Slutgiltigt besked om Estonia

2024 02 15

En tv-dokumentär satte fart på nya spekulationer om Estonias förlisning 1994.

Dokumentärfilmen ”Estonia – fyndet som förändrar allt”, sändes 2020.

I dokumentären visades tidigare okända hål på botten av fartygets styrbordssida. Efter upptäckten spekulerades det vilt om nya orsaker till katastrofen 1994.

Den estniska säkerhetsutredningsmyndigheten beslutade att inleda en preliminär bedömning med anledning av de nya uppgifterna. Statens haverikommission i Sverige och Olycksutredningscentralen i Finland bestämde sig för att bistå.

I november 2020 fick Åklagarmyndigheten in en begäran om att den nedlagda förundersökningen om att det begåtts brott i samband med Estonias förlisning skulle återupptas. Myndigheten mottog även en begäran om att en ny förundersökning skulle inledas, eftersom det kommit fram nya omständigheter.

Nu ger Åklagarmyndigheten besked om ärendet.

I ett pressutskick uppger man att ärendet om ”förlisningen av fartyget Estonia har avlutats”.

– Åklagaren har i dag beslutat att inte återuppta den tidigare nedlagda förundersökningen och inte heller inleda förundersökning i samband med Estonias förlisning, framhåller Åklagarmyndigheten.

Kammaråklagaren ger tydligt besked

Kammaråklagare Karolina Wieslander har uttalat sig om beslutet.

–  Baserat på vad som framkommit genom utredningsmyndigheternas åtgärder finns det inget som tyder på att det skulle ha skett en kollision med ett fartyg eller ett flytande föremål och inte heller någon explosion i fören. Inte heller har något annat framkommit som ger anledning att anta att ett brott har begåtts, säger hon och tillägger:

– De ytterligare åtgärder som planeras av utredningsmyndigheterna förväntas inte påverka min bedömning. Därmed ska inte förundersökning inledas och ärendet avslutas.

Foto: M. Okon

Text: Redaktionen


JUST NU: Jättebesked från Kina – gör tvärtemot Donald Trump

2025 07 17

I kölvattnet av Donald Trumps tullkaos väljer Kina att gå i motsatt riktning.

Kina har varit Afrikas främsta handelspartner under det senaste decenniet.

Afrika exporterade varor till den ekonomiska stormakten Kina till ett värde av cirka 170 miljarder dollar 2023.

Nu planerar Kina att slopa tullarna på import från alla de 53 afrikanska länder som man har diplomatiska förbindelser med, rapporterar BBC.

Nästan alla länder

De slopade tullarna kommer vid genomförandet vara en utveckling av ett tidigare avtal som gjordes förra året.

Då slopade Kina tullarna på varor från 33 afrikanska länder som de ansåg som "minst utvecklade".

Den utökade listan kommer att inkludera några av Kinas största handelspartners på kontinenten, exempelvis Sydafrika och Nigeria.

Eswatini är den enda afrikanska stat som utesluts från beslutet om nolltullar eftersom man erkänner Taiwan som ett självständigt land, medan Kina betraktar det som en utbrytarprovins.

Kina har inte sagt när beslutet kommer att träda i kraft.

Stor betydelse

Kinas beslut väntas få står betydelse för kontinenten.

– Det leder till mer arbete och fler arbetstillfällen, säger Margaret Njoki, fruktexportör i Kenya, till SVT.

Och bakom Kinas vägval ligger både politik och ekonomi, menar Kinarådgivaren Frédéric Cho.

– Det stärker Kinas politiska goodwill i regionen och bereder mark för Kina att bli mer accepterad i olika länder för nya investeringar och affärer, säger han till SVT.

Tvärt emot USA

Beskedet kommer när Afrika står inför risken för ökade tullar på sin export till USA.

USA importerade varor till ett värde av 39,5 miljarder dollar från Afrika under 2024.

En del av detta dessutom med nolltullar enligt ett avtal som nu ser ut att hotas om Trump går vidare på inslagen linje.

Det var i april som Donald Trump tillkännagav införandet av höga tullar på import från många länder, inklusive tullar på 50 procent för Lesotho, 30 procent för Sydafrika och 14 procent för Nigeria.

Nu har Trump pausat tullarna tillfälligt men det är ännu oklart vad som händer sedan.

Foto: Offical White House Photo by Molly Riley, resp President of Russia Office

Text: Redaktionen


JUST NU: Person träffad av blixten

2025 07 17

En person har blivit träffad av blixten på torsdagskvällen.

Under den senaste tiden har såväl hög värme som åskoväder kännetecknat det svenska vädret.

På torsdagskvällen kommer uppgifter om att en person har träffats av blixten.

Blixten ska ha slagit ner i en villa i Oskarström i Halmstad, rapporterar Aftonbladet.

Träffad av blixten

Blixten slog ner i en villa i Halmstad och träffade personen i fråga.

Ambulans är just nu på väg till adressen.

Blixtnedslaget kommer i samband med att ett stort åskoväder dragit in över orten på torsdagskvällen.

Enligt räddningstjänsten ska personen vara vaken och talbar – men det är oklart hur allvarligt skadad personen är i nuläget.

“Rökutveckling i villan”

Thomas Andersson, vakthavande befäl hos räddningstjänsten, uppger att det är rökutveckling i villan.

– Det är rökutveckling i villan. Det blir så när blixten slår ner och kryper i väggarna och ledningarna, säger han till Hallandsposten.

Det ska dock inte röra sig om några öppna lågor.

Så uppstår blixtar

Under den senaste tiden har åskoväder dragit in över flera orter runt om i landet.

I ett åskmoln samlas negativa laddningar i den nedre delen och positiva i den övre. 

När spänningsskillnaden mellan marken och molnet eller mellan molnets olika delar blir tillräckligt stor sker ett överslag och det bildas en gnista, blixten.

Inte bredare än en penna

När spänningsskillnaderna i ett moln blir så stora att de överträffar luftens isolerande förmåga sker det en urladdning. 

Då förflyttas mycket stora energimängder genom en liten luftvolym. 

Luften upphettas då så kraftigt att det bildas ett ljussken som vi uppfattar som en blixt.

– Blixten börjar genom att en blixtkanal byggs upp genom stötjonisation i etapper på ca 30 meter åt gången, förklarar SMHI.

– Blixtkanalen är inte bredare än en penna men kan vara mellan 5 och 10 km lång. När kanalen är klar sker en urladdning mellan marken och molnet.

Huvudurladdningen genom blixtkanalen sker med en hastighet av 30 000 km/s, vilket är en tiondel av ljusets hastighet. 

Skenet från den upphettade luften utgör det vi kallar blixt.

Foto: J. Kaiser

Text: Redaktionen