Smittan i Norge fördubblad på en vecka – Restriktioner förlängs

2021 10 30

Det framgick vid dagens presskonferens med Norges nya sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol (S) som betonar att regeringen följer situationen noga.

Befarar ny våg till vintern

Folkehelseinstituttets generaldirektör Camilla Stoltenberg meddelar att man befarar en ny smittvåg i Norge till vintern och sjukhusen i landet ser redan nu en ökad belastning.

Fördubbling på en vecka

– Vissa sjukhus har många inlagda och upplever en belastning. Antalet registrerade smittade har fördubblats på en vecka, säger Camilla Stoltenberg.

Senaste dygnet har 1 079 nya fall registrerats rapporterar VG.

Kan bli värre än man tror

Norge beslutar nu att förlänga flera olika restriktioner och bland annat rör det sig om kravet på isolering vid covid-19 och inreserestriktionerna.

Förhoppningen är att Norge tack vare vaccineringen inte ska drabbas av ett lika svårt läge som tidigare under pandemin men Folkehelseinstituttet är beredda på att det kan bli värre än man tror.

Två saker är extra viktiga

– Vi måste vara förberedda på en större våg, säger generaldirektören.

– Det krävs mindre nu än tidigare för att begränsa smittspridningen. Det är två viktiga saker att tänka på – folk måste säga ja till att vaccinera sig och ta dos 1 och 2 och kanske 3. Och folk måste stanna hemma och testa sig om de är sjuka, säger generaldirektör Stoltenberg.

Ökning sedan i går

I Norge finns det nu 104 coronasmittade som sjukhusvårdas vilket är en ökning med 6 personer på ett dygn. 16 av patienterna ligger i respirator och 30 vårdas på intensiven.

För Norges nya regering blir det en nervös vinter med stor osäkerhet om hur smittan kommer att utveckla sig.

Minister oroad

– Vi är redo att ta fram verktygen igen om det blir nödvändigt. I dag har vi god översikt och kontroll. Vi följer noga om situationen ändras. Pandemin är inte över. Vi ser att smittan får fart och att många blir inlagda i vårt land. Det är oroande, säger sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol.

Foto: L. Zischke

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen