Smittan nu mer än 10 gånger värre än FHM:s värsta höstscenario

2021 08 17

Antalet nya smittfall är nu mer än tio gånger fler än Folkhälsomyndighetens värsta scenario för hösten och i Stockholm läggs allt fler in på sjukhus.

Hösten 2020 fick Folkhälsomyndigheten kritik då coronavågen blev betydligt värre än myndighetens värsta scenario. Folkhälsomyndigheten presenterade då tre olika scenarier och statsepidemiolog Anders Tegnell var optimistisk.

– Vi har varit ganska konservativa. Antagligen blir utvecklingen betydligt bättre, sa statsepidemiolog Anders Tegnell då till SVT. Men det blev tvärtom.

Och nu har det hänt igen avslöjar DN idag.

Värre än värsta scenariot

Folkhälsomyndigheten har ett regeringsuppdrag att löpande presentera scenarier för smittspridningen och den senaste analysen gjordes i juli då följande tre scenarier avseende antalet nya smittfall presenterades uppger DN:

🔸Bästa – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ännu färre till 31 aug

🔸Medel – 50 i början av augusti, 25 i början av september och marginell ökning till 31 aug

🔸Värsta – 50 i början av augusti, 25 i början av september och ökning till 50 till 31 aug

Men verkligheten har sett mycket annorlunda ut och och antalet nya fall i början av augusti var omkring 660 per dag vilket är mer än 13 gånger värre än Folkhälsomyndighetens värsta scenario.

Modellerna är begränsade

– Modellerna är begränsade i sitt sätt att ta in information, säger Sara Byfors, enhetschef på Folkhälsomyndigheten till DN och framhåller att deltavarianten kan ha ställt till det för modellerna.

– Sedan kanske även deltavarianten visat sig vara mer smittsam än vad modellerna räknat med, säger hon till DN.

Antalet sjukhusvårdade ökar undan för undan och i Region Stockholm hade antalet covid-19-patiener i tisdags ökat från 47 till 57 på en vecka.

Experterna delade om hösten

Experterna uttalar sig kring Folkhälsomyndighetens scenariemissar och menar att underskattningar kan få negativa konsekvenser.

– Dels på grund av signalvärdet, att det riskerar att få folk att slappna av, men också för att det kan påverka planeringen, säger Johan Styrud, överläkare på Danderyds sjukhus till DN.

– Vi vet att smittan i första hand sker inomhus, så när vi återgår till skola och jobb ökar risken, säger tidigare statsepidemiologen Annika Linde till DN och betonar att det blir även torrare luft framåt hösten vilket ökar spridningsrisken ytterligare.

Tror att smittan går ned

Professor Joakim Dillner vid Karolinska Institutet är mer optimistisk. 

– Nu är semestern snart slut och antalet hemvändande från riskområden kommer troligtvis gå ned. Och om alla som fått första dosen också tar andra tror jag inte att den ökande trenden håller i sig, säger han till DN.

ANALYS

Folkhälsomyndigheten gör en repris av förra höstens kalkylmiss och underskattar smittspridningen kraftigt. Det är givetvis inte bra och signalerna har av många bland allmänheten sannolikt uppfattats som att pandemin är på väg att försvinna. Följer man rapporteringen från andra länder i Europa är det tydligt att man på många håll inte räknat med att deltavarianten skulle vara så smittsam vilket främst drabbat alla som ännu inte vaccinerat sig.

En viktig siffra är även antalet sjukhusvårdade och döda och på den punkten är experterna överens om att även om antalet smittade ökar så torde antalet sjukhusinläggningar inte alls öka på samma sätt som tidigare vågor. Detta tack vare vaccinationsgraden som nu är 81 % för dos 1 och 58 % för dos 2.

Långvarigt lidande

Samtidigt drabbas många av långvarigt lidande på grund av långvarig sjukdom och postcovid vilket även drabbar yngre personer. Sammantaget finns det all anledning att fortsatt följa alla restriktioner, undvika smitta och framförallt att se till att så snart möjlighet ges även få dos 2.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="474"]

19 aug 26

60 000 kronor per villa – alla kan ansöka 1 september

2026 08 20

Snart kommer många husägare kunna ta del av ett nytt stöd.

Från och med den 1 september kan villaägare ansöka om bidrag för energieffektivisering i småhus – det vill säga villor, radhus, kedjehus och parhus.

Det nya stödet syftar bland annat till att minska hushållens känslighet för höga energipriser.

Nu går Handelsbanken ut med en uppmaning.

Storbanken beskriver stödet som ett bra tillfälle för villaägare att se över sin energianvändning och ekonomi inför framtida renoveringar.

– Många villaägare vill sänka sina energikostnader men det kan vara svårt att veta var man ska börja och vilka investeringar som gör störst skillnad. Ett bra första steg är att få koll på husets energianvändning och vilken skillnad investeringen gör för både plånboken, energiklass och klimatet, säger Mathias Olausson, kontorschef Handelsbanken Kungälv.

– Därefter kan vi hjälpa till med att se över finansiering och hur olika renoveringsåtgärder påverkar den egna ekonomin.

Fem tips inför ansökan

Här är Handelsbankens fem tips inför öppnandet av ansökan:

1, Börja med att se över husets energiförbrukning och var de största energitjuvarna finns.

2, Kontrollera om du omfattas av stödet. Huset ska bland annat ha ett värdeår före 1990 och användas som permanent bostad. Hus som redan är anslutna till fjärrvärmenätet omfattas inte.

3, Se vilka åtgärder som passar ditt hus. Stödet omfattar flera typer av åtgärder, bland annat tilläggsisolering, byte eller förbättringar av fönster och dörrar samt vissa åtgärder och förbättringar av husets uppvärmningssystem.

LÄS OCKSÅ: 24 procent tror på bättre hushållsekonomi 

4, Planera ekonomin innan du startar. Stödet betalas ut först när åtgärderna är genomförda. Därför är det bra att tidigt räkna på hela investeringen och fundera över hur den ska finansieras. Titta på kostnaden här och nu och på hur åtgärden kan påverka husets framtida energianvändning och dina boendekostnader.

5, Se till helheten och tänk långsiktigt. Att energieffektivisera ett hus är ofta en långsiktig investering. Genom att väga samman husets energianvändning, planerade renoveringar och den egna ekonomin blir det lättare att prioritera mellan olika åtgärder.

Källa: Handelsbanken

ANDRA LÄSER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Foto: Marcusoscarsson.se 

Text: Redaktionen


19 augusti 2026

Glatt pensionsbesked i Sverige

2026 08 20

Den ekonomiska tryggheten ökar i takt med åren.

En färsk undersökning visar att svenska pensionärer känner en betydligt större ekonomisk trygghet än yngre medborgare.

Bland de yngre är känslan av ekonomisk otrygghet dubbelt så vanlig, enligt studien från Novus.

– I debatten pratas det ofta om pensionen som en ekonomiskt osäker period i livet, men siffrorna visar motsatsen. Det är dubbelt så vanligt att känna ekonomisk otrygghet i början av arbetslivet som efter pensionsåldern, säger Mattias Munter, pensionsekonom på Skandia, i ett uttalande.

Förutsägbarhet

En stark faktor när det gäller trygghet över ekonomin är att man har en stabil och återkommande inkomst.

– Ekonomisk trygghet är starkt kopplad till förutsägbarhet och för den stora majoriteteten skapar pensionssystemet en betydande sådan, säger Mattias Munter.

– Det är ett styrkebesked, men också något som politiken måste värna.

84 procent överens

Hela 84 procent av svenskarna som är mellan 65 och 84 år anser att det har en god ekonomisk trygghet, enligt undersökningen.

Bland landets vuxna under 35 år är siffran 67 procent, och hela 26 procent upplever att de saknar ekonomisk trygghet. Den siffran ligger på 13 procent bland de äldre.

Ofta diskuteras pensionsnivåerna, men enligt Mattias Munter har politiken en minst lika viktig uppgift när det gäller frågan om förutsägbarhet.

– Mitt budskap till politikerna är att värna långsiktigheten och förutsägbarheten, säger han.

– För de som går i pension de kommande åren blir möjligheten att parera oväntade kostnadsökningar, genom att exempelvis arbeta mer eller öka sin lön, betydligt mindre. Pensionärer behöver inte fler politiska överraskningar, de behöver kunna lita på kalkylen de planerat sitt arbetsliv efter.

LÄS MER: Värsta sedan krigsstarten – massuttag från ryska bankkonton

Skandia

Skandia är ett av Sveriges ledande och största pensionsbolag.

Bolaget förvaltar omkring 940 miljarder kronor åt 1,8 miljoner kunder i Sverige.

Undersökningen genomfördes av Novus som en del av Globeknots rapport om ekonomisk trygghet i samarbete med Skandia.

ANDRA LÄSER: Swedbank: Viktigaste frågan inför valet

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen