Smittan nu mer än 10 gånger värre än FHM:s värsta höstscenario

2021 08 17

Antalet nya smittfall är nu mer än tio gånger fler än Folkhälsomyndighetens värsta scenario för hösten och i Stockholm läggs allt fler in på sjukhus.

Hösten 2020 fick Folkhälsomyndigheten kritik då coronavågen blev betydligt värre än myndighetens värsta scenario. Folkhälsomyndigheten presenterade då tre olika scenarier och statsepidemiolog Anders Tegnell var optimistisk.

– Vi har varit ganska konservativa. Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då till SVT. Men det blev tvärtom.

Och nu har det hänt igen avslöjar DN idag.

Värre än värsta scenariot

Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag att löpande presentera scenarier för smittspridningen och den senaste analysen gjordes i juli då följande tre scenarier avseende antalet nya smittfall presenterades uppger DN:

🔸Bästa – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ännu färre till 31 aug

🔸Medel – 50 i början av augusti, 25 i början av september och marginell ökning till 31 aug

🔸Värsta – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ökning till 50 till 31 aug

Men verkligheten har sett mycket annorlunda ut och och antalet nya fall i början av augusti var omkring 660 per dag vilket är mer än 13 gånger värre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario.

Modellerna är begränsade

– Modellerna är begränsade i sitt sätt att ta in information, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till DN och framhåller att deltavarianten kan ha ställt till det för modellerna.

– Sedan kanske även deltavarianten visat sig vara mer smittsam än vad modellerna räknat med, säger hon till DN.

Antalet sjukhusvårdade ökar undan för undan och i Region Stockholm hade antalet covid-19-patiener i tisdags ökat från 47 till 57 på en vecka.

Experterna delade om hösten

Experterna uttalar sig kring Folkhälsomyndighetens scenariemissar och menar att underskattningar kan få negativa konsekvenser.

– Dels på grund av signalvärdet, att det riskerar att få folk att slappna av, men också för att det kan påverka planeringen, säger Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus till DN.

– Vi vet att smittan i första hand sker inomhus, så när vi återgår till skola och jobb ökar risken, säger tidigare statsepidemiologen Annika Linde till DN och betonar att det blir även torrare luft framåt hösten vilket ökar spridningsrisken ytterligare.

Tror att smittan går ned

Professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet är mer optimistisk. 

– Nu är semestern snart slut och antalet hemvändande från riskområden kommer troligtvis gå ned. Och om alla som fått första dosen också tar andra tror jag inte att den ökande trenden håller i sig, säger han till DN.

ANALYS

Folkhälsomyndigheten gör en repris av förra höstens kalkylmiss och underskattar smittspridningen kraftigt. Det är givetvis inte bra och signalerna har av många bland allmänheten sannolikt uppfattats som att pandemin är på väg att försvinna. Följer man rapporteringen från andra länder i Europa är det tydligt att man på många håll inte räknat med att deltavarianten skulle vara så smittsam vilket främst drabbat alla som ännu inte vaccinerat sig.

En viktig siffra är även antalet sjukhusvårdade och döda och på den punkten är experterna överens om att även om antalet smittade ökar så torde antalet sjukhusinläggningar inte alls öka på samma sätt som tidigare vågor. Detta tack vare vaccinationsgraden som nu är 81 % för dos 1 och 58 % för dos 2.

Långvarigt lidande

Samtidigt drabbas många av långvarigt lidande på grund av långvarig sjukdom och postcovid vilket även drabbar yngre personer. Sammantaget finns det all anledning att fortsatt följa alla restriktioner, undvika smitta och framförallt att se till att så snart möjlighet ges även få dos 2.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="474"]

25 oktober 2026

Ny lag om kontanter på väg – redan nästa år

2026 10 25

Nya kontantregler är på gång i hela EU.

Debatten om kontanternas roll i samhället går fortsatt varm. Vissa menar att digitaliseringens framfart har gjort kontanterna överflödiga, medan andra anser att de har en nödvändig roll i samhället – inte minst vid kris eller krig.

Nya kontantregler som ska minska penningtvätt kommer att införas i hela EU redan nästa år.

Nya regler

EU:s nya penningtvättsförordning träder i kraft i juli nästa år.

Det kommer då att införas ett maxbelopp för betalningar med kontanter inom hela EU på 10 000 euro – motsvarande lite drygt 111 000 kronor.

Sedan tidigare finns inget sådant maxbelopp i Sverige.

Kan vara lägre

Regelverket möjliggör dock att enskilda EU-länder kan införa ett eget maxbelopp, så länge det är lägre än 10 000 euro.

