Smittan nu mer än 10 gånger värre än FHM:s värsta höstscenario

2021 08 17

Antalet nya smittfall är nu mer än tio gånger fler än Folkhälsomyndighetens värsta scenario för hösten och i Stockholm läggs allt fler in på sjukhus.

Hösten 2020 fick Folkhälsomyndigheten kritik då coronavågen blev betydligt värre än myndighetens värsta scenario. Folkhälsomyndigheten presenterade då tre olika scenarier och statsepidemiolog Anders Tegnell var optimistisk.

– Vi har varit ganska konservativa. Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då till SVT. Men det blev tvärtom.

Och nu har det hänt igen avslöjar DN idag.

Värre än värsta scenariot

Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag att löpande presentera scenarier för smittspridningen och den senaste analysen gjordes i juli då följande tre scenarier avseende antalet nya smittfall presenterades uppger DN:

🔸Bästa – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ännu färre till 31 aug

🔸Medel – 50 i början av augusti, 25 i början av september och marginell ökning till 31 aug

🔸Värsta – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ökning till 50 till 31 aug

Men verkligheten har sett mycket annorlunda ut och och antalet nya fall i början av augusti var omkring 660 per dag vilket är mer än 13 gånger värre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario.

Modellerna är begränsade

– Modellerna är begränsade i sitt sätt att ta in information, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till DN och framhåller att deltavarianten kan ha ställt till det för modellerna.

– Sedan kanske även deltavarianten visat sig vara mer smittsam än vad modellerna räknat med, säger hon till DN.

Antalet sjukhusvårdade ökar undan för undan och i Region Stockholm hade antalet covid-19-patiener i tisdags ökat från 47 till 57 på en vecka.

Experterna delade om hösten

Experterna uttalar sig kring Folkhälsomyndighetens scenariemissar och menar att underskattningar kan få negativa konsekvenser.

– Dels på grund av signalvärdet, att det riskerar att få folk att slappna av, men också för att det kan påverka planeringen, säger Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus till DN.

– Vi vet att smittan i första hand sker inomhus, så när vi återgår till skola och jobb ökar risken, säger tidigare statsepidemiologen Annika Linde till DN och betonar att det blir även torrare luft framåt hösten vilket ökar spridningsrisken ytterligare.

Tror att smittan går ned

Professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet är mer optimistisk. 

– Nu är semestern snart slut och antalet hemvändande från riskområden kommer troligtvis gå ned. Och om alla som fått första dosen också tar andra tror jag inte att den ökande trenden håller i sig, säger han till DN.

ANALYS

Folkhälsomyndigheten gör en repris av förra höstens kalkylmiss och underskattar smittspridningen kraftigt. Det är givetvis inte bra och signalerna har av många bland allmänheten sannolikt uppfattats som att pandemin är på väg att försvinna. Följer man rapporteringen från andra länder i Europa är det tydligt att man på många håll inte räknat med att deltavarianten skulle vara så smittsam vilket främst drabbat alla som ännu inte vaccinerat sig.

En viktig siffra är även antalet sjukhusvårdade och döda och på den punkten är experterna överens om att även om antalet smittade ökar så torde antalet sjukhusinläggningar inte alls öka på samma sätt som tidigare vågor. Detta tack vare vaccinationsgraden som nu är 81 % för dos 1 och 58 % för dos 2.

Långvarigt lidande

Samtidigt drabbas många av långvarigt lidande på grund av långvarig sjukdom och postcovid vilket även drabbar yngre personer. Sammantaget finns det all anledning att fortsatt följa alla restriktioner, undvika smitta och framförallt att se till att så snart möjlighet ges även få dos 2.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="474"]

”Börja räkna åren” – jätteland nära kollaps

2025 12 27

– När ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

Det skriver den ryska författaren och journalisten Tatjana Rybakova i den oberoende tidningen Moscow Times.

Rybakova drar paralleller mellan Rysslands nuvarande ekonomiska situation och läget i Sovjetunionen under åren före stormaktens kollaps.  

