Skräckbesked för Putin – Moskva attackeras inifrån

2025 05 08

På fredag firar Ryssland 80-årsdagen av segern i andra världskriget mot Nazityskland.

Flera världsledare är inbjudna till den årliga militärparaden på Röda torget.

Samtidigt rasar kriget mot Ukraina. Den ryska diktatorn Vladimir Putin har utlyst en tillfällig vapenvila under firandet, men eldupphöret har inte accepterats av Ukraina.

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har kallat Putins förslag för ”oseriöst” och ett ”spel för kulisserna” Samtidigt har Zelenskyj varnat för att Ukraina inte kan garantera säkerheten för utländska tjänstemän som planerar att delta i Rysslands segerdagsfirande i Moskva.

Sabotage mitt under förberedelserna

Med anledning av hotbilden har den ryska militären vidtagit massiva säkerhetsåtgärder. Flygplatser har tvingats stänga och internet har begränsats i flera regioner.

Samtidigt övervikas luftrummet ovanför Moskva noggrant.

Ukraina har utfört flera drönarattacker mot den ryska huvudstaden. Nu fruktar Putinregimen att Ukraina ska genomföra en ny attack mitt under firandet.

Men Moskva hotas inte enbart av attacker från ukrainskt territorium. Flera militära anläggningar i närheten av huvudstaden har utsatts för sabotage, endast en dag innan militärparaden på Röda torget.

Partisangruppen Atesh har tagit på sig ansvaret för sabotageaktionerna. Enligt den pro-ukrainska motståndsgruppen har kommunikationen slagits ut vid flera ryska militära anläggningar.

– Avbrott i kommunikationen har bekräftats vid ett antal viktiga militära anläggningar, inklusive: det 629:e luftvärnsrobotregementet (militärenhet 51857), den 21:a separata operativa brigaden (militärenhet 3641), liksom vid området där de militära enheterna 20007, 03523 och 51084 är belägna, framhåller gruppen i ett inlägg på Telegram.

Regelbundna attacker

Atesh har tidigare utfört flera sabotage på ryskt territorium. Partisanerna har även slagit till i ryskockuperade områden i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER HÄR:

Natoledare till Putins stora firande

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen