Smittan i Norge fördubblad på en vecka – Restriktioner förlängs

2021 10 30

Antalet smittade i Norge har fördubblats på en vecka och nu ökar oron för en ny smittvåg inför den annalkande vintern.

Det framgick vid dagens presskonferens med Norges nya sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol (S) som betonar att regeringen följer situationen noga.

Befarar ny våg till vintern

Folkehelseinstituttets generaldirektör Camilla Stoltenberg meddelar att man befarar en ny smittvåg i Norge till vintern och sjukhusen i landet ser redan nu en ökad belastning.

Fördubbling på en vecka

– Vissa sjukhus har många inlagda och upplever en belastning. Antalet registrerade smittade har fördubblats på en vecka, säger Camilla Stoltenberg.

Senaste dygnet har 1 079 nya fall registrerats rapporterar VG.

Kan bli värre än man tror

Norge beslutar nu att förlänga flera olika restriktioner och bland annat rör det sig om kravet på isolering vid covid-19 och inreserestriktionerna.

Förhoppningen är att Norge tack vare vaccineringen inte ska drabbas av ett lika svårt läge som tidigare under pandemin men Folkehelseinstituttet är beredda på att det kan bli värre än man tror.

Två saker är extra viktiga

– Vi måste vara förberedda på en större våg, säger generaldirektören.

– Det krävs mindre nu än tidigare för att begränsa smittspridningen. Det är två viktiga saker att tänka på – folk måste säga ja till att vaccinera sig och ta dos 1 och 2 och kanske 3. Och folk måste stanna hemma och testa sig om de är sjuka, säger generaldirektör Stoltenberg.

Ökning sedan i går

I Norge finns det nu 104 coronasmittade som sjukhusvårdas vilket är en ökning med 6 personer på ett dygn. 16 av patienterna ligger i respirator och 30 vårdas på intensiven.

För Norges nya regering blir det en nervös vinter med stor osäkerhet om hur smittan kommer att utveckla sig.

Minister oroad

– Vi är redo att ta fram verktygen igen om det blir nödvändigt. I dag har vi god översikt och kontroll. Vi följer noga om situationen ändras. Pandemin är inte över. Vi ser att smittan får fart och att många blir inlagda i vårt land. Det är oroande, säger sjukvårdsminister Ingvild Kjerkol.

Foto: L. Zischke

[yop_poll id="836"]

Svensk artist rasar mot vinster – ”Helt horribelt”

2025 11 30

En svensk schlagerartist rasar.

Nyheten att eljättar som Vattenfall och Ellevio höjer elnätsavgifterna kraftigt har väckt starka reaktioner.

Nu går en känd svensk Eurovisionvinnare till angrepp mot statliga Vattenfall.

”33,4 miljarder i vinst”

Richard Herrey är en av Sveriges mest kända schlagerstjärnor. 1984 vann han Eurovision tillsammans med sina bröder i gruppen Herreys, med låten ”Diggi-loo diggi-ley”.

Men Herrey är också politiskt engagerad och har varit riksdagsledamot för Moderaterna.

Schlagerstjärnan är en av många som reagerar starkt på uppgiften om höjd elnätsavgift.

– Statliga Vattenfall gör 33,4 miljarder i vinst men höjer elnätsavgifterna med hela 14 procent, skriver Richard Herrey på X.

Han tycker att höjningen är hemsk.

– Det låter faktiskt helt horribelt. Det är heller inte första gången höjningarna legat långt över inflationen på senaste tio åren, noterar den tidigare schlagerstjärnan i inlägget.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

”Kanske tar ut lite för mycket”

Richard Herrey menar att höjningen får vanliga människor att reagera. Den upplevs som väldigt provocerande, särskilt med tanke på den vinst som Vattenfall gör.

– Jag tycker det sticker enormt i ögonen på vanliga människor att det blir sådana enorma vinster och att man höjer avgifterna på det sättet man gör, säger han till Expressen.

Även Energimarknadsinspektionen och flera ministrar har reagerat på höjningen.

– När dessutom då tillsynsmyndigheten går ut och säger att de kanske tar ut lite för mycket. Det får inte vara så, säger Richard Herrey till tidningen.

Busch och Svantesson har reagerat

Igår rapporterades det också att energiminister Ebba Busch (KD) kallar upp elnätsbolagen efter den kritiserade chockhöjningen.

Även finansminister Elisabeth Svantesson (M) har reagerat på höjningen.

– Vid årsskiftet höjer elnätbolagen avgifterna kraftigt för många svenskar. Det är kostnader som är omöjliga att välja bort eller påverka genom sin konsumtion, skriver Svantesson på X.

– Prisregleringen på elnätsmarknaden är utformad för att företagen ska ha råd att göra de investeringar som behövs i elnäten, men Energimarknadsinspektionen säger att bolagen tar ut högre avgifter än vad som är motiverat och mycket pekar på att en orimligt stor del av prishöjningarna går till vinster, tillägger finansministern.

– Det är inte rättvist mot svenska konsumenter, menar Elisabeth Svantesson i inlägget.

LÄS OCKSÅ: Ica-butik i konkurs

Foto: Bogomil Mihaylov

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Ukraina skickar vapen till Europa

2025 11 29

Ukraina är på väg att leverera vapen till Europa.

Länder i EU och Nato gör en stor insats för att stödja Ukrainas försvarskrig mot Ryssland.

Samtidigt kommer uppgifter om att Ukraina nu öppnar kontor i Europa – för att exportera vapen.

Kan verka motsägelsefullt

Kriget i Ukraina pågår för fullt, och samtidigt har den ukrainska försvarsindustrin nått en ny produktionsnivå.

Volodymyr Zelenskyj har tidigare öppnat upp för ukrainsk vapenexport, och nu är man på väg att gå från ord till handling, rapporterar Kyiv Post.

De första försäljningskontoren planeras att öppna i Berlin och Köpenhamn.

Det kan tyckas motsägelsefullt eftersom Ukraina är beroende av vapenexport från väst för att stå emot Ryssland – men det finns en förklaring.

– Flera vapenkategorier är fortfarande i allvarlig brist – artillerigranater, styrsystem, flygmissiler, reservdelar till flygplan och flygplanen själva. Dessa förmågor kan för närvarande inte ersättas inhemskt, rapporterar tidningen.

Samtidigt tillverkar Ukraina så många drönare att man både kan möta sina egna behov och exportera till utlandet.

LÄS OCKSÅ: "Vad i helvete händer?!" - fullständigt kaos i rysk region

Vill stärka EU

Vissa typer av vapen och krigsmaterial producerar man alltså till den grad att man kan exportera, vilket ses som en ny möjlighet för det krigsdrabbade landet.

– Den ukrainska industrin producerar till exempel tillräckligt många FPV-drönare, och dess kapacitet överträffar verkligen frontens behov. Men med vissa specifika typer av drönare, som interceptor-drönare, har vi fortfarande ett produktionsunderskott, säger Hryhoriy Shverk, grundare av drönarföretaget General Cherry, enligt tidningen.

Ukraina kan redan bygga runt 4 miljoner drönare per år, enligt Bloomberg. Många drönartillverkare arbetar dessutom fortfarande under sin kapacitet.

Att leverera till EU ses också som ett sätt att stärka de europeiska ländernas försvar, eftersom dessa är allierade till Ukraina och också hotas av Ryssland.

LÄS OCKSÅ: "Trumps största brott hittills" - världen i gungning

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen