Smittan nu mer än 10 gånger värre än FHM:s värsta höstscenario

2021 08 17

Antalet nya smittfall är nu mer än tio gånger fler än Folkhälsomyndighetens värsta scenario för hösten och i Stockholm läggs allt fler in på sjukhus.

Hösten 2020 fick Folkhälsomyndigheten kritik då coronavågen blev betydligt värre än myndighetens värsta scenario. Folkhälsomyndigheten presenterade då tre olika scenarier och statsepidemiolog Anders Tegnell var optimistisk.

– Vi har varit ganska konservativa. Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då till SVT. Men det blev tvärtom.

Och nu har det hänt igen avslöjar DN idag.

Värre än värsta scenariot

Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag att löpande presentera scenarier för smittspridningen och den senaste analysen gjordes i juli då följande tre scenarier avseende antalet nya smittfall presenterades uppger DN:

🔸Bästa – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ännu färre till 31 aug

🔸Medel – 50 i början av augusti, 25 i början av september och marginell ökning till 31 aug

🔸Värsta – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ökning till 50 till 31 aug

Men verkligheten har sett mycket annorlunda ut och och antalet nya fall i början av augusti var omkring 660 per dag vilket är mer än 13 gånger värre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario.

Modellerna är begränsade

– Modellerna är begränsade i sitt sätt att ta in information, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till DN och framhåller att deltavarianten kan ha ställt till det för modellerna.

– Sedan kanske även deltavarianten visat sig vara mer smittsam än vad modellerna räknat med, säger hon till DN.

Antalet sjukhusvårdade ökar undan för undan och i Region Stockholm hade antalet covid-19-patiener i tisdags ökat från 47 till 57 på en vecka.

Experterna delade om hösten

Experterna uttalar sig kring Folkhälsomyndighetens scenariemissar och menar att underskattningar kan få negativa konsekvenser.

– Dels på grund av signalvärdet, att det riskerar att få folk att slappna av, men också för att det kan påverka planeringen, säger Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus till DN.

– Vi vet att smittan i första hand sker inomhus, så när vi återgår till skola och jobb ökar risken, säger tidigare statsepidemiologen Annika Linde till DN och betonar att det blir även torrare luft framåt hösten vilket ökar spridningsrisken ytterligare.

Tror att smittan går ned

Professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet är mer optimistisk. 

– Nu är semestern snart slut och antalet hemvändande från riskområden kommer troligtvis gå ned. Och om alla som fått första dosen också tar andra tror jag inte att den ökande trenden håller i sig, säger han till DN.

ANALYS

Folkhälsomyndigheten gör en repris av förra höstens kalkylmiss och underskattar smittspridningen kraftigt. Det är givetvis inte bra och signalerna har av många bland allmänheten sannolikt uppfattats som att pandemin är på väg att försvinna. Följer man rapporteringen från andra länder i Europa är det tydligt att man på många håll inte räknat med att deltavarianten skulle vara så smittsam vilket främst drabbat alla som ännu inte vaccinerat sig.

En viktig siffra är även antalet sjukhusvårdade och döda och på den punkten är experterna överens om att även om antalet smittade ökar så torde antalet sjukhusinläggningar inte alls öka på samma sätt som tidigare vågor. Detta tack vare vaccinationsgraden som nu är 81 % för dos 1 och 58 % för dos 2.

Långvarigt lidande

Samtidigt drabbas många av långvarigt lidande på grund av långvarig sjukdom och postcovid vilket även drabbar yngre personer. Sammantaget finns det all anledning att fortsatt följa alla restriktioner, undvika smitta och framförallt att se till att så snart möjlighet ges även få dos 2.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="474"]

JUST NU: Massiv attack mot ryska Svartahavsflottan

2025 11 25

Ukraina har genomfört en omfattande luftattack mot ryska Svartahavsflottans huvudbas i Novorossijsk i södra Ryssland.

Oljeterminalen Sheskharis ska också ha träffats i anfallet, som genomfördes under natten till tisdagen, rapporterar Kyiv Post.

Oljeanläggningen uppges ha skadats. Dessutom rapporteras ukrainska drönare ha slagit ut luftvärnsrobotsystem av modellerna S-300 och S-400.

