Skräcksiffror för Trump

2025 02 01

Nu kommer nya siffror som är ren mardrömsläsning för Donald Trump.

Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet 2024 med större marginal än förväntat, och den 20 januari i år svors han in som president.

Men långt ifrån alla amerikaner har en positiv syn på presidenten efter hans första dagar i Vita huset.

Tvärtom – en ny mätning visar på rena skräcksiffror för Donald Trump, rapporterar The Times. Stödet för presidenten är rekordlågt.

Rekordlågt nettostöd

Om man väger samman positiva och negativa omdömen om Trump, blir det sammanlagda resultatet det sämsta för en nytillträdd president sedan mätningarna från Gallup började 1953.

När man mäter andelen som har en positiv inställning till Trump, och sedan drar ifrån den andel som har en negativ inställning för att få fram ett nettostöd – så landar Trump på resultatet minus en procent.

Därmed slår han sitt eget bottenrekord från när han tillträdde sin första mandatperiod 2017, då han landade på resultatet noll procent.

Som jämförelse kan nämnas att Joe Biden hade ett nettostöd på 20 procent.

Fler är negativa

47 procent svarar att de har en positiv syn på Trump som president, medan 48 procent har en negativ syn. Därmed landar nettostödet alltså på minus en procent.

Det som skiljer Trump från många andra presidenter är att betydligt fler är uttalat negativa till honom och att färre är neutrala.

– De initiala utvärderingarna av Trump skiljer sig åt genom att amerikaner är mycket mer benägna att ogilla hans prestation snarare än att inte ha någon åsikt, uppger Gallup, enligt tidningen.

Tidigare republikanska presidenter som George HW Bush och Ronald Reagan har haft stöd runt 51 procent i motsvarande mätning, vilket inte är någon större skillnad mot Trumps stöd på 47 procent. Skillnaden är alltså snarare att fler är negativa snarare än att vara neutrala.

Stor polarisering

Mätningen visar också att polariseringen mellan republikanska och demokratiska väljare är ovanligt stor.

91 procent av republikanernas väljare har en positiv syn på Trumps prestation, medan motsvarande siffra bara är 6 procent bland demokratiska väljare och 46 procent bland oberoende väljare.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

Pensionär måste betala – har för mycket pengar på banken

2025 12 11

Under 2025 och 2026 genomför Pensionsmyndigheten en nationell satsning.

Projektet kallas för ÅKA (Återkrav, Kraftsamling och Avarbetning) och går ut på att kräva tillbaka pengar från cirka 60 000 pensionärer som fått felaktiga utbetalningar i form av pension och bostadstillägg.

– Det kan handla om skulder på allt ifrån några tusenlappar till hur mycket som helst. Ibland har de felaktiga utbetalningarna pågått i flera år, sade Åsa Lindestam, ordförande i Pensionärernas riksorganisation, PRO till PROpensionären för ett år sedan.

Måste betala tillbaka – har för mycket pengar

Nu har ett uppmärksammat fall i Lidköping hamnat i medierna.

En pensionär måste betala tillbaka efter att ha haft för mycket pengar på banken, rapporterar Nya Lidköpings-Tidningen.

Detta då bostadstillägget betalats ut på fel grunder i nästan tio års tid. I juni tidigare i år gjorde Pensionsmyndigheten en ny beräkning och konstaterade att pensionären måste betala tillbaka 53 000 kronor.

Återkravet skickades ut den 15 november och måste vara betalt senast 15 december – annars kan fallet hamna hos Kronofogden.

Skattefritt stöd för fattigpensionärer

De flesta ärenden inom ÅKA berör felaktigt utbetalda bostadstillägg, som är ett skattefritt stöd för pensionärer med låg inkomst.

Den som har rätt till tillägget kan få upp till 7 290 kronor per månad beroende på bostadskostnad, inkomst, förmögenhet och familjesituation.

LÄS MER: Ebba Busch: ”Jag är upprörd – rättare sagt förbannad”

För ett år sedan bollades frågan upp om att göra om hela pensionssystemet, mycket på grund av att dagens regelverk anses vara alldeles för obegripligt.

– Det är otroligt svårt för den enskilda individen att förstå. Man får det här, men man förstår inte varför och man kan definitivt inte veta på förhand för det är för komplext, så redan där finns en poäng, sade Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Oscar Sjöstedt till SR vid tillfället.

Det finns ett brett politiskt stöd för att göra om det grundläggande skyddet i systemet.

LÄS MER: Här är banken med högst ränta just nu – hela listan

Arkivfoto: C. Langballe (personen på bilden är inte samma person som beskrivs i artikeln)

Text: Redaktionen

Massiv attack mot Ryssland – regnar ned över Moskva

2025 12 11

Över 300 drönare har i natt skickats mot Ryssland.

Ryska myndigheter utfärdade då en varning om ett omedelbart drönarhot, uppger Kyiv Post med hänvisning till rysk media.

Under natten till torsdagen har attackerna fortsatt.

Ett massivt anfall har riktats mot Moskva med drönare som regnar ned över huvudstaden, uppger borgmästaren Sergej Sobjanin enligt Kyiv Independent.

Minst 31 drönare uppges ha skjutits ned av det ryska luftförsvarssystemet.

– Sobjanin började rapportera om attacker mot den ryska huvudstaden sent på kvällen den 9 december och uppdaterade då fler drönare påstås ha skjutits ner över staden. Explosioner rapporterades i förorter till Moskva, enligt den ryska nyhetskanalen Telegram Shot, skriver den ukrainska tidningen.

Akutstoppar flygen

Till följd av drönarna har flygtrafiken ställts in på samtliga flygplatser i Moskvaregionen, uppger finländska Iltalehti som hänvisar till den ryska flygtrafikmyndigheten Rosaviatiya.

Även på andra platser i centrala Ryssland har flyg ställts in med omedelbar verkan. Flera flyg på väg till Moskva har istället tvingats landa i Sankt Petersburg.

Inga dödsfall eller skador har hittills rapporterats av de ryska myndigheterna.

– Räddningstjänsten arbetar på kraschplatserna, uppger Sergej Sobjanin på Telegram under flera tillfällen i natt.

LÄS MER: Ukraina slår tillbaka – återtar mark från Ryssland

Slår till mot militära mål

Ukraina använder sig regelbundet av långdistansdrönare för att slå tillbaka mot den ryska invasionen. Drönarna används för att attackera ryska militära och industriella mål, exempelvis oljeraffinaderier, vapenfabriker och ammunitionsdepåer.

Senaste Ukraina gick till motattack mot Moskvaregionen i den här omfattningen var den 27 oktober tidigare i höstas.

LÄS MER: Stor byteshandel nära – Ukraina kan få stridsflyg

Arkivfoto: T. Odintsova resp J. Figueroa

Text: Redaktionen