SVERIGE: Skola stänger – hundratals elever tvingas stanna hemma

2022 09 16

Nya Raketskolan i Kiruna tvingas stänga.

Skolans 220 elever tvingas stanna hemma efter att Lärarförbundet i Kiruna begärt ett omedelbart skyddstopp från och med klockan 07.30 i dag, vilket NSD och P4 Norrbotten var först med att rapportera om.

Enligt kommunen stänger skolan på grund av en stor personalbrist.

En tröttkörd personal vittnar om en miserabel arbetsmiljö och en lärarkår som är fysiskt och psykiskt utmattade.

– Det är en kraftig underbemanning som påverkar lärarnas hälsa. Personalen är väldigt forcerade och har andan i halsen. Man undviker att gå på toaletten för att hinna med och vissa har fått klåda, säger huvudskyddsombudet Carina Lidberg, till SVT Nyheter.

”Läget är akut”

Det är inte fastställt när skolan kan öppna igen.

Under dagen ska Lärarförbundet, skolans lärare, skolans rektor och skolchefen Viktoria Björklund sitta i ett krismöte.

– Vi ska träffas under dagen och börja med en analys av läget och arbetet med en återgång för eleverna till skolan. Jag har inget svar på hur länge stoppet kan pågå än, säger Viktoria Björklund till Aftonbladet.

Nya Raketskolans rektor Wiwi Aronsson säger att ”läget är akut och att man är nära en kollaps”.

Enligt rektorn skulle skolan behöva anställa flera nya lärare.

– Vi har bara två behöriga lärare just nu och jag behöver fem till. Beslutet om skyddsstoppet har tagits emot väl av personalen, säger Wiwi Aronsson till SVT.

Kan tvingas flytta

Om situationen inte förbättras kan eleverna tvingas byta skola.

– Vi har misslyckats med rekryteringen och vi måste agera skyndsamt nu under skyddsstoppet, säger skolchefen Viktoria Björklund till Aftonbladet.

Hon framhåller att det är svårt för skolan att rekrytera ny personal.

– Det är en svår situation som beror på bostadsbrist, stadsomvandling, vårt geografiska läge och bristen på människors intresse för att jobba i skola.

Foto: K. Azuma

Text: Redaktionen

Ska skicka hela flottan till Ukraina

2026 06 18

Ukraina kan se fram emot en kraftig förstärkning för militären.

Belgien kommer att skicka sju F-16-flyg till det krigsdrabbade landet, bekräftar landets försvarsminister Theo Francken.

Det är tre fler än vad som tidigare utlovats.

– När det gäller Ukraina ökar vi vår hjälpinsats ännu mer. Vi kommer att hjälpa dem genom att leverera sju F-16-plan i år. Så det kommer att finnas sju F-16-plan i år, fyra för reservdelar och tre för att operera i Ukrainas luftrum för att försvara Ukraina mot rysk aggression, säger Theo Francken enligt ukrainska Pravda.

Ska skicka hela flottan

Den belgiska leveransen är dock bara början.

Natolandet planerar att skicka hela flottan. Alla F-16-plan i Belgien ska till Ukraina, lyder planen.

– Jag kommer att föreslå för regeringen att vi under de kommande åren skickar alla våra F-16-plan till Ukraina. Det förutsätter att F-35-planen har tagits i bruk, eftersom vi naturligtvis måste upprätthålla vår luftförsvarsförmåga. Vi har också vår roll i Natos kärnvapendoktrin, säger den belgiska försvarsministern.

LÄS MER: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sverige skänker 16 plan

Belgien uppges för närvarande ha över 40 F-16-plan i drift. Tidigare hade landet planerat att leverera fyra stycken mellan 2025 och 2026, ett löfte som först nu blivit verklighet.

Nyligen gav även Sverige besked om att skänka 16 stridsflygplan av typen Jas Gripen till Ukraina. Dessutom ska landet få köpa ytterligare 20 stycken.

– Det här är ett historiskt beslut för svensk del, men som också stärker ukrainskt luftförsvar väsentligt, sade statsminister Ulf Kristersson (M) enligt SR efteråt.

Totalt har Sverige skänkt 128 miljarder kronor till Ukraina, uppger statsministern.

– Sverige har varit mycket principfast i stödet till Ukraina, och det uppskattas, sade president Volodymyr Zelenskyj enligt Aftonbladet när han var i Sverige för att bekräfta affären.

LÄS MER: Zelenskyj kan bytas ut

Foto: G. Croisiaux

Text: Redaktionen

Stor försämring bekräftad – Swedbankkunder förtvivlade

2026 06 18

Det blir allt svårare att traska in på banken för spontana ärenden.

De fysiska bankkontoren försvinner ett efter ett.

Trenden är tydlig. På tre år har hela 30 fysiska bankkontor i Sverige stängt dörrarna för spontanbesökare, enligt siffror från SCB.

En stor försämring, menar många kunder. Mer än varannan svensk, 56 procent, anser att det är det är viktigt med fysiska bankkonor på hemorten, visar en purfärsk undersökning från Verian.

– Resultatet utmanar föreställningen att fysisk närvaro har spelat ut sin roll. Tvärtom ser många ett värde i att banken finns kvar lokalt, säger Björn Elfstrand, VD på Sparbankernas Riksförbund, i en kommentar.

"Många är förtvivlade"

Idag saknas ett bankkontor i mer än var åttonde kommun.

Swedbank är en av bjässarna som i snabb takt stängt möjligheten för spontanbesök. För ett år sedan hade 23 av 142 av bankens kontor i Sverige genomfört förändringen.

Det har väckt stort missnöje på berörda orter. En av dem är Klippan i Skåne.

– Många är förtvivlade, har en bankkund berättat för Helsingborgs Dagblad.

Även yngre vill ha kvar kontoren

Swedbank förklaring är att två av tre kunder idag kontaktar banken via telefon och att anpassningen är nödvändig.

Samtidigt vill en majoritet av den yngre befolkningen, som växt upp i ett digitalt samhälle, behålla de fysiska kontoren. Över hälften, 54 procent, i åldern 18-29 år anser att kontoren är viktiga och var tredje, 31 procent, betraktar dem som en trygghet.

– Vi ser att även yngre generationer behöver vägledning och många efterfrågar personlig hjälp och vill besöka banken. Det mest intressanta är kanske att så många unga kopplar bankkontoret till trygghet, säger Björn Elfstrand.

LÄS MER: Stor vändning för jobbsökande

Ska bli mer tillgängliga

Tidigare har Swedbank legat i botten när det gäller kundnöjdheten bland privatkunder, enligt Svenskt Kvalitetsindex. Kritiken har främst handlat om att banken upplevs otillgänglig.

Förra året lovade Swedbanks vd Jens Henriksson att kunder max ska behöva vänta tre minuter i telefon för att få hjälp med sina ärenden.

– Där handlar det om att bättre utnyttja de instrument vi har för att bli mer tillgängliga för våra kunder, sade Jens Henriksson till Di förra sommaren.

LÄS MER:

Möbelbutik i konkurs efter 120 år

Foto: MarcusOscarsson.se

Text: Redaktionen