Slår larm om svensk infrastruktur – ”nationell härdsmälta”

2024 07 21

Underhållet av svensk infrastruktur uppges vara så dåligt att vi är på väg mot en ”nationell härdsmälta”.

Den svenska järnvägens skick har länge varit föremål för debatt och kritik.

Underhållet är eftersatt, och förseningar och urspårningar har skapat många rubriker på senare år.

Nu går SJ:s VD ut och varnar för konsekvenserna av en misskött järnväg.

”Nationell härdsmälta”

Sedan järnvägen avreglerades har det uppstått ett stort så kallat underhållsberg, rapporterar DN.

Det syftar på den totala kostnaden för att exempelvis byta ut alla utslitna spår, ledningar med mera.

Underhållsberget uppgår idag till drygt 70 miljarder kronor, enligt tidningen.

SJ:s VD Monica Lingegård varnar för att problemet kan få allvarliga konsekvenser.

– Det stora problemet är att vi är på väg mot en nationell härdsmälta och jag ser ingen som räcker upp handen och tar ansvar och ser till helheten, säger hon till tidningen.

”Järnvägen vittrar sönder”

Många pekar på avregleringen som en bakomliggande orsak, och menar precis som SJ:s VD att ingen längre ser till helheten.

SJ behöver själva bli mycket bättre, men står egentligen bara för 18 procent av förseningarna. Resten beror på eftersatt underhåll, menar hon.

Hon får medhåll av Håkan Englund, tidigare Sekoordförande på Infranord.

– Järnvägen vittrar sönder mitt framför våra ögon. Det ligger så många systemfel bakom att man inte vet var man ska börja, säger han.

Problem för näringslivet

Underhållsberget eller den så kallade underhållsskulden av svensk järnväg har av bland annat Svenskt Näringsliv pekats ut som ett allvarligt problem.

– Det måste göras en rejäl satsning på underhåll av landets järnvägar, menar Nils Paul, Svenskt Näringslivs expert på infrastrukturfrågor, i en debattartikel i Publikt.

Den dåliga järnvägen skadar svenska företag, menar han.

– Dagens situation får inte bli ett normalläge. I Svenskt Näringslivs företagarpanel uppger vart fjärde företag att leveranser av varor har påverkats av brister i infrastrukturen, berättar han i tidningen.

Över hälften av dessa företag upplever att störningarna har påverkat deras tillväxt negativt, tillägger han.

Foto: Foto R. Angel

Text: Redaktionen

I MORGON TISDAG: Kostnadsökning för alla som tar medicin

2025 06 30

Från och med den 1 juli blir det dyrare att hämta ut medicin.

Under tisdagen höjs högkostnadsskyddet för läkemedel från 2 900 till 3 800 kronor per år.

Regeringen motiverar höjningen med att systemet för högkostnadsskyddet måste bidra till en hållbar finansiering av läkemedel.

Enligt regeringen har statens kostnader för läkemedelsförmånen ökat med 49 procent från 2012 till och med 2024. Samtidigt har patientens egenavgift ökat med 17 procent under samma tidsperiod.

– Det är nödvändigt att öka kostnaderna i statens budget för läkemedel för att säkerställa att alla patienter får tillgång till de behandlingar de behöver. Men det kräver också att patienternas egenavgift behöver höjas för att klara en långsiktig finansiering, säger sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD).

”Det är för jävligt”

Mia Centermo från Västerås köper inte regeringens motivering.

– Jag tycker det är helt fel. Jag får prioritera att leva billigare för att kunna betala min medicin, säger kvinnan, som är arbetslös, till P4 Västmanland.

Partnern Torbjörn Larsson delar kritiken.

– Det var dyrt redan som det var innan. Det är för jävligt helt enkelt, säger han till radion.

Det här gäller

- Höjningen av högkostnadsskyddet innebär att patienten betalar hela beloppet för läkemedel upp till 2 000 kronor, jämfört med dagens gräns på 1 450 kronor.

-  I det första trappsteget kommer patienten att betala 75 procent av kostnaderna, i stället för tidigare 50 procent.

- Gränsen för frikortet förblir oförändrad vid 7 117 kronor, men patientens totala kostnad ökar till 3 800 kronor.

- Patienter som når gränsen för frikort kommer att betala 900 kronor mer per år. 

- Egenavgifterna för läkemedel beräknas öka med cirka 540 miljoner kronor för 2025, 2 160 miljoner kronor för 2026 och 2 700 miljoner kronor för 2027.

Källa: Regeringskansliet

Foto: R. Sorin

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ryska militärer i Finland

2025 06 30

Ryska militärer har rört sig i "den omedelbara närheten av finska stålverk".

Det uppger Elisabeth Braw, docent vid den välansedda tankesmedjan Atlantic Council.

Experten hänvisar till ”trovärdiga myndighetskällor”, rapporterar Hufvudstadsbladet.

Direkt koppling till militärenhet

Enligt Elisabeth Braw har militärerna en direkt koppling till ryska artillerienheter.

– Att de dyker upp där visar vilken hög prioritet Europas försvarsindustri är för ryssarna, framhåller hon i en skriftlig kommentar till HBL.

– De vill uppenbarligen veta så mycket som möjligt för att kunna störa eller sabotera produktionen av vapen och viktiga komponenter som stål om och när de vill.

Varnar för attacker

Nu kommenterar Finlands skyddspolis Skypo de oroväckande uppgifterna.

Enligt skyddspolisen är Finland inte ett prioriterat mål för Ryssland, men hotet om sabotage på finsk mark är verkligt.

– Ryssland skulle sannolikt vilja rikta attacker i synnerhet mot västerländsk vapenindustri, fast vi inte än så länge sett attentat i betydande utsträckning. Även i Finland borde företag inom branschen vara medvetna om detta, skriver Skypo i en kommentar till HBL.

LÄS MER: Ukraina nära stort avtal

Flera attentat

Enligt västerländska underrättelsetjänster och säkerhetsmyndigheter kopplas Ryssland till flera sabotage på europeisk mark.

Polen, Litauen, Tyskland, Storbritannien och Estland är några exempel på länder som upplevt attentat mot fabriker, vapenlager och logistikcenter.

Den norska säkerhetspolisen PST har varnat för att Ryssland kan slå till mot mål i Norden.

– Det vi vet är att militära mål och kritisk infrastruktur kan vara utsatta. Norge är ett viktigt land när det gäller energi, så det är klart att det finns flera olika mål i Norge som kan vara av intresse, har PST-chefen Beate Gangås sagt till SR Ekot.

LÄS MER: Skickar ryska miljarder – för att stötta Ukraina 

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen