Fartyget har identifierats av Norges kustbevakning, som övervakar situationen, och uppges ha rört sig längs den norska västkusten under flera dagar.

Det går under namnet “Yantar” och dess närvaro sammanfaller med amerikansk-norska militärövningar som bland annat involverar personal från ett amerikanskt hangarfartyg, rapporterar Newsweek. 

Förföljde i 18 timmar

USA:s hangarfartyg anlände till Oslofjorden förra veckan.

Yantar uppges ha dröjt sig kvar i området sedan slutet av förra månaden. Enligt norsk media har fartyget setts nära kritisk havsbotteninfrastruktur som olje- och gasledningar samt kablar för internet och telekommunikation.

Tidigare i höstas förföljde Yantar det norska forskningsfartyget Kronprins under 18 timmar.

En mycket obehaglig situation för besättningen ombord.

– Jag har inte upplevt liknande situationer till sjöss tidigare, säger kaptenen Hallgeir Magne Johansen till NRK.

"Skrämmande och farligt nära"

Rapporterna från incidenten beskriver den nästan dygnslånga förföljelsen som “skrämmande”, “provocerande” och “onödig”.

Vid ett tillfälle var det ryska fartyget “farligt nära”.

– Två av deras personer, klädda i svart, kommer ut på bron vid Yantar med utrustning, filmar och fotograferar vår aktivitet, står det i en rapport som den norska kanalen bekräftar.

Det ryska agerande beskrivs som trakasserande.

– Det finns inga naturliga förklaringar till varför de ska följa efter, stanna där vi stannar eller vara så nära oss på öppet hav. Då kan jag inte hitta någon annan förklaring än att det är ett försöka att provocera oss eller kustbevakningen, säger Hallgeir Magne Johansen.

Utanför Bergen igår

Så sent som igår torsdag ska det ryska fartyget ha befunnit strax väster om Bergen i Norska havet. 

Enligt Steffan Watkins, forskningskonsult och specialist på att spåra fartyg och flygplan, letar Yantar sannolikt efter undervattenskablar som tillhör Nato och dess allierade och som inte finns tillgängliga i offentliga register.

– Riktigt hemliga kablar för sensorer eller högklassificerad informationsöverföring skulle behöva mer konkret ansträngning för att hitta, det är där jag tror Yantar kommer in, säger han till Newsweek.

– Jag tvivlar inte på att de letar efter saker på havsbotten, men exakt vad det är kan diskuteras.

Foto: Mil.ru

Text: Redaktionen

Kritiken gäller den svenska bostadsmarknaden som skiljer sig på flera sätt från den finska.

Riktningen för den svenska politiken kring bostäderna har sina rötter i 1930-talets folkhemsbygge, och det är hög tid att en ny linje tas ut.

Den analysen gör en rådgivare inom penningpolitik och forskning vid den finska riksbanken, Finlands bank, som inriktat sig mot just bostadsmarknaden.

– I Sverige har man universalismen som en bärande bostadspolitisk idé, medan man i Finland haft en mer selektiv och marknadsorienterad syn på bostadspolitiken. På sätt och vis kan man säga att bostadsmarknaden i Finland är mer en marknad än vad den är i Sverige, säger rådgivaren Essi Eerola, till DN.

”Fungerar sällan”

Finland och Sverige har många likheter, men också många skillnader när det kommer till politiken kring bostäderna.

I grannlandet Finland har bostadspolitiken varit inriktad på att lösa bostäder till de i samhället som har störst behov av stöd.

I Sverige har man oftast satsat på storskaliga samhällsdrivna program som riktar sig till alla, menar Essi Eerola.

– Universalismen som idé är vacker men den fungerar sällan så som man tänkt sig, säger hon.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Byggföretagens behov

Branschorganisationen Byggföretagen anser också att Sverige behöver se över sin bostadspolitik för att kunna möta framtidens behov.

– Inom tio år blir vi 11 miljoner invånare. Befolkningstillväxten skapar goda möjligheter för ökad sysselsättning och förbättrad skattekraft, uppger organisationen Byggföretagen.

– Trots det stora behovet av bostäder tappar byggandet fart. För att kunna upprätthålla en hög och jämn byggtakt krävs bostadspolitiska reformer.

Förslag från branschen

Från branschorganisationens sida vill man se flera ändringar framöver, vilka finns mer utförligt beskrivna på Byggföretagens hemsida.

- Förtydligat förbud mot kommunala särkrav
- Transparent marktilldelning
- Översyn av kreditrestriktioner och undantag för förstagångsköpare
- Subventionerat bosparande
- Hyrköp som ny upplåtelseform
- Förändrad fastighetsavgift
- Sänkt reavinstbeskattning
- Friare hyressättning
- Tillfälligt omställningsstöd
- Sociala bostadskontrakt

Källa: Byggföretagen

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: Försvarsministeriet Finland

Text: Redaktionen

Uppdraget gavs till en utredare som skulle göra en snabbspårsutredning.

Nu har regeringen mottagit en rapport med flera förslag som är tänkta att öka tryggheten för boende i bostadsrätter.

Ökad trygghet

Förslagen i rapporten syftar till att motverka brottslig verksamhet i anknytning till bostadsrätter.

– Den innehåller förslag som ger bostadsrättsföreningar utökade möjligheter att säga upp bostadsrättshavare som begår brott och att neka medlemskap när någon som ska använda lägenheten har begått brott. Syftet är att öka tryggheten i och kring bostadsrätter, uppger regeringen.

Förslagen

I rapporten som regeringen nu ska ta ställning till finns bland annat förslag om att:

- Bostadsrättshavare ska kunna sägas upp på grund av brott som begås på ett längre avstånd från lägenheten än i dag, till exempel i en lekpark eller på ett torg.

- Tröskeln för när en lägenhet får sägas upp på grund av att den används för brott sänks, och bostadsrättshavarens ansvar för trygghet i huset skärps.

- Möjligheterna att neka medlemskap i en bostadsrättsförening när någon som ska använda lägenheten har gjort sig skyldig till brott, förtydligas och skärps.

Lagen föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik går i konkurs

Ansiktsigenkänning

I veckan kom också beskedet att regeringen har beslutat om en lagrådsremiss med förslag på en ny lag som ger polisen möjlighet att använda AI-teknik för ansiktsigenkänning.

Förhoppningen är att lagen ska hjälpa till att bekämpa allvarlig brottslighet, som människohandel, mord och handel med narkotika och vapen.

– För att trycka tillbaka gängkriminaliteten och återupprätta tryggheten i samhället måste polisen ha tillgång till effektiva verktyg, säger justitieminister Gunnar Strömmer, i ett uttalande.

– Den föreslagna lagen om användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid är ytterligare ett viktigt steg för att ge polisen efterfrågade verktyg för att effektivt bekämpa allvarlig brottslighet. Samtidigt säkerställer vi att rättssäkerheten och den personliga integriteten värnas.

LÄS OCKSÅ: Meddelande dyker upp i mejlkorgen - radera det direkt

Foto: MKB

Text: Redaktionen