SMHI går ut med löfte till svenska folket

2023 09 08

Från sin position ska den nya satelliten oavbrutet förse  meteorologer, klimatforskare och allmänheten med bilder över jordens kontinenter och angränsande hav.

SMHI är en av flera aktörer som kommer att ta hjälp av satellitens material.

Lovar svenska folket 

Nu går väderinstitutet ut med ett löfte till svenska folket, rapporterar SVT.

SMHI lovar att satelliten kommer att hjälpa väderinstitutets meteorologer att göra bättre och mer precisa väderprognoser, uppger tv-kanalen.

Detaljerad beskrivning

På sin hemsida framhåller SMHI att MTG-I1 innebär en avsevärd uppgradering jämfört med de satelliter som hittills ha använts för att övervaka vädret.

Den nya satelliten förväntas ge en betydande ökad nytta, både för framtagningen av väderprognoser och för klimatforskningen.

–  Satelliten MTG-I1 ger en mer detaljerad beskrivning av atmosfären än sin föregångare.

– Ett par olika exempel är att vi nu bättre kommer kunna detektera tunna cirrusmoln och följa när sandstoft förflyttar sig från Sahara ut över Atlanten eller upp över Europa, säger Adam Dybbroe, forskare och satellitexpert vid SMHI.

Tidssparande

Med hjälp av MTG-I1 kommer meteorologerna även kunna följa stormarnas utveckling mer i detalj och i så gott som realtid, berättar Adam Dybbroe.

– Därmed sparas värdefull tid genom att de snabbt kan varna om svåra och farliga väderhändelser. Satelliten kommer även ha stor betydelse för forskningen om klimatet.

– Med MTG-programmet säkerställs kontinuiteten av långa konsistenta tidsserier som är vitala för klimatforskningen, framhåller meteorologen.

Fakta MTG-I1

- Samägs av Europas länder

- Kommer, liksom sina föregångare, att röra sig 36 000 kilometer över jorden i en geostationär bana. Det innebär att den går i en bana runt ekvatorn med en omloppstid på 24 timmar och alltid kommer att befinna sig över samma punkt längs ekvatorn.

- Den fösta datan beräknas börja levereras vid årsskiftet.

- Datan som SMHI tar ned från satelliten bearbetas och görs tillgänglig för prognosmeteorologer, klimatforskare och allmänheten via smhi.se.

Text: Redaktionen

SNART DAGS: Titta mot himlen – händer bara en gång per år

2026 06 27

På måndag kväll är det dags.

Då inträffar sommarens första fullmåne. Ett fenomen som brukar kallas för jordgubbsmåne.

Bakgrunden till namnet kommer från Nordamerika, rapporterar Forbes.

Namnet passar dock bra även i Sverige.

– Uppkallad efter den traditionella jordgubbsskörden i delar av Nordamerika i juni, är denna fullmåne anmärkningsvärd av tre skäl, uppger tidningen.

Rosaaktig

Jordgubbsmånen kan ibland upplevas som mer rosaaktig i färgen.

Men det finns fler skäl till att titta mot himlen sent på måndag kväll.

– Det är den första fullmånen på sommaren på norra halvklotet, den kommer att hänga lägre på himlen än någon annan fullmåne 2026, och det kommer att vara årets näst minsta fullmåne, redogör tidningen.

LÄS OCKSÅ: Minst 2 000 kronor – hushåll riskerar ny avgift från 1 juli

Tidigare förra året

Förra året inträffade jordgubbsmånen tidigare under sommaren.

Då kunde den ses redan den 10 juni.

– Den ser ut precis som en vanlig måne, den är lite rosaröd. Med god fantasi så kan man ju tänka sig att den ser ut som en jordgubbe, sade rymdfysikern Patrik Nordqvist till SR då.

Miljarder år gammal

Jordens måne är gammal.

Den kom till när jorden kolliderade med en annan himlakropp för omkring 4,5 miljarder år sedan, enligt Naturhistoriska riksmuseet.

– En bit av jorden slogs av och spreds som fragment i en bana runt vår planet. Efter en tid ansamlades dessa fragment till en större kropp och blev vår egen måne, upplyser museet, som är Sveriges största.

Fullmåne

Månen reflekterar solens strålar, vilket gör att människor på jorden upplever att den lyser.

Månljusets form och storlek beror på var i omloppsbanan den befinner sig.

– På den fjortonde dagen i sin omloppsbana befinner sig månen 180 grader från den osynliga linjen mellan solen och jorden. När den befinner sig här är den fullt upplyst av solens strålar och vi ser en fullmåne på natthimlen, uppger Naturhistoriska riksmuseet.

– Från och med denna natt kommer vi att se allt mindre av månen tills dess den når 270 grader av sin omloppsbana.

LÄS MER: Grön koncern kollapsar – en rad bolag går i konkurs

Foto: M. Ihl

Text: Redaktionen