Skrämmande fartyg nära Sverige – “aldrig sett något liknande”

2024 11 10

Ett ryskt spionfartyg har lokaliserats i närheten av Sverige.

Fartyget har identifierats av Norges kustbevakning, som övervakar situationen, och uppges ha rört sig längs den norska västkusten under flera dagar.

Det går under namnet “Yantar” och dess närvaro sammanfaller med amerikansk-norska militärövningar som bland annat involverar personal från ett amerikanskt hangarfartyg, rapporterar Newsweek.

Förföljde i 18 timmar

USA:s hangarfartyg anlände till Oslofjorden förra veckan.

Yantar uppges ha dröjt sig kvar i området sedan slutet av förra månaden. Enligt norsk media har fartyget setts nära kritisk havsbotteninfrastruktur som olje- och gasledningar samt kablar för internet och telekommunikation.

Tidigare i höstas förföljde Yantar det norska forskningsfartyget Kronprins under 18 timmar.

En mycket obehaglig situation för besättningen ombord.

– Jag har inte upplevt liknande situationer till sjöss tidigare, säger kaptenen Hallgeir Magne Johansen till NRK.

"Skrämmande och farligt nära"

Rapporterna från incidenten beskriver den nästan dygnslånga förföljelsen som “skrämmande”, “provocerande” och “onödig”.

Vid ett tillfälle var det ryska fartyget “farligt nära”.

– Två av deras personer, klädda i svart, kommer ut på bron vid Yantar med utrustning, filmar och fotograferar vår aktivitet, står det i en rapport som den norska kanalen bekräftar.

Det ryska agerande beskrivs som trakasserande.

– Det finns inga naturliga förklaringar till varför de ska följa efter, stanna där vi stannar eller vara så nära oss på öppet hav. Då kan jag inte hitta någon annan förklaring än att det är ett försöka att provocera oss eller kustbevakningen, säger Hallgeir Magne Johansen.

Utanför Bergen igår

Så sent som igår torsdag ska det ryska fartyget ha befunnit strax väster om Bergen i Norska havet.

Enligt Steffan Watkins, forskningskonsult och specialist på att spåra fartyg och flygplan, letar Yantar sannolikt efter undervattenskablar som tillhör Nato och dess allierade och som inte finns tillgängliga i offentliga register.

– Riktigt hemliga kablar för sensorer eller högklassificerad informationsöverföring skulle behöva mer konkret ansträngning för att hitta, det är där jag tror Yantar kommer in, säger han till Newsweek.

– Jag tvivlar inte på att de letar efter saker på havsbotten, men exakt vad det är kan diskuteras.

Foto: Mil.ru

Text: Redaktionen

Liberalerna hävdar majoritet

2026 10 12

Magdalena Andersson (S) har fått i uppdrag att sondera möjligheterna att bilda nästa regering.

På tisdag ska S-ledaren rapportera till talmannen Andreas Norlén.

– Hon ska då lämna en rapport med anledning av uppdraget att sondera förutsättningarna för att bilda en regering. Mötet äger rum på talmannens kontor, framhåller riksdagen i ett uttalande.

Ursprungligen skulle Andersson redovisa resultatet av sina sonderingar under måndagen. Men S-ledare har begärt att få skjuta upp redovisningen till tisdag, vilket talmannen har godkänt.

Statsministeromröstning runt hörnet

Efter Anderssons möte med talmannen väntas en statsministeromröstning hållas senare i veckan.

S-ledaren ser det dock som osannolikt att riksdagen kommer att släppa fram henne som statsminister vid den första omröstningen.

– Det bedömer jag som osannolikt, har hon sagt till GP.

Mohamsson hävdar majoritet

Samtidigt förbereder sig Tidöpartierna för att lägga fram en gemensam budget. Det uppger Simona Mohamsson (L) i ett inlägg på X.

Hon bedömer att en sådan budgetproposition kommer att få majoritet i riksdagen.

– Nu står en rödgrön röra mot en borgerlig budgetmajoritet. Om regeringsbildningen fortsätter att dra ut på tiden borde riksdagen få chansen att rösta om fler skattesänkningar och skolsatsningar, skriver Mohamsson och tillägger:

– Därför kommer jag och Liberalerna göra vårt för att lägga fram en gemensam budget tillsammans med Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna.

Läs mer: Ekonomisk rekordnotering i Sverige

Deadline 12 november

Torsdag den 12 november är sista dagen för att överlämna budgetpropositionen till riksdagen.

Om en ny regering tillträder innan dess kan den dock lämna sitt budgetförslag senast tre veckor efter tillträdet.

Om någon ny regering inte har tillträtt är det i stället övergångsregeringen, ledd av statsminister Ulf Kristersson (M), som ansvarar för att lägga fram budgetpropositionen.

Andra läser: Stormakt överger Putin

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

1 350 kronor till bilägare – i stället för sänkt bränsleskatt

2026 10 12

Den 1 oktober höjdes den tillfälligt sänkta bränsleskatten vilket innebar cirka en krona dyrare drivmedel vid pump.

Om drygt en och en halv månad, den 1 december, löper den andra skattesänkningen ut. Den motsvarar en höjning med ungefär tre kronor litern. Ett osäkert omvärldsläge skapar ytterligare risk för höjningar.

Men även om priserna vid pump fortsätter höjas de kommande åren skulle det vara möjligt att kompensera drabbade hushåll och bilägare. Det skulle dessutom inte behöva bli särskilt dyrt, enligt en ny studie från Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

"Mellan 1 000 och 1 350 kronor"

Myndigheten har utgått från ett scenario där Sverige höjer drivmedelspriserna fram till 2030 i takt med det som föreslås i det som kallas Styrmedelsutredningen. Forskarna har framför allt tittat på hur bilägare på landsbygden med låga inkomster skulle kunna kompenseras.

– Forskarna beräknar att en riktad kompensation till låginkomsttagare på landsbygden skulle uppgå till mellan 1 000 och 1 350 kronor per bilägare årligen år 2030. Om hänsyn tas till att även bilägarna i storstäder påverkas av högre bränslepriser minskar kompensationen till mellan 600 och 1 000 kronor per år, framhåller VTI i en kommentar till studien.

Istället för skattesänkning

I studien pekar forskarna också på att de flesta bilägare påverkas relativt begränsat av höjda drivmedelspriser. Det är framför allt de mest frekventa bilisterna som får känna av höjda drivmedelspriser. Den gruppen utgör omkring 15 procent av bilägarna. Samtidigt är det just de mer välbärgade bilägarna som främst tagit steget till elbil, enligt VTI.

– Skattesänkningarna har motiverats av behovet att kunna köra till arbetet och skjutsa barn till träning. För arbetsresor finns reseavdraget som kan höjas och träningsresor är oftast korta. Andra studier visar att mer än hälften av bilanvändningen sker för fritidsresor, säger Roger Pyddoke, som leder forskningsprojektet, i ett uttalande.

Läs mer: Oljepriset sjunker

Slutsatsen: kompensation inte så dyrt

En annan poäng i studien är att sänkningar av bränsleskatten får en ojämn fördelningseffekt. Dessa åtgärder gynnar i första hand bilägare som förbrukar mest bensin eller diesel och som redan har höga inkomster, samtidigt som incitamentet att minska utsläppen försvagas.

– Vår skiss till kompensation kan utvidgas till flera grupper i exempelvis landsbygd. Ju fler som ges stöd ju mer urholkas dock drivkrafterna att gå över till eldrift, säger Roger Pyddoke.

I det undersökta scenariot skulle Styrmedelsutredningens prisökningar resultera i drygt 20 miljarder kronor per år i extra intäkter till staten. Den mest generösa kompensationsmodellen skulle kosta cirka 400 miljoner kronor, exklusive transaktionskostnader.

Läs mer: Trump pekar ut ny ”fiende”

Foto: Circle K

Text: Redaktionen