Skrämmande fartyg nära Sverige – “aldrig sett något liknande”

2024 11 10

Ett ryskt spionfartyg har lokaliserats i närheten av Sverige.

Fartyget har identifierats av Norges kustbevakning, som övervakar situationen, och uppges ha rört sig längs den norska västkusten under flera dagar.

Det går under namnet “Yantar” och dess närvaro sammanfaller med amerikansk-norska militärövningar som bland annat involverar personal från ett amerikanskt hangarfartyg, rapporterar Newsweek.

Förföljde i 18 timmar

USA:s hangarfartyg anlände till Oslofjorden förra veckan.

Yantar uppges ha dröjt sig kvar i området sedan slutet av förra månaden. Enligt norsk media har fartyget setts nära kritisk havsbotteninfrastruktur som olje- och gasledningar samt kablar för internet och telekommunikation.

Tidigare i höstas förföljde Yantar det norska forskningsfartyget Kronprins under 18 timmar.

En mycket obehaglig situation för besättningen ombord.

– Jag har inte upplevt liknande situationer till sjöss tidigare, säger kaptenen Hallgeir Magne Johansen till NRK.

"Skrämmande och farligt nära"

Rapporterna från incidenten beskriver den nästan dygnslånga förföljelsen som “skrämmande”, “provocerande” och “onödig”.

Vid ett tillfälle var det ryska fartyget “farligt nära”.

– Två av deras personer, klädda i svart, kommer ut på bron vid Yantar med utrustning, filmar och fotograferar vår aktivitet, står det i en rapport som den norska kanalen bekräftar.

Det ryska agerande beskrivs som trakasserande.

– Det finns inga naturliga förklaringar till varför de ska följa efter, stanna där vi stannar eller vara så nära oss på öppet hav. Då kan jag inte hitta någon annan förklaring än att det är ett försöka att provocera oss eller kustbevakningen, säger Hallgeir Magne Johansen.

Utanför Bergen igår

Så sent som igår torsdag ska det ryska fartyget ha befunnit strax väster om Bergen i Norska havet.

Enligt Steffan Watkins, forskningskonsult och specialist på att spåra fartyg och flygplan, letar Yantar sannolikt efter undervattenskablar som tillhör Nato och dess allierade och som inte finns tillgängliga i offentliga register.

– Riktigt hemliga kablar för sensorer eller högklassificerad informationsöverföring skulle behöva mer konkret ansträngning för att hitta, det är där jag tror Yantar kommer in, säger han till Newsweek.

– Jag tvivlar inte på att de letar efter saker på havsbotten, men exakt vad det är kan diskuteras.

Foto: Mil.ru

Text: Redaktionen

Enormt fynd i Norge – största i hela Europa

2026 03 04

En stor upptäckt har gjorts i Norge som kan minska beroendet av Kina.

Europa är som bekant i hög grad beroende av Kina för sällsynta jordartsmetaller.

Kontinenten har i dagsläget inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller.

Men nu kommer uppgifter om ett enormt fynd i Norge som kan ändra på det.

Enormt fynd

En uppskattning av mineralresurserna vid en gruva som utvecklas av Rare Earths Norway – Europas största projekt för sällsynta jordartsmetaller – har rusat med 81 procent sedan den förra utvärderingen för två år sedan, uppger Reuters.

Europa har inga verksamma gruvor för sällsynta jordartsmetaller, och utvecklingen av företagets Fen-projekt skulle kunna stödja kontinentens strävan att minska beroendet av den dominerande producenten Kina.

“Världsklass”

Projektet har 15,9 miljoner ton totalt innehåll av sällsynta jordartsoxider i indikerade och antagna resurser, enligt ett uttalande från konsultföretaget WSP.

Den nya uppskattningen återspeglar ytterligare prospekteringsborrningar som ägde rum förra året och kan jämföras med de 8,8 miljoner ton som beräknades 2024.

– Genom att nästan fördubbla sin kända storlek har Rare Earths Norway gått från att vara en lovande upptäckt till en strategisk tillgång i världsklass, säger Bernd Schaefer, vd för EIT RawMaterials, ett EU-finansierat organ för kritiska mineraler.

Läs mer: Pentagon går rakt emot Trump

Tar tid

Det är inte bara i Norge som jakten efter sällsynta jordartsmetaller pågår i Europa.

Men byråkrati ställer till det, menar Jan Moström, verkställande direktör för LKAB.

“Bara då blandar vi oss i”

Så här låter det från Moström:

– Jag har pratat i Bryssel de senaste två eller tre åren om de enorma nackdelar vi skapade under 1970- och 1980-talen, när vi lade ner gruvindustrin och började importera metaller från Sydamerika, Afrika och Australien, säger han till The Guardian.

Läs mer: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Foto: M Oetelaar

Text: Redaktionen

Bekräftat: Stopp för fartkameror i Sverige

2026 03 04

Under de senaste 20 åren har tusentals fartkameror satts upp längs svenska vägar.

Trafikverket planerar för att placera ut ytterligare 1 000 kameror under de kommande fem åren.

Då kommer det totala antalet vara 4 000.

Men sedan är det stopp.

– Nu är väl tanken att vi inte sätter upp några fler utan vi har tillsammans med Polisen kommit fram till 4 000 som ett rimligt antal där det är samhällsekonomiskt lönsamt, säger Per Hurtig, nationell samordnare på Trafikverket, till SR.

Gör större nytta

Satsningen på det stora antalet fartkameror är en del av den svenska nollvisionen på landets vägar.

Men efter att ha investerat i kameror under många år ser nu Trafikverket en annan insats som gör störst nytta.

– Det vi ser gör störst nytta är att bygga mötesseparerade vägar, säger Per Hurtig till radiokanalen.

Nollvisionen

Nollvisionen är grunden för trafiksäkerhetsarbetet i Sverige.

Visionen antogs av riksdagen 1997 och är ett uttalat mål att ingen ska dödas eller skadas allvarligt på de svenska vägarna.

Med nollvisionens synsätt är omsorgen om människors liv och hälsa ett absolut krav vid vägtransportsystemets utformning och funktion, uppger Trafikverket.

Etappmål har satts

I början av 2020 fattade regeringen beslut om ett nytt etappmål för nollvisionen.

Ambitionen är att antalet omkomna i trafiken ska halveras fram till 2030.

Antalet allvarligt skadade ska minska med 25 procent.

– I faktiska tal innebär det max 133 omkomna samt maximalt 3100 allvarligt skadade i vägtrafiken år 2030, uppger Trafikverket.

LÄS OCKSÅ: Bekräftat: Bilister får betala mer – ”I synnerhet i storstäderna”

Ansvar fördelas

Ansvaret för trafiksäkerheten är fördelat på följande sätt:

- Systemutformarna har alltid det yttersta ansvaret för vägtransportsystemets utformning, skötsel och användning och har därmed tillsammans ett ansvar för hela systemets säkerhetsnivå.

- Trafikanterna har ansvar för att visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken samt att följa trafikreglerna.

- Om trafikanterna inte tar sin del av ansvaret måste systemutformarna vidta ytterligare åtgärder i den mån detta krävs för att motverka att människor dödas eller allvarligt skadas.

Källa: Trafikverket

LÄS MER: Bekräftat: Billigaste biltypen att köra i Sverige

Foto: Trafikverket

Text: Redaktionen