Smittan nu mer än 10 gånger värre än FHM:s värsta höstscenario

2021 08 17

Antalet nya smittfall är nu mer än tio gånger fler än Folkhälsomyndighetens värsta scenario för hösten och i Stockholm läggs allt fler in på sjukhus.

Hösten 2020 fick Folkhälsomyndigheten kritik då coronavågen blev betydligt värre än myndighetens värsta scenario. Folkhälsomyndigheten presenterade då tre olika scenarier och statsepidemiolog Anders Tegnell var optimistisk.

– Vi har varit ganska konservativa. Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då till SVT. Men det blev tvärtom.

Och nu har det hänt igen avslöjar DN idag.

Värre än värsta scenariot

Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag att löpande presentera scenarier för smittspridningen och den senaste analysen gjordes i juli då följande tre scenarier avseende antalet nya smittfall presenterades uppger DN:

Bästa – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ännu färre till 31 aug

Medel – 50 i början av augusti, 25 i början av september och marginell ökning till 31 aug

Värsta – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ökning till 50 till 31 aug

Men verkligheten har sett mycket annorlunda ut och och antalet nya fall i början av augusti var omkring 660 per dag vilket är mer än 13 gånger värre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario.

Modellerna är begränsade

– Modellerna är begränsade i sitt sätt att ta in information, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till DN och framhåller att deltavarianten kan ha ställt till det för modellerna.

– Sedan kanske även deltavarianten visat sig vara mer smittsam än vad modellerna räknat med, säger hon till DN.

Antalet sjukhusvårdade ökar undan för undan och i Region Stockholm hade antalet covid-19-patiener i tisdags ökat från 47 till 57 på en vecka.

Experterna delade om hösten

Experterna uttalar sig kring Folkhälsomyndighetens scenariemissar och menar att underskattningar kan få negativa konsekvenser.

– Dels på grund av signalvärdet, att det riskerar att få folk att slappna av, men också för att det kan påverka planeringen, säger Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus till DN.

– Vi vet att smittan i första hand sker inomhus, så när vi återgår till skola och jobb ökar risken, säger tidigare statsepidemiologen Annika Linde till DN och betonar att det blir även torrare luft framåt hösten vilket ökar spridningsrisken ytterligare.

Tror att smittan går ned

Professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet är mer optimistisk.

– Nu är semestern snart slut och antalet hemvändande från riskområden kommer troligtvis gå ned. Och om alla som fått första dosen också tar andra tror jag inte att den ökande trenden håller i sig, säger han till DN.

ANALYS

Folkhälsomyndigheten gör en repris av förra höstens kalkylmiss och underskattar smittspridningen kraftigt. Det är givetvis inte bra och signalerna har av många bland allmänheten sannolikt uppfattats som att pandemin är på väg att försvinna. Följer man rapporteringen från andra länder i Europa är det tydligt att man på många håll inte räknat med att deltavarianten skulle vara så smittsam vilket främst drabbat alla som ännu inte vaccinerat sig.

En viktig siffra är även antalet sjukhusvårdade och döda och på den punkten är experterna överens om att även om antalet smittade ökar så torde antalet sjukhusinläggningar inte alls öka på samma sätt som tidigare vågor. Detta tack vare vaccinationsgraden som nu är 81 % för dos 1 och 58 % för dos 2.

Långvarigt lidande

Samtidigt drabbas många av långvarigt lidande på grund av långvarig sjukdom och postcovid vilket även drabbar yngre personer. Sammantaget finns det all anledning att fortsatt följa alla restriktioner, undvika smitta och framförallt att se till att så snart möjlighet ges även få dos 2.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="474"]

UPPGIFTER: “Har inte råd att tanka fartygen längre”

2026 05 29

En källa inom Kustbevakningen slår larm.

Under den senaste tiden har Kustbevakningen genomfört en rad olika insatser.

I början av mars bordade svensk polis två fartyg utanför Trelleborg med hjälp av myndigheten.

Fartygen misstänks ingå i den ryska skuggflottan.

Men nu kommer larm om att Kustbevakningen inte har råd att tanka fartygen, rapporterar Svenska Dagbladet.

“Har inte råd”

Det råder enligt uppgifter missnöje inom delar av myndigheten.

Kustbevakningen har inte råd att vara till havs i den utsträckning som ibland krävs för att övervaka svenska kuster.

– En orsak är att myndigheten inte har råd att tanka upp fartygen längre, säger en källa inom myndigheten till SvD.

Flera av fartygen hålls nu i hamnarna på grund av skenande dieselpriser.

Kustbevakningen kommenterar

Utåt nekar myndigheten till att den operativa förmågan har påverkats.

Men Kustbevakningens presschef Mattias Lindholm säger att det nu finns tydliga prioriteringar i hur fartygen används.

– När vi kastar loss och går till sjöss måste det numera alltid finnas en tydlig koppling till en tydlig uppgift, säger han.

I februari förra året begärde myndigheten 566 miljoner kronor extra, men beviljades för 2026 100 miljoner kronor extra.

Läs mer: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

Det gör Kustbevakningen

Kustbevakningen är en civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet.

På uppdrag av riksdag och regering arbetar myndigheten med räddningstjänst, sjöövervakning och är en del av samhällets krisberedskap i den maritima miljön.

20 stationer

Det finns tjugo kuststationer strategiskt utplacerade längs Sveriges kust samt i Mälaren och Vänern och en flygkuststation som ligger i Skavsta utanför Nyköping.

– Kustbevakningen ska ha beredskap att tillsammans med andra samhällsaktörer förebygga, motstå och agera i händelse av en samhällsstörning, förklarar myndigheten.

– Om Sverige råkar ut för ett väpnat angrepp ska vi i första hand rikta in oss på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto:

Text. Redaktionen

“Hemliga” attacker – “Har tidigare inte visats offentligt”

2026 05 29

Ukraina stryper rysk logistik.

De senaste rapporterna från frontlinjen gör gällande att Ukraina har stabiliserat situationen.

Samtidigt går Kyiv till angrepp såväl långt in på ryskt territorium som mot de ockuperade regionerna.

Nu uppmärksammas “hemliga” ukrainska attacker mot rysk logistik med hjälp av drönare som “inte tidigare har visats offentligt”, rapporterar ukrainska medier.

“Hemliga” attacker

Den 412:e brigaden Nemesis uppger att de hade testat en ny “hemlig” attackdrönare, som de hävdar har visat sig vara effektiv djupt bakom de ryska linjerna, där de förstört dussintals lastbilar och bränsletankbilar.

– Vi använder hemliga attackdrönare som inte tidigare har visats offentligt, lyder ett uttalande enligt Kyiv Independent.

– Tack vare ett nära samarbete mellan den 412:e Nemesis-brigaden och tillverkaren har vi lyckats skapa ett system som är perfekt skräddarsytt för just dessa uppgifter.

Intensiva angrepp

Det rör sig om intensiva attacker mellan 20 och 200 kilometer från frontlinjen.

Attackerna har riktats mot bland annat luftvärnssystem, ledningsplatser, drivmedels- och ammunitionsförråd samt logistikfordon.

Attackerna stryper den ryska logistiken – och tvingar ryssarna till kostsamma och tidskrävande alternativa lösningar.

Läs mer: Medvedev varnar EU-invånare – “Fredliga sömnen är över”

I södra Ukraina

Ukraina har i synnerhet stört den ryska logistiken i de södra delarna av landet.

De hävdar att den landkorridor som förbinder Krym med Donbass nu i praktiken är under ukrainsk eldledning, rapporterar Kyiv Post.

– Delar av motorvägen mellan det tillfälligt ockuperade Berdjansk, Melitopol och Dzjankoj är under eldledning av ukrainska militära underrättelseoperatörer, framhåller Ukrainas underrättelsetjänst.

Stora problem

Ryssarna har byggt vad som beskrivs som en landkorridor för militär logistik.

Men de återkommande ukrainska drönarattackerna ställer till stora problem.

Läs mer: Grön satsning i konkurs – “Marknaden finns inte”

Foto: Ukrainas underrättelsetjänst Telegram resp 412th Nemesis Brigade/Telegram

Text. Redaktionen