Enligt Rybakova finns det flera tecken som tyder på att Ryssland kommer gå ett liknande öde tillmötes.

Hon pekar bland annat på:

- Svag tillväxt. BNP växte endast med 0,6 procent under tredje kvartalet 2025. Trots det använder den ryska regimen särskilda beräkningssätt för att få siffrorna att se starkare ut. På samma sätt använde Sovjet särskild statistik för att dölja stagnation.

- Tillväxten drivs nästan enbart av statliga utgifter och militärindustrin. Andra typer av investeringar pressas tillbaka samtidigt som konsumtionen minskar. 

- Den ryska regeringens budgetprognoser sträcker sig till 2042. Rybakov framhåller att prognoserna vilar på alltför optimistiska antaganden om oljepriser och skatteintäkter och drar paralleller till Sovjetunionens femårsplaner.

- Dagens låga oljepriser påminner om prisnivån innan Sovjetunionens fall. Liknande nivåer på 1980-talet bidrog till stormaktens kollaps. 

LÄS MER: Kreml: Det är bäst att Sverige ber om ursäkt 

Många frågor kvarstår

Parallellerna är så tydliga att Rybakova vågar fastslå att Ryssland sannolikt står inför en ekonomisk kollaps. Om den sker i närtid eller inte är däremot oklart.  

– Huruvida denna historia avslutas plötsligt och nästan oblodigt, som Sovjetunionens kollaps gjorde, eller drar ut på tiden i en lång och smärtsam process är omöjligt att veta. Historien upprepar sig inte exakt, skriver författaren och tillägger:

– Men när ekonomiska berättelser börjar låta så här bekanta är det svårt att inte börja räkna ner åren.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: Gör dessa tre saker 2026

Foto: M. Domnina

Text: Redaktionen


Julklapp till Putin – världens största gasanläggning brinner

2025 12 27

Den ukrainska säkerhetstjänsten SBU har skickat en julhälsning till den ryska regimen i Moskva.

I ett inlägg på Telegram uppger SBU att man tillsammans med landets militär har attackerat en stor gasanläggning i Orenburg i södra Ryssland.

Anläggningen är världens största för separering av gas, vilket Reuters tidigare har rapporterat om.

En SBU-källa bekräftar uppgifterna.

– Gasanläggningen i Orenburg är världens största gaskemiska komplex och bearbetar 37,5 miljarder kubikmeter gas årligen, säger källan till Kyiv Independent.

Står i brand

Nu står den jättelika anläggningen i brand. Det visar satellitbilder från Nasas verktyg FIRMS, som övervakar och registrerar bränder i realtid.

– Attacken utlöste också en brand i rörledningen till 3U-70-enheten, som renar rågas från vätesulfid och koldioxid. Till följd av detta avbröts anläggningens drift delvis, säger SBU-källan till Kyiv Independent.

Gasanläggningen i Orenburg är belägen över 1 000 kilometer från den ukrainska gränsen. Trots avståndet är anläggningen av stor betydelse för både den ryska militären och landets ekonomi. Den har därför varit en regelbunden måltavla för ukrainska långdistansdrönare under kriget. 

Storm Shadow-robotar har slagit ner

Ukrainska styrkor har även attackerat ett oljeraffinaderi i Novosjakhtinsk i sydvästra Ryssland.

Enligt den ukrainska armén utlöste attacken explosioner vid raffinaderiet.

– Målet träffades, framhåller den ukrainska generalstaben i ett uttalande.

Vidare uppger den ukrainska militären att brittiska Storm Shadow-robotar användes i attacken mot oljeanläggningen.

LÄS MER: Nytt Gripen-besked från Ukraina 

Marknad attackerad

Samtidigt fortsätter Ryssland att attackera civila mål i Ukraina.

Under juldagen besköts en marknad i Cherson och ett bostadsområde i Tjernihiv. Minst två personer dödades och nio skadades, uppger Kyiv Independent.

LÄS OCKSÅ: Massivt rökmoln – Ryssland under attack

Foto: Sociala medier resp President of Russia Office

Text: Redaktionen