SMHI ger besked – stor väderförändring i Sverige

2024 12 14

Ett väderfenomen blir allt ovanligare Sverige.

Under perioden 1991-2020 har framför allt mellersta och södra Sverige fått mindre snö och färre vita jular i jämförelse med perioden innan, 1961-1990.

Det uppger SMHI i en ny sammanställning.

– Under den senaste 30-årsperioden ser vi att antalet vita jular i södra Sverige har minskat. I Götaland har vi gått från 45 procent vita jular under åren 1961-1990, till 30 % under den senaste normalperioden. Samma trend visar sig även i Svealand där antalet vita jular minskat från 75 procent till 59 procent, säger Magnus Joelsson, meteorolog och klimatolog på SMHI.

Myndighetens undersökning visar också att snödjupet minskar i Sverige, med undantag för Lapplandsfjället.

– Kartan över maximalt snödjup visar en tydlig förändring jämfört med den tidigare normalperioden 1961-1990. Vi ser att snödjupet minskat över i stort sett hela landet, förutom i Lapplandsfjällen där snömängden i stället ökat, berättar Magnus Joelsson.

Norra Norrland undantaget

Längst upp i landet är läget dock oförändrat.

Från 1991 till 2020 visade 98 procent av mätstationerna i norra Norrland en vit jul, uppger SMHI.

I södra Norrland var motsvarande siffra 90 procent, en säkerställd nedgång.

– Den största förändringen när det gäller minskat antal vita jular ser vi i Svealand och i södra Norrland, särskilt i södra Värmland och Dalsland, säger Magnus Joelsson.

Så går SMHI:s mätningar till

- SMHI följer klimatets utveckling i Sverige. Myndighetens mätstationer samlar in data under lång tid, och med hjälp av moderna metoder är det också möjligt att rekonstruera väder och klimat där det inte finns så många mätstationer.

- Klimatets utveckling kan sedan visualiseras i form av klimatindikatorer och normalkartor.

- Nu finns nya kartor som visar normalvärden för perioderna 1961–1990, 1971–2000, 1981–2010 och 1991–2020, samt förändringen mellan 1991–2020 och 1961–1990.

- Kartorna visar dels maximalt snödjup, dels antalet vita jular. Trenden är tydlig och pekar på ett förändrat klimat, med mindre snödjup i hela landet, förutom i Lapplandsfjällen.

Källa: SMHI

Text: Redaktionen

LARMET: Var tredje pensionär måste offra vanlig vardagsvara

2026 01 13

Övergången från att arbeta till att gå i pension riskerar att bli något av en kalldusch för många i Sverige.

För en hel del innebär det en helt ny ekonomisk livsstil, framhåller Länsförsäkringar efter att ha publicerat en ny rapport i ämnet på måndagen.

Två av tre av dagens pensionärer uppger att de gjort minst en ekonomisk förändring sedan de slutade jobba.

Och det kan bli betydligt värre än vad vissa är beredda på.

– För många blir skillnaden mellan lön och pension större än väntat, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, i en kommentar.

Måste avstå vanliga varor

I Länsförsäkringars undersökning framgår att var tredje pensionär, 33 procent, tvingats dra ned på inköp av vardagsvaror som exempelvis kläder och andra prylar.

Bland kvinnor är siffran 66 procent när även kategorin “upplevelser” räknas in i ekvationen, jämfört med männen som ligger på 48 procent.

Det får Länsförsäkringar att slå larm

– Skillnaderna mellan kvinnor och män följer med hela vägen in i pensionen. Lägre livsinkomster och därmed lägre pensioner gör att kvinnor oftare behöver anpassa sin livsstil mer när lönen ersätts av pension. För den som har möjlighet kan eget sparande därför spela en större roll för att skapa ekonomisk stabilitet som pensionär, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: Ica slår larm om sina egna kunder: ”Smärtgräns”

"Dra åt svångremmen"

En annan vanlig förändring, ofta ofrivillig, kan vara att behöva flytta till ett mindre boende vid pensionen, eftersom boendeformen behöver anpassas till den nya inkomsten.

Bland låginkomstpensionärer har 19 procent gjort så, jämfört med 7 procent bland de med högst inkomster.

– Pensioneringen innebär för många ett tydligt inkomstskifte, som ofta leder till att man måste se över sina utgifter. För vissa handlar det om att prioritera annorlunda, för andra om att behöva dra åt svångremmen, säger Stefan Westberg.

LÄS MER: Börsbolag i kris – aktien totalkraschar

Foto: BettyV

Text: Redaktionen

Kreml: Då tar vi över Grönland – “kan rösta om några dagar”

2026 01 13

Dmitrij Medvedev, tidigare rysk president och numera vice ordförande i ryska säkerhetsrådet, påstår att Grönland kan ansluta sig till Ryssland.

Det mystiska utspelet kommer sent på tisdagskvällen svensk tid.

Kremlhöken varnar USA:s president Donald Trump att om han inte agerar snabbt för att säkra världens största ö kan republikanen snuvas på territoriet.

– Trump måste skynda sig. Enligt obekräftade uppgifter kan det bli en plötslig folkomröstning om några dagar, där hela Grönlands befolkning på 55 000 kan rösta för att bli en del av Ryssland, säger Dmitirj Medvedev till ryska nyhetsbyrån Interfax.

– Och sedan är det över. Inga nya små stjärnor på den amerikanska flaggan.

Inga sådana planer

Var den ryska toppolitikern har fått sin information från är högst oklart. Det finns inga planer på att en folkomröstning skulle äga rum på Grönland inom det närmaste. Inte heller att öns befolkning skulle vilja ansluta sig till Ryssland.

Dmitrij Medvedev är känd, eller ökänd, för att sprida hatisk retorik mot västvärlden, inte sällan med en sarkastisk ton. Det är ofta just Medvedev som skickas fram för att utfärda grova hot mot Europa, Nato och USA.

Nyligen stod han för ett utspel om att den ryska militären borde kidnappa Tysklands förbundskansler Friedrich Merz.

– Kidnappningen av nynazisten Merz skulle kunna vara en storartad vändning i denna karneval, sade han till ryska statskontrollerade nyhetsbyrån Tass förra veckan.

LÄS MER: Kinas ekonomi toksågas – jämförs med Mao Zedong

Trump: Tar över om inte vi gör det

Donald Trump har under de senaste veckorna upprepat sin ambition om att ta över Grönland. Om inte USA gör det står Kina eller Ryssland redo att ta över territoriet, enligt presidenten.

Grönland har vid flera tillfällen förklarat att det är upp till ön och dess invånare att avgöra sin egen framtid.

På onsdagen kommer Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen att träffa USA:s motsvarighet Marco Rubio om saken, enligt TV2.

Grönlands utrikesminister Vivian Motzfeldt väntas också delta.

LÄS MER: Två länder i Europa kan slås samman

Foto: K. Mathiasen resp President of Russia Office

Text: Redaktionen