SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

–  Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat. 

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen


28 mars

Flamingomissil slår ner – eldklot över rysk stad

2026 03 28

Ukraina har slagit till med en Flamingomissil i en rysk stad.

En ukrainsk FP5 Flamingo-missil har slagit ned i staden Tjapajevsk i Samara oblast i Ryssland.

Attacken har ägt rum på lördagsmorgonen.

Bilder och videor från sociala medier visar ett stort eldklot över en viktig anläggning i staden.

Slog till tidigt på morgonen

Den ukrainska Flamingomissilen uppges ha träffat en stor produktionsanläggning vid namn JSC Promsintez, som tillverkar sprängämnen.

Lokalbefolkningen i staden har lagt upp bilder och videor från attacken i sociala medier, rapporterar Kyiv Independent.

Ett foto visar hur Flamingomissilen närmar sig anläggningen.

Andra bilder och videor visar bland annat hur ett stort eldklot kommer från produktionsanläggningen.

– Explosioner rapporterades först av en lokal invånare omkring klockan 06:30 lokal tid, enligt tidningen.

Guvernören i Samara oblast, Vyacheslav Fedorishchev, ska mitt under attacken ha varnat för missilhotet.

Ukraina har ännu inte kommenterat attacken.

Massproduktion av Flamingo

Flamingomissilen presenterades förra sommaren.

Den används inte ofta, men en ökning av användningen har noterats sedan november 2025, enligt tidningen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har kallat Flamingomissilen för Ukrainas ”mest framgångsrika missil”.

Han har också meddelat att massproduktionen av Flamingomissiler tagit fart under vintern 2025-26.

Den inhemskt producerade missilen har en angiven räckvidd på 3000 kilometer, och anses förbättra Ukrainas långdistansförmåga avsevärt.

LÄS OCKSÅ: "Skamlig" intervju med Lavrov väcker ilska

Har slagit till mot vapenfabriker

Den ryska fabriken som uppges ha attackerats, JSC Promsintez, tillverkar sprängämnen och ligger runt 750 kilometer från gränsen mellan Ukraina och Ryssland, uppger tidningen.

Ukraina har tidigare använt sig av Flamingomissiler för att attackera bland annat vapenfabriker.

Den 20 februari attackerades exempelvis Votkinsk-fabriken i Rysslands Udmurtienrepublik, där det ballistiska missilsystemet Iskander-M produceras.

LÄS OCKSÅ:  Ryska planen går i kras – ”dömd att misslyckas”

Arkivfoto: M. Ibrahim

Text: Redaktionen


28 mars 2026

JUST NU: Flicka hittad död på familjeresa till Kanarieöarna

2026 03 28

En norsk flicka har hittats död i vattnet.

En norska flicka har hittats död på Gran Canaria.

Flickan var i semesterparadiset tillsammans med sin familj men anmäldes försvunnen på lördagen.

Anmäldes försvunnen

Den norska tonårsflickan var i 16-årsåldern, rapporterar Canariavisen.

Hon hittades död i vattnet på lördagsmorgonen i hamnen i Puerto Rico i Mogán, på den populära semesterön Gran Canaria.

En av flickans familjemedlemmar hade också lämnat in en anmälan om försvunnen person på lördagen, uppger en talesperson för den spanska räddningstjänsten, rapporterar VG.

Polisstyrkan Guardia Civil bekräftar att flickan är död.

– Vi utreder vad som har hänt, säger en talesperson till tidningen.

Har identifierats av familjen

Den norska tonårsflickan har identifierats av sin familj, som bekräftar hennes identitet, enligt spanska myndigheter.

Hennes kropp har skickats till obduktion.

Även det norska Utrikesdepartementet har bekräftat det tragiska dödsfallet.

– Utrikesdepartementet är medvetet om att en norsk medborgare har avlidit på Gran Canaria, skriver Johanne Severinsen, presstalesperson vid Utrikesdepartementet, till tidningen.

Nu ska man utreda dödsfallet för att försöka bringa klarhet i hur och varför flickan har förlorat livet.

Dödsorsaken uppges i nuläget vara okänd.

Hittades vid hamnmynning

Den norska tonårsflickan ska alltså ha varit på semester med sin familj.

Familjen bodde nära stranden i Barranco Agua la Perra, uppger Canariavisen.

Hon uppges ha hittats avliden vid hamnmynningen på den populära semesterorten, som ligger i öns sydvästra del, enligt tidningen.

Kanarieöarna är en mycket populär turistdestination bland både norrmän, svenska och andra européer.

År 2025 besöktes ögruppen av cirka 428 000 norska och 350 500 svenska turister ögruppen, rapporterar Canariajournalen.

Antalet norska och svenska turister har dock minskat de senaste åren.

Foto: Summer Stock

Text: Redaktionen