Dödsskjutning på restaurang vid Willys – Folk flydde i panik

2021 08 26

Panik har utbrutit vid en restaurang i anslutning till Willys på ett köpcenter i Linköping. Folk flydde i panik och en man har skjutits i huvudet och avlidit.

Detta enligt uppgifter till Aftonbladet som rapporterar att manen skall ha träffats av flera skott, bland annat i huvudet.  Ett stort polispådrag har larmats till platsen och mannen som fallit offer för kulorna skall vara i 30-årsåldern enligt tidningen.

Stora polisresurser

– Vi larmades till Skäggetorp centrum med anledning av att inringare hade hört höga smällar som de uppfattade som misstänkt skottlossning. Vi har stora polisresurser på plats för att försöka få en klarare bild, säger Dennis Strömberg, presstalesperson hos polisen i Region Öst till Aftonbladet.

Grovt brott                                                          

– Det finns anledning att misstänka att ett grovt brott har inträffat och polisen vill uppmana alla privatpersoner som befinner sig i Skäggetorps centrum att ta kontakt med poliser på platsen och berätta vad man har sett eller hört, uppger polisen.

I restaurangmiljö

– Alla vittnesuppgifter om händelsen eller misstänkta personer kan vara av största värde för utredningen. Kontakta annars polisen på 114 14 eller i brådskande fall 112, uppger polisen på sin hemsida.

Enligt polisen har skottlossningen ”inträffat i restaurangmiljö”. Mordoffret är mycket välkänd hos polisen och har kopplingar till ett kriminellt nätverk rapporterar Aftonbladet.

ANALYS

Polisutredningen har precis inletts men polisen konstaterar att ett man dödats vid en skottlossning mitt på ljusa dagen i en restaurang. Medieuppgifterna om att folk flydde i panik, att det var nära Willys och vid ett köpcenter gör att skakande bilder framträder om hur hemskt det måste ha varit även för alla i närheten av dådet.

De gängkriminella utsätter inte bara varandra för extrem fara utan även allmänheten. Det är en råhet och hemskhet som är svår att förstå och som  många bara har erfarenhet från via filmvärlden.  Men nu händer det upprepade gånger i Sverige och drabbar vanligt folk i deras vanliga vardag. 

Det är en utveckling som måste brytas och frågan får allt större fokus för partierna och i svensk politik.

Foto: Polisen Norrmalm, FB


4 maj 2026

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen


04 maj 26

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen