Skrämselhicka för S-MP

2021 09 23

I kväll kommer ett besked som kan ge S-MP-regeringen en rejäl kalldusch – Vänsterpartiet indikerar att man lutar åt att fälla höstbudgeten som presenteras i morgon.

Regeringen Löfven måste få med sig både Vänsterpartiet med Nooshi Dadgostar i spetsen och Centern med Annie Lööf i spetsen för att få igenom höstbudgeten som utgör Sveriges statsbudget för 2022.

Negativa signaler

Finansminister Magdalena Andersson (S) har tidigare fått positiva signaler från både V och C men ikväll kommer tydligt negativa signaler från Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson som meddelar att V:s krav inte är uppfyllda, rapporterar SvD.

V anser att satsningarna på kommuner och regioner inte håller måttet och partiet är också missnöjt över att höjd garantipension inte uppnåtts och att skattesänkningarna är för stora i relation till skattehöjningarna.

Ofinansierade skattesänkningar

– Det vi sett är att nedskärningarna tyvärr kommer att fortsätta, samtidigt som man föreslår rätt stora skattesänkningar på framför allt inkomst. Man finansierar inte det, så det urholkar välfärden, säger Ulla Andersson (V) till SvD och betonar att V bedömer att S-MP-regeringen ligger i underkant när det gäller att avbetala välfärdskulden och finansiera skattesänkningar så att inte välfärden urholkas.

Samtidigt är V positiva till satsningarna på sjukförsäkringen.

ANALYS

Det vore en katastrof för Regeringen Löfven om V fäller budgeten vilket sannolikt skulle leda till en ny regeringskris och förnyat politiskt kaos med mindre än ett år till valet. Det är i nuläget högst ovisst hur V kommer att göra:

▪Å ena sidan är V mycket positiva till satsningarna på sjukförsäkringen.

▪Å andra sidan är det ännu viktigare för V att göra kraftfullast möjliga markering om att partiet kräver ett aktivt samarbete för att kunna ge sitt stöd till S-MP-regeringen efter valet 2022. 

Viker inte ned sig

– Väljarna ska inte sättas på avbytarbänken igen. De – ni - förtjänar mer än så. Mandaten vi fått i demokratiska val kan inte användas av Socialdemokratin som röstboskap, som det passar dem. Vänsterpartiet kommer inte vara en dörrmatta. Det har ni mitt ord på, sa Nooshi (V) i sitt Almedalstal.

Allt pekar på att V inte kommer att vika ned sig. Partiet ska emellertid göra en helhetsbedömning av budgeten efter att den presenterats i morgon måndag och något definitivt besked om V godtar eller fäller budgeten väntas dröja ytterligare en tid.

Foto: Stefan Löfven, FB, resp. Vänsterpartiet

[yop_poll id="622"]

4 februari 2026

”Historiskt” genombrott – ”avgörande för Ukraina”

2026 02 04

Estland presenterar ett stort genombrott.

Landet lanserar Europas största batteripark med en kapacitet på 100 megawatt.

– Batterierna kan lagra elektricitet och förse elnätet när behovet uppstår. Samtidigt kommer systemet att kunna leverera elektricitet till cirka 90 000 hushåll, uppger estniska ERR.

Historiskt steg

Den nya batteriparken öppnar nya möjligheter, också för Ukraina.

– När Europa snabbt övergår till grön energi har Estland tagit ett historiskt steg som kan fungera som en färdplan för att skydda Ukrainas energisystem, uppger RBC-Ukraine.

En så stor batteripark kan vara avgörande för det ukrainska folket vid ryska attacker som slår ut landets elförsörjning.

Förhoppningar finns nu att Ukraina kan göra en liknande satsning.

– Det kommer att vara avgörande för Ukraina för att skydda landets energisystem från strömavbrott och attacker, uppger RBC-Ukraine.

Nödvändig

En liknande satsning som den i Estland beskrivs som nödvändig för Ukraina.

– Ukraina har för närvarande det mest omfattande, men också mest sårbara, energinätet i Europa. Experter säger att liknande batteriparker är landets framtid, uppger tidningen.

LÄS OCKSÅ: Missiler har slagit ner i Ryssland

Flera fördelar

Bland de stora fördelarna med batteriparker nämns framför allt tre punkter.

- Elförsörjningen decentralisering. Istället för ett enda stort kraftverk kan dussintals batteriparker över hela landet skapa ett flexibelt nätverk som inte kan slås ut av enstaka attacker.

- Snabb reglering. Batterier reagerar på frekvensfall inom millisekunder. De är idealiska för att stabilisera nätet efter att en missil träffat, i väntan på reparation.

- Integration med förnybar energi. Ukraina planerar att bygga många vind- och solkraftparker. Utan batteriparker som den i Estland skulle dessa stationer kunna destabilisera nätet.

Attack mot kraftverk

Under natten till den 3 februari genomförde Ryssland massiva attacker mot Ukraina.

Bland annat träffades energianläggningar i Kiev.

– Preliminära bedömningar visar att kraftverket Darnytska drabbades av betydande skador, uppger RBC-Ukraine.

LÄS MER: UPPGIFTER: Ukraina tar tillbaka mark

Foto: Y Milohrodskyi

Text: Redaktionen


Natostyrkor bordar fartyg

2026 02 04

Estniska specialstyrkor har bordat lastfartyget Baltic Spirit.

Insatsen genomfördes från både en helikopter och ett örlogsfartyg.

Det stora containerfartyget var på väg från Ecuador till Ryssland, med slutdestinationen Sankt Petersburg – landets näst största stad. 

Kopplas till smuggling  

Enligt uppgifter till den estniska tidningen Postimees uppges fartyget var inblandat i smugglingsverksamhet. Den estniska skatte- och tullmyndigheten deltog i insatsen tillsammans med polis och militär.

Fartyget seglar under Bahamas flagg och misstänks ha smugglat varor från Ecuador. Vilken typ av last som transporterades till Ryssland är oklart. 

– Enligt myndigheterna är fartyget inte känt för att vara en del av Rysslands så kallade skuggflotta, och det finns inte heller med på Europeiska unionens sanktionslista, skriver finska Iltalehti om händelsen.

Tagits i beslag

Containerfartyget bordades i etniskt vatten. Enligt uppgift ska fartyget gått in i estniskt vatten och ankrat för tankning när elitsoldaterna slog till. 

”Baltic Spirit” har nu beslagtagits av estniska myndigheter.

Kreml har inte kommenterat incidenten.

Flög in med stridsflygplan

Estländska myndigheter har tidigare agerat mot brottsmisstänkta ryskkopplade fartyg.

I maj försökte den estiska marinen stoppa en oflaggad oljetanker som misstänktes tillhöra den ryska skuggflottan.

Fartyget vägrade dock att stanna. Samtidigt valde Ryssland att sända in ett stridsflygplan som kränkte Estlands luftrum.

LÄS MER: Putin har brutit löfte till Trump

Stärkt bevakning

Nato har ökat sin militära närvaro i Östersjön.

– För att upprätthålla vaksamheten, öka lägesbilden och avskräcka från framtida incidenter stärker Nato sin militära närvaro i Östersjön. Allierade överväger också andra åtgärder för att ta itu med potentiella hot mot kritisk undervattensinfrastruktur, framhöll försvarsalliansen i ett uttalande förra året.

I samma veva meddelade insatsstyrkan Joint Expeditionary Force (JEF) att man stärker bevakningen i Östersjön.

Den brittiskledda snabbinsatsstyrkan, som består av tio Natoländer, har bland annat aktiverat ett gemensamt AI-verktyg som kan identifiera misstänkta fartygsrörelser. 

Sverige deltar i JEF-samarbetet tillsammans med:

- Danmark

- Estland

- Finland

- Island

- Lettland

- Litauen

- Nederländerna

- Norge

- Storbritannien 

LÄS OCKSÅ: Biltema går ut med varning till kunder

Arkivfoto: Nato

Text: Redaktionen