Skrämmande siffror gällande Sveriges försvar

2024 09 24

Nu avslöjas chocksiffror om det svenska försvaret och dess förmåga att försvara landet.

Kriget i Ukraina och Rysslands aggressiva attityd gentemot väst har lett till att Sveriges försvarsförmåga har hamnat allt mer i fokus på senare år.

En viktig lärdom från Ukraina är att luftförsvaret är väldigt viktigt.

Men Sveriges förmåga att försvara sig i luften är minst sagt begränsad, visar nya siffror som SVT avslöjar.

Chockerande siffror

Med det luftvärn Sverige har idag kan man bara försvara cirka fem procent av landets yta.

95 procent kommer alltså inte gå att försvara.

Detta enligt en expert på luftvärn som på uppdrag av SVT har gjort en uppskattning av Sveriges försvarsförmåga i luften.

Nu planeras inköp av mer luftvärn, men det ska främst försvara de militära styrkorna, enligt kanalen.

Kan inte skydda civilbefolkningen

Siffrorna kan ses som anmärkningsvärda, inte minst med tanke på att just Ukrainakriget visar hur viktigt luftvärnet är.

– Jag skulle säga att luftvärnet är det som håller Ukraina vid liv i dag, Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap, till kanalen.

Miljöpartiet har krävt att Sverige ska köpa in ännu mer luftvärn.

– Som det ser ut i dag har inte vårt luftvärn förmågan att skydda all civilbefolkning, civil infrastruktur som vi skulle behöva, säger Emma Berginger (MP), som sitter i försvarsberedningen, till kanalen.

De andra sju partierna har dock sagt nej, bland annat med motiveringen att Sverige saknar personal för att underhålla luftvärnssystem.

Från tusen till ett tiotal

Sveriges bristfälliga förmåga att försvara sig i luften har tidigare uppmärksammats, bland annat i samband med Irans massiva anfall mot Israel tidigare i år.

– Vi har ingen förmåga att stå emot något som liknar det som drabbade Israel, sade Michael Reberg, expert på luftvärn och lärare på Försvarshögskolan, till DN.

I dag består det svenska luftvärnet endast av ett tiotal eldenheter.

Under kalla kriget bestod det av runt tusen eldenheter, enligt tidningen.

Foto: Joel Thungren Försvarsmakten

Text: Redaktionen

Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 26

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 26

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen