alla valutor, inklusive euron, trycks ner, säger Colleran till CNBC.

“Dollarlikviditeten är kung”

Bas van Geffen, senior makrostrateg på Rabobank, säger att investerare nu tycks använda den amerikanska dollarn som en slags trygg hamn i de geopolitiska osäkerheterna.

– Det verkar finnas liten eller ingen möjlighet att undkomma. Traditionella säkra tillflyktsorter, såsom guld, spelar inte sin vanliga roll. Med tanke på den kraftiga uppgången i DXY-indexet verkar dollarlikviditet vara kung, säger van Geffen.

Läs mer: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Massiv kinesisk expansion i Ryssland

2026 03 06

Kina storsatsar i Ryssland.

Allt fler kinesiska företag tar sig in på den ryska online‑marknaden och hotar traditionella ryska aktörer.

Under förra året startades var femte e‑handelsföretag i landet med kinesiskt inflytande, rapporterar oberoende Moscow Times.

Ökar sin närvaro online

Under 2025 startades en betydande mängd nya online‑företag i Ryssland där en kinesisk medborgare varit grundare eller vd.

Ungefär var femte nyregistrerat e‑handelsbolag var kinesiskt enligt en undersökning från T-Business.

Analytiker visar att förra året fördubblades antalet registreringar av kinesiska företag inom e‑handel, och det totala antalet kinesiska aktörer som sysslar med online‑handel i Ryssland ökade 2,4 gånger jämfört med 2024.

– Den här utvecklingen är snabbare än vad vi sett tidigare, och visar på en tydlig trend av kinesiskt inflytande i Rysslands digitala ekonomi, säger en affärsanalytiker som följer marknaden.

LÄS MER: 80 procent stoppas – dundersmäll för Putins armé

Slår mot ryska aktörer

Den ökade närvaron av kinesiska nätverksföretag innebär att ryska entreprenörer möter hårdare konkurrens i en redan utmanande ekonomi.

Många ryska e‑handelsplattformar har tidigare haft en dominerande roll i landet, men den snabba ökningen av kinesiska aktörer har lett till ett ökat tryck – särskilt inom varuförsäljning och tekniska tjänster.

Experter menar att kinesiska företag ofta har stora resurser och effektiva logistikkedjor, vilket kan ge dem fördelar i konkurrensen om ryska konsumenter och partners.

– Det här är inte bara tillfälliga satsningar – det är en strukturell förändring, säger en marknadsexpert med fokus på e‑handel, till Moscow Times.

Öppnar upp

Den kinesiska expansionen i Rysslands digitala ekonomi kommer i ett läge där många västerländska företag har lämnat den ryska marknaden efter sanktioner och handelsbegränsningar.

Detta öppnar upp för asiatiska aktörer att ta större marknadsandelar.

Samtidigt fortsätter Kina och Ryssland bygga ekonomiska relationer inom många sektorer, där Kina länge varit en av de största handelspartnerna för rysk import och export.

LÄS MER: Kremls överraskande besked: Ingen har frågat oss

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen