JUST NU: Slut på prisutdelningar till kriminella artister

2022 06 29

Det meddelar organisationen i ett pressmeddelande. 

Beslutet kommer efter flera kontroversiella prisutdelningar de senaste åren.

Inte försvarbart

– Vi anser inte att det är försvarbart att hylla och uppmärksamma personer som gjort sig skyldiga till kriminella handlingar såsom sexuella trakasserier, övergrepp, diskriminering, hot och våld, säger Musikförläggarnas ordförande Kerstin Mangert. 

Förra året gick Musikförläggarnas pris för bästa låt till rapparen Dree Low.

Kort efter prisutdelningen dömdes rapparen till fängelse efter att ha rånat en kiosk i Akalla, Stockholm. 

Efter incidenten har organisationen tillsammans med externa jurister och hållbarhets- och inkluderingsexperter arbetat med att ta fram nya riktlinjer för utdelningen av Musikförläggarnas pris. 

De nya riktlinjerna kommer att införas till årets prisutdelning i november.

Kommer inte skilja på verk och person

Som första prisutdelare i Sverige har Musikförläggarna beslutat sig för att inte skilja på verk och person vid prisutdelningar.

–  Som en av de stora branschorganisationerna har vi ett ansvar att aktivt arbeta för att musikindustrin erbjuder en trygg, jämlik och inkluderande arbetsmiljö för alla som verkar i den. Vi är stolta över att gå i bräschen för en hållbar musikbransch som värnar om yttrandefrihet och konstnärlig frihet, säger Kerstin Mangert.

Fakta Musikförläggarnas pris

• Musikförläggarnas Pris är ett musikpris som årligen delas ut till svenska låtskrivare, kompositörer och textförfattare – musikförlagens närmaste samarbetspartners.
• Priset instiftades 2003 av branschorganisationen Musikförläggarna och syftar till lyfta fram och uppmärksamma årets mest framstående svenska musikskapare samt föra svenskt musikskapande framåt genom att främja och inspirera alla som på ett eller annat sätt arbetar med att skapa musik. 

Om Musikförläggarna

• Musikförläggarna är musikförlagens branschorganisation.
•  Som förlagens enade röst driver Musikförläggarna viktiga branschfrågor gentemot beslutsfattare, myndigheter, övrig musikbransch, media och allmänhet.
• Att skapa förståelse för musikens värde och för upphovsrättens funktion och betydelse är en av Musikförläggarnas huvuduppgifter.
• Källa: Musikförläggarna

Arkivfoto: K. Hernandez

Text: Redaktionen

Faktura på väg: Svenskar kan få höga böter

2026 08 05

Varningen kommer från Olle Haglund, jurist på Riksförbundet M Sverige.

Han flaggar för att olika böteskrav kan dimpa ner i svenska folkets brevlådor de kommande månaderna.

– Vi ser en tydlig topp under augusti och september. Många har kört genom länder som Danmark, Tyskland, Österrike, Italien och Ungern, och det är därifrån många böter kommer, säger Haglund till Jönköpings Posten.

1 500 kronor

Majoriteten av böterna handlar om hastighetsöverträdelser, missade vägavgifter och parkeringsböter.

Men det finns även andra fällor, som kan leda till omfattande bötesbelopp.

En sådan fallgrop är exempelvis ett nytt diamantformat vägmärke i Frankrike, som markerar att ett körfält är reserverat enbart för vissa fordon. Den som råkar köra i körfältet riskerar böter på hela 1 500 kronor, rapporterar bilsajten Carup.

Att omedvetet köra på fel väg är ett vanligt misstag, konstaterar Olle Haglund.

–  Man kanske kör in på ett torg i en medeltida stad utan att veta att det är förbjudet. Det är lätt hänt som turist när man inte är van vid att köra på ett visst ställe, säger han till JP.

Dolda fällan

Andra vanliga bötesfällor under bilsemestern är de miljözoner som finns i Europa. 

– Våra medlemmar har tillgång till ett omfattande informationsmaterial och personlig reserådgivning. Men varje år är det många andra som hör av sig efter att ha fått böter för missade vägavgifter och miljözoner, säger Katja Runestam Prinzell, bilreserådgivare på M Sverige.

ANDRA LÄSER: Kraftig sänkning vid pump 

Hela listan

Miljözoner blir allt vanligare i Europa. Allt fler städer förbjuder biltrafik i centrum, utom för fordon med tillstånd.

Riksförbundet M Sverige har listat de vanligaste vägavgifterna och miljözonerna i populära resmål:

• Belgien: Utlandsregistrerade bilar som vill köra i Antwerpen, Bryssel eller Gent måste uppfylla utsläppskraven och kostnadsfritt lista sig i en databas. Dieselbilar i miljöklass Euro 4 eller lägre betalar en avgift.
• Danmark: Dieseldrivna bilar måste uppfylla minst Euro 5-kraven för att få köras i de miljözoner som finns i Köpenhamn samt i Odense, Århus och Ålborg. Övervakningen sker elektroniskt.
• Frankrike: Flera städer har infört miljözoner, Zones à cirkulation restreinte. För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Vignette Crit´Air – sitta på vindrutan. Ett flertal områden i omfattas dessutom av tillfälliga, väderberoende miljözoner, zone de protection de l´air, som kan aktiveras från den ena dagen till den andra.
• Italien: Förbudskylten Zona Traffico Limitato ser man i många italienska städer. Den som bryter mot förbudet fotograferas och böterna letar sig hem till dig i Sverige. Har ZTL-skylten passerats flera gånger får du nya böter varje gång.
• Nederländerna: Miljözoner med dieselförbud (Milieuzonen). Påverkar dieselbilar och tyngre fordon. Övervakning sker via vägkameror.
• Norge: Vägavgifter kallas bompengar och är rätt vanligt förekommande. Personbilar betalar enklast med ett autopass som bör skaffas innan avresan.
• Portugal: Flera städer har begränsande trafikzoner, bland annat Lissabon där äldre fordon av miljöskäl inte får köra.
• Spanien: Större städer har infört lågemissionszoner som kräver en utsläppsdekal – Distintivo Ambiental – på bilen. Zonerna finns i fyra nivåer, den högsta tillåter endast eldrift. Utländska fordon kan inte skaffa de spanska miljödekalerna, men miljödekaler från Tyskland och Frankrike accepteras. Det finns även lokala bestämmelser, som olika körförbud i centrala Madrid, Barcelona och delar av Valencia.
• Tyskland: Ett sjuttiotal tyska städer har infört miljözoner Umweltzonen.  För att få köra i en miljözon ska en dekal – en Feinstaubplakette – sitta på vindrutan. Gäller även el-bil.
• Frankrike, Italien, Spanien, Portugal: Flertalet motorvägar ägs och underhålls av privata bolag. Betala i bemannade betalstationer längs vägen eller när du svänger av, kontant eller med bankkort. ”Free-flow” med betalning on-line eller i särskild servicestation blir alltmer vanlig.
• Österrike, Schweiz, Tjeckien, Slovakien, Slovenien, Ungern: Vid motorvägskörning krävs ett klistermärke på vindrutan eller den digitala varianten e-vignette. Vignetter finns för kortare eller längre perioder, i Schweiz enbart för ett helt år, och vignettelösa fordon bötfälls. Tunga husbilar kan behöva betala kilometeravgift.
• Bulgarien, Rumänien: Vignettesystem för alla vägar, inte bara motorvägar.
• Polen, Kroatien, Serbien, Nordmakedonien, Grekland, Turkiet: Helt eller delvis avgiftsbelagda motorvägar. Betalning i bemannade betalstationer.

LÄS OCKSÅ:Ryssarna avslöjade – skakande filmklipp visar 

Foto: M. Nilov

Text: Redaktionen