Frankrike och Spanien har exempelvis ett maxbelopp på 1 000 euro.

Riksbanken vill att Sverige ska införa ett maxbelopp som är betydligt lägre än de motsvarande 111 000 kronor som ska råda i hela EU.

Läs mer: “Vore ett svek” – sätter press på Centerpartiet

Riksbankens förslag

Riksbanken har rekommenderat regeringen och riksdagen att införa en högsta beloppsgräns vid kontantköp i handeln på 10 000 kronor.

– Riksbanken bedömer att en beloppsgräns för kontanta köp i handeln skulle göra det svårare att använda kontanter i kriminella syften, som penningtvätt och skatteundandragande, och att omsätta vinsterna från brott i varor, menas det.

– Samtidigt är beloppet en lämplig nivå för att personer som vill och behöver använda kontanter ska kunna fortsätta göra det. 

Påminner svenskarna

Riksbanken passar samtidigt på att rekommendera allmänheten att ha tillgång till flera olika betalsätt för att kunna betala om ett av dem inte fungerar. 

– Hushåll bör, i den mån det är möjligt, ha kort från olika kortnätverk, tillgång till en betaltjänst via mobiltelefon (exempelvis Swish), ha fysiska kort och pinkoder tillgängliga samt ha kontanter hemma i blandade valörer. 

– Som riktmärke bör hushåll ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen, men även ett lägre belopp kan stärka beredskapen. 

Läs mer: Ärenden rusar hos Kronofogden – efter nya regler

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen


26 okt 2026

UPPGIFTER: Ryssland kräver att Sverige kastas ut

2026 10 26

Ryssland och Ukraina har sagt ja till att hålla trepartssamtal med USA.

Samtalen ska äga rum i Abu Dhabi i november.

– Vi är redo för trepartssamtal mellan tekniska grupper, vilket måste ge ett konkret resultat, framhåller Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Inför samtalen väntas Ryssland gå fram med extrema krav för att nå en överenskommelse om vapenvila eller ett slut på kriget, rapporterar The Telegraph.

Ryssland kommer sannolikt att kräva att Natos gränser återställs till hur de såg ut 1997, erfar diplomatkällor tidningen talat med. Det ryska kravet innebär därmed att bland annat Sverige, Finland och de tre baltiska länderna i så fall ska kastas ut ur försvarsalliansen. Totalt skulle 16 länder berövas sitt Natomedlemskap, enligt det krav Kreml vänts lägga fram.

Kräver massiva eftergifter

Uppgifterna kommer efter att Jurij Usjakov, utrikespolitisk medarbetare vid Kreml, sagt att Europa borde inkluderas i fredsförhandlingarna. Syftet skulle dock vara att få Nato att gå med på kraftiga eftergifter kring försvarsalliansen expansion, vilket Putin påstår är grunden för kriget i Ukraina.

– Kreml har tidigare antytt att den ryske presidenten kan vara villig att kompromissa i andra frågor om hans kärnkrav uppfylls, vilket i huvudsak skulle beröva Ukraina dess suveränitet och tvinga Nato att dra tillbaka sin tillväxt österut, skriver den brittiska tidningen.

Europa: ståndpunkten står kvar

Förra veckan uppgav The Economist att Trumpadministrationen förbereder ett stort erbjudande för Ryssland för att avsluta kriget i Ukraina. Det gäller bland annat lättnader i sanktioner, utökade handelsförbindelser med amerikanska företag och ett nej till ukrainskt medlemskap i Nato. Dessutom uppges erbjudandet gälla ett återupptagande av ryska gasleveranser till Europa.

Att diskutera Putins krav samt USA:s beslut om att avstå från sanktioner mot rysk bränsleexport ska ha lockat diktatorn tillbaka till förhandlingsbordet.

Däremot avvisar Europa fortsatt de ryska kraven, uppger The Telegraph.

– Vår ståndpunkt är densamma som i januari 2022, säger en högt uppsatt europeisk tjänsteman till tidningen.

Läs också: Gör precis som Hitler – stor ilska i USA

Länderna som gått med i Nato efter 1997:

  • 1999: Tjeckien, Ungern och Polen
  • 2004: Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen, Rumänien, Slovakien och Slovenien
  • 2009: Albanien och Kroatien
  • 2017: Montenegro
  • 2020: Nordmakedonien
  • 2023: Finland
  • 2024: Sverige

Källa: Nato.

Andra läser: USA vill ha Viktor Orbán

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen