SMHI går ut med löfte till svenska folket

2023 09 08

En ny satellit, MTG-I1, är på plats 36 000 kilometer över jorden.

Från sin position ska den nya satelliten oavbrutet förse meteorologer, klimatforskare och allmänheten med bilder över jordens kontinenter och angränsande hav.

SMHI är en av flera aktörer som kommer att ta hjälp av satellitens material.

Lovar svenska folket

Nu går väderinstitutet ut med ett löfte till svenska folket, rapporterar SVT.

SMHI lovar att satelliten kommer att hjälpa väderinstitutets meteorologer att göra bättre och mer precisa väderprognoser, uppger tv-kanalen.

Detaljerad beskrivning

På sin hemsida framhåller SMHI att MTG-I1 innebär en avsevärd uppgradering jämfört med de satelliter som hittills ha använts för att övervaka vädret.

Den nya satelliten förväntas ge en betydande ökad nytta, både för framtagningen av väderprognoser och för klimatforskningen.

– Satelliten MTG-I1 ger en mer detaljerad beskrivning av atmosfären än sin föregångare.

– Ett par olika exempel är att vi nu bättre kommer kunna detektera tunna cirrusmoln och följa när sandstoft förflyttar sig från Sahara ut över Atlanten eller upp över Europa, säger Adam Dybbroe, forskare och satellitexpert vid SMHI.

Tidssparande

Med hjälp av MTG-I1 kommer meteorologerna även kunna följa stormarnas utveckling mer i detalj och i så gott som realtid, berättar Adam Dybbroe.

– Därmed sparas värdefull tid genom att de snabbt kan varna om svåra och farliga väderhändelser. Satelliten kommer även ha stor betydelse för forskningen om klimatet.

– Med MTG-programmet säkerställs kontinuiteten av långa konsistenta tidsserier som är vitala för klimatforskningen, framhåller meteorologen.

Fakta MTG-I1

- Samägs av Europas länder

- Kommer, liksom sina föregångare, att röra sig 36 000 kilometer över jorden i en geostationär bana. Det innebär att den går i en bana runt ekvatorn med en omloppstid på 24 timmar och alltid kommer att befinna sig över samma punkt längs ekvatorn.

- Den fösta datan beräknas börja levereras vid årsskiftet.

- Datan som SMHI tar ned från satelliten bearbetas och görs tillgänglig för prognosmeteorologer, klimatforskare och allmänheten via smhi.se.

Text: Redaktionen

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen