Skräckbesked för Putin – Moskva attackeras inifrån

2025 05 08

På fredag firar Ryssland 80-årsdagen av segern i andra världskriget mot Nazityskland.

Flera världsledare är inbjudna till den årliga militärparaden på Röda torget.

Samtidigt rasar kriget mot Ukraina. Den ryska diktatorn Vladimir Putin har utlyst en tillfällig vapenvila under firandet, men eldupphöret har inte accepterats av Ukraina.

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskyj har kallat Putins förslag för ”oseriöst” och ett ”spel för kulisserna” Samtidigt har Zelenskyj varnat för att Ukraina inte kan garantera säkerheten för utländska tjänstemän som planerar att delta i Rysslands segerdagsfirande i Moskva.

Sabotage mitt under förberedelserna

Med anledning av hotbilden har den ryska militären vidtagit massiva säkerhetsåtgärder. Flygplatser har tvingats stänga och internet har begränsats i flera regioner.

Samtidigt övervikas luftrummet ovanför Moskva noggrant.

Ukraina har utfört flera drönarattacker mot den ryska huvudstaden. Nu fruktar Putinregimen att Ukraina ska genomföra en ny attack mitt under firandet.

Men Moskva hotas inte enbart av attacker från ukrainskt territorium. Flera militära anläggningar i närheten av huvudstaden har utsatts för sabotage, endast en dag innan militärparaden på Röda torget.

Partisangruppen Atesh har tagit på sig ansvaret för sabotageaktionerna. Enligt den pro-ukrainska motståndsgruppen har kommunikationen slagits ut vid flera ryska militära anläggningar.

– Avbrott i kommunikationen har bekräftats vid ett antal viktiga militära anläggningar, inklusive: det 629:e luftvärnsrobotregementet (militärenhet 51857), den 21:a separata operativa brigaden (militärenhet 3641), liksom vid området där de militära enheterna 20007, 03523 och 51084 är belägna, framhåller gruppen i ett inlägg på Telegram.

Regelbundna attacker

Atesh har tidigare utfört flera sabotage på ryskt territorium. Partisanerna har även slagit till i ryskockuperade områden i Ukraina, rapporterar Kyiv Independent.

LÄS MER HÄR:

Natoledare till Putins stora firande

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Lägg undan pengar – storbank varnar hushållen

2026 03 19

Riksbanken valde idag att lämna styrräntan oförändrad på 1,75 procent.

Enligt myndigheten väntas räntan ligga kvar på samma nivå “under en tid framöver”.

Men.

Prognosen är mycket osäker på grund av kriget i Mellanöstern.

Och nu uppmanas hushållen att ta höjd för en högre boränta än den man ser framför sig just nu, förutsatt att läget inte lugnat ned sig innan sommaren, rapporterar Di.

– Jag kan tänka mig att det skulle kunna bli ännu högre om man får en mer betydande inflationssmäll. Då pratar vi inte bara en höjning av styrräntan, utan två, tre kanske, säger SBAB:s chefsekonom Robert Boije till tidningen.

Kan bli över tre procent

Experten vill inte nämna siffror på var räntan skulle kunna landa. En boränta på över tre procent är dock inte omöjligt. Idag ligger snitträntan på mellan 2,59-2,65 procent hos de större bankerna.

– Fortsätter konflikten under stora delar av året sitter vi i en helt annan situation. Då ligger det i tangentens riktning att det skulle kunna bli aktuellt med räntehöjningar om vi får ett bredare inflationstryck, säger Robert Boije.

ANDRA LÄSER: Här är banken med dyrast avgift

Riksbanken: "Ha beredskap"

Enligt Riksbanken finns det i Sverige “i grunden goda förutsättningar för att den ekonomiska återhämtningen ska fortsätta”.

Samtidigt flaggar man för att läget kan förändras.

– Det är viktigt att ha beredskap för att den framtida utvecklingen kan bli annorlunda. Ett möjligt scenario är att kriget får betydligt större effekter på den globala ekonomin och leder till en bredare och mer varaktig inflationsuppgång. Riksbanken skulle då behöva höja styrräntan, trots att den ekonomiska aktiviteten i det fallet blir tydligt lägre, förklarar Riksbanken och tillägger:

– Ett annat möjligt scenario är att de negativa effekterna på efterfrågan blir mer betydande samtidigt som inflationstrycket blir svagare. Riksbanken skulle då behöva sänka styrräntan för att stimulera efterfrågan och därigenom stabilisera inflationen vid målet.

ANDRA LÄSER: Larm om kyckling: matbutiker tvingas till nödåtgärd

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Regeringen går nu vidare med förslagen om att stärka kontanternas ställning.

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen