Skräcksiffror för Trump

2025 02 01

Nu kommer nya siffror som är ren mardrömsläsning för Donald Trump.

Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet 2024 med större marginal än förväntat, och den 20 januari i år svors han in som president.

Men långt ifrån alla amerikaner har en positiv syn på presidenten efter hans första dagar i Vita huset.

Tvärtom – en ny mätning visar på rena skräcksiffror för Donald Trump, rapporterar The Times. Stödet för presidenten är rekordlågt.

Rekordlågt nettostöd

Om man väger samman positiva och negativa omdömen om Trump, blir det sammanlagda resultatet det sämsta för en nytillträdd president sedan mätningarna från Gallup började 1953.

När man mäter andelen som har en positiv inställning till Trump, och sedan drar ifrån den andel som har en negativ inställning för att få fram ett nettostöd – så landar Trump på resultatet minus en procent.

Därmed slår han sitt eget bottenrekord från när han tillträdde sin första mandatperiod 2017, då han landade på resultatet noll procent.

Som jämförelse kan nämnas att Joe Biden hade ett nettostöd på 20 procent.

Fler är negativa

47 procent svarar att de har en positiv syn på Trump som president, medan 48 procent har en negativ syn. Därmed landar nettostödet alltså på minus en procent.

Det som skiljer Trump från många andra presidenter är att betydligt fler är uttalat negativa till honom och att färre är neutrala.

– De initiala utvärderingarna av Trump skiljer sig åt genom att amerikaner är mycket mer benägna att ogilla hans prestation snarare än att inte ha någon åsikt, uppger Gallup, enligt tidningen.

Tidigare republikanska presidenter som George HW Bush och Ronald Reagan har haft stöd runt 51 procent i motsvarande mätning, vilket inte är någon större skillnad mot Trumps stöd på 47 procent. Skillnaden är alltså snarare att fler är negativa snarare än att vara neutrala.

Stor polarisering

Mätningen visar också att polariseringen mellan republikanska och demokratiska väljare är ovanligt stor.

91 procent av republikanernas väljare har en positiv syn på Trumps prestation, medan motsvarande siffra bara är 6 procent bland demokratiska väljare och 46 procent bland oberoende väljare.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

JUST NU: Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 29

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen