SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen

15-åring hittad död i pulkabacke

2026 02 21

En pojke har förlorat livet i Norge på fredagen.

De tragiska uppgifterna kommer från Gjøvik som ligger 120 kilometer norr om Oslo.

Polis och ambulans ryckte ut på fredagseftermiddagen efter larm om vad som beskrevs som en livlös kropp i en pulkabacke.

Livräddande insatser påbörjades – men den 15-årige pojkens liv gick inte att rädda, rapporterar VG.

15-åring död

Pojkens anhöriga är underrättade, och arbete pågår med att ta hand om både dem och vittnen till olyckan.

– Polis och ambulanspersonal är på plats, och Gjøvik kommuns krisstöd har informerats, säger polisadvokat Hildegunn Tronsli.

– Det är för tidigt att säga något om händelseförloppet och vad som är orsaken till olyckan, men det ska ha funnits flera vittnen till händelsen. Vittnen kommer att förhöras löpande, och kriminaltekniker kommer att genomföra undersökningar på platsen.

I pulkabacke

Enligt initiala uppgifter till NRK ska det röra sig om en pulkaolycka.

Flera jämnåriga ungdomar, liksom lärare från skolan, ska ha bevittnat händelsen.

– Elever och anställda är nu samlade i skolans samlingssal och tas om hand av kommunens psykosociala krisstöd. Vårdnadshavare har informerats om att de kan komma till skolan för att vara tillsammans med sina barn där. Skolan håller öppet under eftermiddagen, skriver kommunen i ett pressmeddelande.

Läs mer: 21 procent dyrare på en månad – käftsmäll för hushållen

Oklart exakt vad som hänt

Om än det framgår att olyckan ska ha inträffat i en pulkabacke är det oklart exakt vad det är som har hänt.

– Vi befinner oss i ett helt inledande skede, och detta framstår som en mycket tragisk olycka. Våra tankar går först och främst till de anhöriga, framhåller polisen.

Ingen misstänkt

Det finns i nuläget inga uppgifter om att någon person ska vara misstänkt för brott i samband med dödsfallet.

Ingen annan ska ha skadats i samband med olyckan.

Läs mer: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: C. Cruttenden

Text: Redaktionen

Slipper elnätsavgiften – ”världsunik” satsning i Sverige

2026 02 20

Ett fastighetsbolag i Skåne gör en unik satsning.

Det är i ett bostadsområde i Lund som fastighetsbolaget LKF nu har tagit de första spadtagen för att upprätta en energigemenskap.

Tio fastigheter ska kopplas ihop i ett internt elnät.

– För oss på Kraftringen är detta ett bra tillfälle att utvärdera nyttan med fysiska energigemenskaper och dra lärdomar av projektet efterhand som det fortlöper, Henrik Esbjörnson, vd för Kraftringen Nät som är en del av projektet, i ett uttalande.

– Kan ett system som detta avlasta elnätet och bidra till att det används mer effektivt? Kan det också skapa nytta ur ett klimat- och kostnadsperspektiv?

Börjat gräva

Arbetet har precis startat för att påbörja konstruktionen av det interna elnätet.

Snart kommer solcellsproduktion och batterilagring installeras så att fastigheterna har möjlighet till egen solelproduktion.

– Det finns ett stort intresse för energigemenskaper, men få genomförda exempel i verkliga bostadsområden. Med detta projekt vill vi skapa konkreta erfarenheter som kan delas med andra aktörer, kommuner och beslutsfattare, säger Henrik Adamsson.

LÄS OCKSÅ: 21 procent dyrare på en månad - käftsmäll för hushållen

Slipper elnätsavgiften

För de boende i det aktuella kvarteret på Väster i Lund innebär satsningen att de framöver kommer slippa betala den fasta elnätsavgiften, då den slopas när systemet är på plats.

Men tanken är att inte klippa banden helt till det fasta nätet, utan kunna använda det vid behov.

– När det behövs kan vi ta hjälp av Kraftringens överliggande nät. Med detta projekt sparar vi kostnader och så tillför vi mycket grön el, säger Henrik Adamsson, till Sydsvenskan.

”Världsunikt”

Enligt Henrik Adamsson är projektet ensamt i sitt slag i hela världen.

Och förhoppningen är att det ska kunna inspirera fler satsningar.

– Det är världsunikt att vi kan dela energi genom att styra elektronerna med routrar och särskilda energiväxlar. Nu kan vi välja vart vi vill skicka överskottsströmmen: till ett batteri, till hyresgästen eller till Kraftringen, säger han till tidningen.

LÄS OCKSÅ: Prisras på svenskarnas favoritgodis

Foto: Tomas Ärlemo Svenska kraftnät

Text: Redaktionen