Smittan i Norge fördubblad på en vecka – Restriktioner förlängs

2021 10 30

Det framgick vid dagens presskonferens med Norges nya sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol (S) som betonar att regeringen följer situationen noga.

Befarar ny våg till vintern

Folkehelseinstituttets generaldirektör Camilla Stoltenberg meddelar att man befarar en ny smittvåg i Norge till vintern och sjukhusen i landet ser redan nu en ökad belastning.

Fördubbling på en vecka

– Vissa sjukhus har många inlagda och upplever en belastning. Antalet registrerade smittade har fördubblats på en vecka, säger Camilla Stoltenberg.

Senaste dygnet har 1 079 nya fall registrerats rapporterar VG.

Kan bli värre än man tror

Norge beslutar nu att förlänga flera olika restriktioner och bland annat rör det sig om kravet på isolering vid covid-19 och inreserestriktionerna.

Förhoppningen är att Norge tack vare vaccineringen inte ska drabbas av ett lika svårt läge som tidigare under pandemin men Folkehelseinstituttet är beredda på att det kan bli värre än man tror.

Två saker är extra viktiga

– Vi måste vara förberedda på en större våg, säger generaldirektören.

– Det krävs mindre nu än tidigare för att begränsa smittspridningen. Det är två viktiga saker att tänka på – folk måste säga ja till att vaccinera sig och ta dos 1 och 2 och kanske 3. Och folk måste stanna hemma och testa sig om de är sjuka, säger generaldirektör Stoltenberg.

Ökning sedan i går

I Norge finns det nu 104 coronasmittade som sjukhusvårdas vilket är en ökning med 6 personer på ett dygn. 16 av patienterna ligger i respirator och 30 vårdas på intensiven.

För Norges nya regering blir det en nervös vinter med stor osäkerhet om hur smittan kommer att utveckla sig.

Minister oroad

– Vi är redo att ta fram verktygen igen om det blir nödvändigt. I dag har vi god översikt och kontroll. Vi följer noga om situationen ändras. Pandemin är inte över. Vi ser att smittan får fart och att många blir inlagda i vårt land. Det är oroande, säger sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol.

Foto: L. Zischke

Ryssland vädjar – ber omvärlden om hjälp

2026 05 25

Det hävdar Rysslands utrikesministerium.

Ministeriet syftar på ryska medborgare som bor i Lettland, Litauen och Estland, länder som Moskva påstår har “förbjudit” att tala ryska och “skrivit om historien”, rapporterar The Moscow Times.

Nu vänder sig Kreml till det internationella samfundet för att få gehör.

– Alla försök att lösa meningsskiljaktighet genom förhandlingar har visat sig fruktlösa. Därför måste vi uppenbarligen överföra våra anspråk till domstolarna genom att vädja till FN:s främsta rättsliga organ, Internationella domstolen, säger en talesperson för utrikesministeriet enligt den ryska exiltidningen.

"Russofobi"

Enligt Sergej Ordzjonikidze, FN:s tidigare biträdande generalsekreterare, är Rysslands vädjan ett politiskt drag. Ett sådant rättsärende kan ta flera år, menar experten.

Ryssland har vid flera tillfällen sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina hetsat mot de baltiska länderna. Bland annat har en rysk desinformationskampanj drivit lögnen att Estlands tredje största stad Narva ska utropas till en ryssvänlig “folkrepublik”.

Moskva var också mycket kritisk till de lettiska språktest som Lettland införde 2023 och som enligt Reuters berörde 20 000 ryska medborgare.

Sedan invasionen har de baltiska staterna begränsat möjligheterna för ryssar att resa in i länderna. Dessutom har sovjetiska monument rivits.

Ryssland beskriver det som “russofobi” och anklagar både USA och EU för att uppmuntra till “antirysk kampanj”.

 – De estniska myndigheterna har fått och kommer att fortsätta få ett lämpligt och proportionerligt svar från den ryska sidan på alla deras ovänliga handlingar, sade Maria Zakharova, ryska utrikesministeriets talesperson, till statliga nyhetsbyrån Tass i april.

LÄS MER: Partisaner slår till – Ryssland förblindade

Ny lag ger möjlighet att anfalla

Mycket av Kreml hätska retorik mot de baltiska länderna påminner om den som föranledde och försökte legitimera attackerna mot Ukraina.

Tidigare under våren röstade ryska duman igenom en ny lag som ger Vladimir Putin befogenhet att sätta in militär makt utomlands för att “skydda ryska medborgare”.

Den nya våldslagen ska kunna aktiveras om ryssar ställs inför rätta i internationella domstolar vars jurisdiktion inte erkänns av Ryssland.  

Formellt gäller det “utplacering” av trupper eller en “operation”. 

Men. 

– I praktiken betyder det en militär attack, skriver finländska tidningen Iltalehti.

LÄS MER: Panik på Krym – inför ransonering

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen