12 januari 2026

SMHI går ut med vädervarning – gäller lördag och söndag

2023 08 25

SMHI har gått ut med flera varningar för skyfallsliknande regn i helgen.

Gula varningar har utfärdats för Svealand och sydligaste Norrland.

Väderinstitutet framhåller att det intensiva regnandet riskerar att orsaka översvämningar i de utpekade områdena.

–  Regnskurar som kan ge stora regnmängder lokalt kan orsaka höga flöden, främst i bäckar och mindre åar i områden där marken fortfarande är blöt efter tidigare regn, skriver SMHI.

De löper störst risk

Flera städer riskerar att drabbas av regnovädret:

- Falun

- Gävle

- Karlstad

- Örebro

- Västerås

- Uppsala

Så påverkas invånare

Invånare i Svealand och sydligaste Norrland kan påverkas på följande sätt av det skyfallsliknande regnet, enligt SMHI:

- Höga strömhastigheter i vattendragen.

- Flöden som uppstår i genomsnitt vart 5:e till 25:e år.

- Översvämmad mark i direkt anslutning till bäckar och åar i samband med förhöjt vattenstånd i åfåror.

Varningen gäller från lördag till måndag nästa vecka.

Osäkerhetsfaktor

Vilka områden som kommer att få allra mest nederbörd är i nuläget svårt att sia om.  

– Placeringen av regnet är osäker och flödena väntas stiga över gul varningsnivå i de delar av varningsområdet där stora regnmängder faller, framhåller SMHI.

Då kan värmen komma

En blöt helg väntar för stora delar av Sverige. Nästa vecka kan dock bjuda på en del sol.

SMHI:s preliminära prognos tyder på att vädret stabiliseras i mitten av veckan. 

– Måndagen ser ut att bjuda på ostadig väder i nästan hela landet, med tidvis regn eller skurar. Därefter verkar vädret stabilisera sig något, i alla fall tillfälligt och främst i söder.

– Mot mitten av veckan kan ett högtryck etablera sig över landet men det är fortfarande osäkert, uppger väderinstitutet. 

Foto: J. Huang

Text: Redaktionen


Sverige och USA inleder stort samarbete

2026 03 18

Sverige blir en del av ett storskaligt amerikanskt samarbete.

Det bekräftar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M).

Under tisdagen har hon undertecknat en deklaration om det amerikanska samarbetsinitiativet Pax Silica i samband ett besök i Houston, Texas.

Samarbetet omfattar ledande tekniknationer och syftar till att stärka samarbetet för att säkra leveranskedjor för framväxande teknik. Utöver Sverige har ett tiotal länder anslutit sig till initiativet – bland annat Australien, Förenade arabemiraten, Indien, Japan och Storbritannien.

– Sverige är ett ledande innovationsland med stark forskningsbas och världsledande företag. Detta samarbete bidrar till att stärka vår konkurrenskraft och vässa vår tekniska spjutspetskompetens, säger Malmer Stenergard.

”Centralt för Sverige”

Länderna kommer bland annat att samarbeta inom områden för AI-utveckling.

– Samarbete med USA och andra ledande länder inom AI och framväxande teknik är centralt för Sverige som exportinriktat innovationsland. Sveriges säkerhet och välstånd gynnas av nära samarbete med andra länder, säger Maria Malmer Stenergard.

Europas mest innovativa land

Sverige har utsetts till Europas mest innovativa land av EU-kommissionen. I kommissionens årliga rapport om innovation i EU knep Sverige förstaplatsen, tätt följt av Belgien, Nederländerna, Danmark och Finland.

– Det här är ett styrkebesked från det svenska innovationssystemet, både på nationell och regional nivå. Det är också ett kvitto på att långsiktiga satsningar lönar sig, kommenterade energi- och näringsminister Ebba Busch (KD).

LÄS MER: Solcellsjätte i konkurs

FAKTA: Pax Silicia-samarbetet

- Pax Silica innebär ett närmare samarbete mellan länder som har kompletterande resurser och förmågor.

- Det handlar exempelvis om konnektivitet, kritiska mineral, halvledare och energi, vilka är avgörande för fortsatt utveckling av bland annat AI-teknik och säker digital infrastruktur.

- Genom initiativet kan kapital och investeringar mobiliseras för att stärka den industriella kapaciteten och säkra leveranskedjor med likasinnade länder.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak 

Foto: C. Robert resp Caisa Rasmussen Utrikesdepartementet

Text: Redaktionen


17 mars 2026

Unik syn på natthimlen i veckan – chansen kommer aldrig igen

2026 03 17

En komet från solsystemets yttersta regioner kommer nära jorden.

I mars 2024 upptäcktes en ny komet av den polske astronomen Kacper Wierzchoś.

Upptäckten bekräftades senare av observationer från James Webb-teleskopet.

Kometen kommer från det så kallade Oortmolnet – som är längre bort från solen än solsystemets yttersta planet, Neptunus.

I veckan kan den skådas med bara en kikare, rapporterar Illustrerad Vetenskap.

Unik syn

Som närmast kommer kometen att vara 150 miljoner kilometer från jorden.

Förmodligen kommer den därmed att vara synlig med kikare.

Illustrerad Vetenskap har några tips för den som vill ta chansen och skåda kometen.

– Nätterna runt den 19 mars är de bästa tiderna att se kometen. Det är nymåne här, så månens ljus inte stör. Hitta en mörk plats med fri sikt i västsydvästlig riktning.

Dit ska du titta

En bra kikare eller ett litet teleskop kan användas för att bevittna kometen.

– Gå ut när himlen har blivit mörk, strax efter skymningen. Rikta blicken mot sydväst, cirka fem grader under och 25 grader till höger om de tre stjärnorna i Orions bälte.

Kometen – som fått namnet C/2024 E1 – kommer enligt tidningen aldrig att kunna skådas igen.

Läs mer: Ryssland med ”massiv” plan – hela Europa kan tvingas tänka om

Även Lyriderna

Den kommande tiden kommer himlaobservatörer även att kunna skåda meteorregnet Lyriderna.

– Lyriderna är ett meteorskur med medelstyrka som vanligtvis ger bra observationstal under tre nätter kring maximum, förklarar American Meteor Society.

– Dessa meteorer saknar ofta långvariga spår, men kan producera eldklot. Meteorerna ses bäst från norra halvklotet, där radiantens position är högt på himlen vid gryning.

Om en månad

Om lite drygt en månad är chansen störst att få se Lyriderna.

– Lyriderna kommer nästa gång att nå sitt maximum under natten mellan 21–22 april 2026.

Läs mer: UPPGIFTER: “Trump befinner sig på bristningsgränsen”

Foto: L. Marconnet

Text: Redaktionen