Skräcksiffror för Trump

2025 02 01

Nu kommer nya siffror som är ren mardrömsläsning för Donald Trump.

Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet 2024 med större marginal än förväntat, och den 20 januari i år svors han in som president.

Men långt ifrån alla amerikaner har en positiv syn på presidenten efter hans första dagar i Vita huset.

Tvärtom – en ny mätning visar på rena skräcksiffror för Donald Trump, rapporterar The Times. Stödet för presidenten är rekordlågt.

Rekordlågt nettostöd

Om man väger samman positiva och negativa omdömen om Trump, blir det sammanlagda resultatet det sämsta för en nytillträdd president sedan mätningarna från Gallup började 1953.

När man mäter andelen som har en positiv inställning till Trump, och sedan drar ifrån den andel som har en negativ inställning för att få fram ett nettostöd – så landar Trump på resultatet minus en procent.

Därmed slår han sitt eget bottenrekord från när han tillträdde sin första mandatperiod 2017, då han landade på resultatet noll procent.

Som jämförelse kan nämnas att Joe Biden hade ett nettostöd på 20 procent.

Fler är negativa

47 procent svarar att de har en positiv syn på Trump som president, medan 48 procent har en negativ syn. Därmed landar nettostödet alltså på minus en procent.

Det som skiljer Trump från många andra presidenter är att betydligt fler är uttalat negativa till honom och att färre är neutrala.

– De initiala utvärderingarna av Trump skiljer sig åt genom att amerikaner är mycket mer benägna att ogilla hans prestation snarare än att inte ha någon åsikt, uppger Gallup, enligt tidningen.

Tidigare republikanska presidenter som George HW Bush och Ronald Reagan har haft stöd runt 51 procent i motsvarande mätning, vilket inte är någon större skillnad mot Trumps stöd på 47 procent. Skillnaden är alltså snarare att fler är negativa snarare än att vara neutrala.

Stor polarisering

Mätningen visar också att polariseringen mellan republikanska och demokratiska väljare är ovanligt stor.

91 procent av republikanernas väljare har en positiv syn på Trumps prestation, medan motsvarande siffra bara är 6 procent bland demokratiska väljare och 46 procent bland oberoende väljare.

Foto: Official White House Photo by Shealah Craighead

Text: Redaktionen


20mars26

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Rysslands ambassad riktar nu ett krav mot Sverige.

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


20 mars 2026

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 22

En hel yrkesgrupp kan vara på väg att försvinna i Sverige.

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen