SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen

Sålde slut på ett dygn – kostar 8 000 kronor hos Elgiganten

2026 03 25

Elgiganten upplever en sällan skådad rusning.

Det finns få svenskar som inte har en relation till Lego. Antingen har de klassiska byggklossarna, som fängslat generationer med underhållning som varar i timmar, funnits i skolan eller hemma i hushållet.

Över tid har dock leksaksjätten ändrat sin strategi när det kommer till marknadsföring.

Från barnleksaker har Lego blivit till ett uppskattat varumärke även bland äldre – i synnerhet när det kommer till nostalgiska kulturfenomen.

Nu meddelar Elgiganten att ett nytt sådant Legoset har sålt slut på bara ett dygn – trots att det kostade så mycket som 8 000 kronor.

Sålt slut på ett dygn

Pokémonrenässansen är det få som har missat.

När Lego släppte förbokningen av sitt nya premiumset med Pokémon sålde det slut på under ett dygn – trots en prislapp på omkring 8 000 svenska kronor.

– Vi ser ett enormt intresse, särskilt i premiumsegmentet där starka varumärken möter ett stort samlarvärde, säger Elgigantens gaming-ansvarige Alexander Åberg i ett pressmeddelande.

LÄS OCKSÅ: Dumpa svenska kronan – expert uppmanar

Nästan 7 000 bitar

De senaste åren har Lego satsat på mer komplexa och dyra set riktade mot vuxna fans och samlare.

I år, när Pokémon firar 30 år, lanserar Lego en ny serie Pokémon-sets.

Det mest eftertraktade setet består av 6 838 bitar och tar enligt tidiga byggare över två dagar att färdigställa.

Förutom det har Lego även tagit fram ett Pikachu- och ett Eevee-set på 2 050 bitar respektive 587 bitar, och nästa vecka inleds förbokningen av set med klassikerna Venusaur, Charizard och Blastoise.

Det kommer knappast minska på trycket.

– När ett set i den här prisklassen säljer slut på så kort tid visar det hur stor efterfrågan är. Med tanke på hur tidigare Legolanseringar har gått, räknar vi med ett högt tryck även när det här setet öppnar för förbokning, säger Alexander Åberg.

LÄS OCKSÅ: Skatteverket svänger – hushåll slipper betala

Foto: Elgiganten

Text: Redaktionen

Krigsfartyg i Östersjön attackerat

2026 03 25

Ett ryskt örlogsfartyg har träffats av ukrainska drönare.

Uppgifterna kommer tidigt på onsdagseftermiddagen.

Ukraina har genomfört en stor drönarattack på onsdagen och träffat flera ryska måltavlor.

Bland måltavlorna som har träffats finns ett ryskt örlogsfartyg i Östersjön, rapporterar Kyiv Independent.

Ryskt fartyg träffat

Ukrainska styrkor har skadat ett ryskt fartyg i Östersjöhamnen Viborg i samband med en omfattande drönarattack.

Attacken är det första kända framgångsrika tillslaget mot ett rysk militärt fartyg i Östersjön, nästan 1 000 kilometer från ukrainskt territorium.

Fartyget, som av generalstaben identifierats som “Purga” och som drivs av den ryska säkerhetstjänsten FSB:s gränsbevakningssektion, låg dockat vid stadens skeppsvarv när det träffades.

Bilder visar

Bilder som publicerats på Telegram visar ett fartyg som kantrat på sidan bland andra större båtar som ligger dockade i hamnen.

Enligt den ukrainska generalstaben kan Purga, som tillhör en fartygsklass byggd vid varvet känd som Projekt 23550, fungera både som isbrytare och som ett ordinarie örlogsfartyg.

Enligt det ryska sjöfartsorganet Paluba kostar ett sådant fartyg omkring 18 miljarder rubel – motsvarande 222 miljoner dollar eller strax över två miljarder svenska kronor.

Hävdar: "300 miljoner dollar"

Anton Gerashchenko, tidigare rådgivare till Ukrainas inrikesminister, kommenterar attacken i ett inlägg på X.

Enligt honom rör det sig om en massiv prestigeförlust för Ryssland.

– Den kostar ungefär 300 miljoner dollar, skriver Gerashchenko om fartyget.

Läs mer: Gulfstat uppmanar Trump: ”Avsluta inte kriget”

Efter enorma ryska attacken

Ukrainas stora drönarattack kommer efter att Ryssland under de senaste dygnen avfyrat hundratals drönare och missiler.

– Det ukrainska flygvapnets talesperson, överste Jurij Ihnat, uppgav att ryska styrkor avfyrade samtliga sju ballistiska robotar mot områden relativt nära frontlinjen i oblasterna Zaporizjzja och Poltava, och att de ukrainska styrkorna inte kunde skjuta ner robotarna, uppger tankesmedjan ISW.

541 av 556

Ukraina lyckades bättre med att skjuta ner drönarna.

– Ukrainska styrkor sköt ner 541 av de 556 stridsdrönare som avfyrades under dagen.

Läs mer: LARMET: Kina förbereder sig för storkrig

Foto: General Staff of the Armed Forces of Ukraine Telegram

Text: Redaktionen