Även ett stort ryskt landstigningsfartyg, som låg dockat vid marinbasen, ska ha skadats i attacken.

Storskalig attack

Det rör sig om en storskalig militär operation. Fem enheter inom den ukrainska militären samordnade attacken.

Följande förband deltog, uppger Kyiv Post:

- Ukrainas militära underrättelsetjänst (HUR)

- Ukrainska specialstyrkor

- Styrkorna för obemannade farkoster

- Statliga gränsbevakningstjänsten

- Ukrainska flottans kustrobot- och artillerienheter

Ryssland: Bostadshus har träffats

Lokala myndigheter i Novorossijsk uppger att flera bostadshus har skadats i attacken. Enligt de ryska myndigheterna ska nedskjutna drönardelar ha träffat tre lägenheter.

– En mindre brand släcktes snabbt och inga skador rapporterades. Räddningspersonal finns kvar på plats, skriver Kyiv Post med hänvisning till ryska uppgifter.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin var nära att avgå

Mycket viktig oljeanläggning

Novorossisjk beskrivs som ett viktigt nav för Rysslands logistik och energiinfrasturktur vid Svarta havet.

Oljeterminalen, som kallas för Sheskharis, byggdes 1964 och används för att ta emot, lagra och transportera olja och andra petroleumprodukter för export. I dag hanterar anläggningen en betydande del av Rysslands sjöburna export av råolja från Uralbergen.

Komplexet rymmer totalt 30 oljetankar och ägs av det statligt ägda företaget Transneft.

Hur omfattande skadorna är efter attacken är oklart. Ukrainska drönarangrepp har tidigare lett till att samtliga oljeleveranser till och från Sheskharis tillfälligt stoppats.

LÄS OCKSÅ: Rumänien har skickat upp fyra stridsflygplan

Foto: Sociala medier

Text: Redaktionen


25nov25

I KVÄLL TISDAG: Prischock för svenska hushåll

2025 11 25

Elpriserna rusar under tisdagen.

Under kvällen blir det riktigt dyrt för miljontals hushåll i Sverige.

I det sydligaste elområdet, SE4, kan priset stiga till omkring fem kronor per kilowattimme – den högsta noteringen under hela 2025, rapporterar Aftonbladet.

Elbolaget Bixias prisanalytiker Johan Sigvardsson berättar att det finns flera förklaringar till pristoppen. Han hänvisar bland annat till att hög elförbrukning och de senaste dagarnas kalla väder har lett till att elproduktionen minskat i landet.

Plötslig isläggning på Luleälven är en av flera faktorer som ställt till det.   

– Det har pågått i ungefär en vecka och har lett till att det är ganska mycket vattenkraft som inte är tillgänglig. Detsamma gäller vindkraftverken, de får is på sina vingar, säger Sigvardsson till tidningen.

Vidare konstaterar experten att vindstilla dagar i Tyskland får de svenska elpriserna att ticka uppåt, särskilt i södra Sverige.

–  Vi sammankopplas som vanligt med de tyska priserna, och de är väldigt höga just nu. Det är därför vi får en hel del dyra timmar just i dag, säger Sigvardsson till Aftonbladet.

LÄS MER: TVÅ DAGAR KVAR: Populär restaurangkedja öppnar i Sverige 

Vänder snart

Tisdagskvällens pristopp är inte här för att stanna. Redan under onsdagen väntas elpriserna vända nedåt igen.

Överlag ser vintern ut att bjuda på relativt låga elpriser, enligt en analys från Bixia.

Elpriserna i norra Sverige (SE1 och SE2) beräknas i genomsnitt hamna runt 40 öre per kilowattimme, medan de genomsnittliga priserna i södra Sverige blir högre – mellan 75 öre (SE3) och 85 öre (SE4). 

– Det ser väldigt balanserat ut på elmarknaden inför vintern. De milda väderprognoserna dämpar efterfrågan och vi förväntar oss mycket vind- och vattenkraft i systemet. Det gör att risken för riktigt höga priser är liten, säger Johan Sigvardsson i ett uttalande.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder

Foto: D. MacKay

Text: Redaktionen