SMHI bekräftar – så länge stannar regnovädret

2023 08 07

Kraftigt regn och åskoväder har påverkat stora delar av Sverige under natten och morgonen.

Ovädret har knappast undgått någon.

Inför veckan har SMHI gått ut med röda varningar – den högsta varningsnivån som väderinstitutet överhuvudtaget kan utfärda.

20 000 utan ström

På måndagsmorgonen strömmar det in rapporter om hur såväl privatpersoner som infrastruktur drabbats.

I Gävleborg har nästan 20 000 personer varit utan ström och i Skåne är delar av E6:an under en meter djupt vatten.

Flera bilar har fastnat i vattenmassorna, skriver Sydsvenskan.

– Alla har tagit sig ut själva, så nu jobbar vi med att få hit Trafikverket och bärgare och spärrar av så att inte fler bilar åker ned, säger vakthavande befäl Joel Johansson från räddningstjänsten till tidningen.

Så länge stannar "Hans"

Och SMHI varnar nu på måndagsmorgonen för att faran är långt ifrån över.

– Det ser ut som att ett stråk med skurar kommer att passera under dagen som lokalt kan vara kraftiga, säger SMHI-meteorologen Emma Härenstam till Sveriges Radio.

Hon bekräftar också hur länge ovädret, som går under namnet Hans, kommer att stanna i landet.

– Hans kommer att snurra över södra delarna av Sverige fram till och med egentligen på torsdag. Så det är mer regn att vänta här i veckan.

Röda varningar i fyra län

Under måndagen är enbart gula varningar utfärdade, men imorgon och onsdag gäller röd varning utfärdad i fyra län.

– Mycket stora regnmängder som orsakar extremt höga flöden i bäckar och diken på flera håll, framhåller SMHI på sin hemsida.

De berörda länen där det förväntas komma ännu mer regn är följande:

- Västra Götaland

- Värmland

- Jönköping

- Örebro

Uppstår vart 50:e år

Det handlar om flöden som uppstår i genomsnitt vart 50:e år – eller ännu mer sällan enligt SMHI och kan innebära “mycket allvarliga konsekvenser för samhället, stor fara för allmänheten”.

– Du bör avstå helt från aktiviteter som innebär att du är utsatt för risker som vädret kan medföra, framhåller väderinstitutet.

– Gör vad du kan för att minska risken för skador på dig själv, din omgivning och din egendom.

LÄS MER: SMHI ändrar sig

Arkivfoto: J. Ford

Text: Redaktionen


26 maj 26

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr 

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs. 

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs. 

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


5 juni 2026

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra. 

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor 

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla 

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen