Skräcksiffror för Trump

2025 02 01

Nu kommer nya siffror som är ren mardrömsläsning för Donald Trump.

Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet 2024 med större marginal än förväntat, och den 20 januari i år svors han in som president.

Men långt ifrån alla amerikaner har en positiv syn på presidenten efter hans första dagar i Vita huset.

Tvärtom – en ny mätning visar på rena skräcksiffror för Donald Trump, rapporterar The Times. Stödet för presidenten är rekordlågt.

Rekordlågt nettostöd

Om man väger samman positiva och negativa omdömen om Trump, blir det sammanlagda resultatet det sämsta för en nytillträdd president sedan mätningarna från Gallup började 1953.

När man mäter andelen som har en positiv inställning till Trump, och sedan drar ifrån den andel som har en negativ inställning för att få fram ett nettostöd – så landar Trump på resultatet minus en procent.

Därmed slår han sitt eget bottenrekord från när han tillträdde sin första mandatperiod 2017, då han landade på resultatet noll procent.

Som jämförelse kan nämnas att Joe Biden hade ett nettostöd på 20 procent.

Fler är negativa

47 procent svarar att de har en positiv syn på Trump som president, medan 48 procent har en negativ syn. Därmed landar nettostödet alltså på minus en procent.

Det som skiljer Trump från många andra presidenter är att betydligt fler är uttalat negativa till honom och att färre är neutrala.

– De initiala utvärderingarna av Trump skiljer sig åt genom att amerikaner är mycket mer benägna att ogilla hans prestation snarare än att inte ha någon åsikt, uppger Gallup, enligt tidningen.

Tidigare republikanska presidenter som George HW Bush och Ronald Reagan har haft stöd runt 51 procent i motsvarande mätning, vilket inte är någon större skillnad mot Trumps stöd på 47 procent. Skillnaden är alltså snarare att fler är negativa snarare än att vara neutrala.

Stor polarisering

Mätningen visar också att polariseringen mellan republikanska och demokratiska väljare är ovanligt stor.

91 procent av republikanernas väljare har en positiv syn på Trumps prestation, medan motsvarande siffra bara är 6 procent bland demokratiska väljare och 46 procent bland oberoende väljare.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen

100 flyg och 15 000 soldater sätts in

2026 05 04

USA och Donald Trump inleder operation “Project Freedom”.

Operationen inleds måndag morgon.

Över 100 flygplan och 15 000 amerikanska soldater sätts in för att få ut fartyg från det blockerade Hormuzsundet. Även drönare, missiler och fartyg ingår i den militära insatsen.

– Länder från hela världen har bett USA om vi kunde hjälpa till att befria deras fartyg, framhåller president Trump på Truth Social och tillägger:

– Om denna humanitära process på något sätt störs, kommer den störningen tyvärr att behöva hanteras med kraft.

Varningen: "brott mot vapenvilan"

Iran har reagerat kraftigt på den amerikanska insatsen.

Flera av landets högt uppsatta politiker menar att operationen ska ses som att USA bryter mot vapenvilan.

– All amerikansk inblandning i den nya maritima regionen i Hormuzsundet kommer att betraktas som ett brott mot vapenvilan. Hormuzsundet och Persiska viken kommer inte att styras av Trumps desillusionerade uttalanden, framhäver Ebrahim Azizi, talmannen i det iranska parlamentet, på X.

"En krigszon"

Enligt Negar Mortazavi, verksam vid Center for International Policy, en stiftelse med kontor i New York och Washington DC, ökar spänningarna i och med USA:s besked i natt.

– Det är en krigszon, och jag tror att det kommer att ses på det sättet från iransk sida.

– Detta skulle också föra amerikanska styrkor och resurser närmare Irans skjutfält. Jag vet inte om detta är ett hot, en förhandlingstaktik eller ett påtryckningsmedel i det iranska förslaget, men det kommer definitivt inte att ses som ett humanitärt uppdrag från iransk sida, säger hon till Al Jazeera, enligt Dagbladet.

LÄS MER: Oväntade beskedet – USA-stöd till Ukraina

Trafiken stoppad

Sedan kriget i Iran bröt ut har trafiken genom Hormuzsundet mer eller mindre stoppats helt. Priset på olja och andra råvaror har som följd skjutit i höden.

– En fjärdedel av världens oljehandel till sjöss och betydande volymer bränsle- och gödningsmedelsprodukter transporteras genom sundet, framhåller USA:s centralkommando på X.

Enligt Iran har man minerat sundet och uttryckt att fartyg kan betala dem för en säker passage.

LÄS MER: Ny frontlinje i Ryssland – närmar sig Sverige

Arkivfoto: G. Nifakos

Text: Redaktionen

Kommer höja direkt – storbankerna varnar S

2026 05 04

Socialdemokraterna vill införa en tillfällig skatt på bankernas vinster.

Enligt partiet beräknas bankskatten att inbringa fyra miljarder kronor till staten.

S motiverar förslaget med att bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och att deras räntenettomarginaler har ökat.

– Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare, skriver partiet i sin vårbudget och tillägger:

– Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till vanligt folk och till välfärden och som används för att bygga Sverige starkare. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.

Varnar: Kommer höja direkt

Regeringen, med Moderaterna i spetsen, har kritiserat förslaget. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har flaggat för att en bankskatt kommer att slå mot hushållen i form av höjda bolåneräntor.

Nu ger storbankerna henne rätt.

Både Nordea och SEB uppger att en bankskatt kommer att leda till räntehöjningar, rapporterar Di.

– Marginalerna på bolån i dag är mycket låga. Vi verkar på en öppen och konkurrensutsatt marknad och om förutsättningarna på den förändras, till exempel om kostnader tillför, så påverkar det, säger SEB:s presstalesperson Petter Brunnberg till tidningen.

Den statliga storbanken SBAB ger samma besked. Bankens chefsekonom Robert Boije uppger att det är ”mycket troligt” att en bankskatt kommer att påverka räntesättningen.

– Om skatten läggs på bankernas räntenetton kan det leda till höjda bolåneräntor, sänkta sparräntor eller en kombination av bådadera, säger han till Di.

LÄS OCKSÅ:

Dubbel prissänkning – lättnad för hushållen

Svenskars favoritdryck blir billigare

Ange inte din adress – många får samma sms just nu

Foto: Magnus Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen