Smittan skenar i flera länder i Europa – Värsta läget hittills

2021 10 25

Smittspridningen ökar kraftigt i en rad länder varav flera nu drabbas av sina högsta dödstal sedan pandemin startade.

Det rapporterar BBC News som redogör för att läget är mycket problematisk i en rad länder – såväl i Östeuropa som i Västeuropa. I vissa länder är samtliga platser på intensivvårdsavdelningarna fulla och nya covidpatienter måste få vård utomlands.

Alla intensivplatser fullbelagda

I Rumänien är läget desperat och alla landets 2 000 platser på intensiven är fullbelagda – vilket även innebär stora problem för människor som drabbades av till exempel trafikolyckor då sjukhusen redan är fulla.

Patienter transporteras nu till Ungern och Polen.

– Det är ett nationellt misslyckande på alla plan. Vi bevittnar nationell blindhet orsakad av brist på utbildning på grund av brist på civilisation, säger doktor Sandesc som är vice chef vid Rumäniens Intensivvårdsförbund till BBC.

Endast 29 % av invånarna är vaccinerade och 389 personer om dagen har avlidit i snitt den senaste veckan.

Akut läge på Irland

Även på andra sidan Europa är läget akut – på Irland.

– Det blir en av de svåraste vintrarna Irland varit med om på många år, säger landets sjukvårdschef Paul Reid med anledning av att antalet sjukhusinläggningar på grund av viruset ökar.

Över hela Irland finns det nu inga lediga intensivvårdsplatser för barn och bara 11 lediga för vuxna.

Tuff vinter väntar i Storbritannien

Även i Storbritannien ökar problemen och oron är stora för den nya varianten delta plus. Landet har drabbats av över 40 000 nya smittfall elva dagar i rad och på lördagen var det 45 000 nya fall och 135 dödsfall avseende personer som testade positivt för som mest 28 dagar sedan. Alla över 50 år kan nu få en tredje spruta.

Englands sjukvårdschef professor Stephen Powis varnar för att man går en tuff vinter till mötes och uppmanar folk att ta en tredje spruta.

Värsta dödstalen sen pandemin startade

I Estland, Lettland, Litauen, Serbien och Rumänien ligger antalet fall per 100 000 invånare över 1 000 vilket kan jämföras med Sveriges motsvarande siffra på 79.

Låg vaccinationsgrad är en gemensam nämnare för många av länderna och Ukraina och Ryssland är två av de länder som nu drabbas av sina värsta dödstal sedan pandemin startade.

– Jag kommer att ta obekväma beslut för att rädda livet på befolkningen, säger Ukrainas hälsominister Viktor Liashko, enligt Reuters.

Ryssland drabbades av 1 075 döda på lördagen.

Även i Tyskland har smittalen börjat stiga från låga nivåer och tyska regeringen uppger att ökning ses i nästan alla åldersgrupper enligt DN.

Land för land

Europeiska Smittskyddsmyndighetens statistisk över antalet smittfall per 100 000 invånare de senaste två veckorna visar på stora variationer i Europa med kraftiga problem för länder med lägre vaccinationsgrad.

79 Sverige med vaccinationsgrad 81 %

92 Frankrike med vaccinationsgrad 80 %

147 Tyskland med vaccinationsgrad 79 %

228 Nederländerna med vaccinationsgrad 79 %

308 Österrike med vaccinationsgrad 79 %

432 Irland med vaccinationsgrad 92 %

476 Kroatien med vaccinationsgrad 67 %

498 Bulgarien med vaccinationsgrad 24 %

624 Slovenien med vaccinationsgrad 60 %

1 000 Rumänien med vaccinationsgrad 36 %

1 087 Estland med vaccinationsgrad 65 %

1 163 Litauen med vaccinationsgrad 71 %

1 257 Lettland med vaccinationsgrad 56 %

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="806"]

Regeringen Kristersson går ut i protest

2026 10 31

Sverige sätter ned foten gentemot EU.

På fredagen går regeringen Kristersson ut i protest. Ett brev med skarpa uppmaningar har idag levererats till EU-kommissionen.

I brevet vädjar regeringen om att se över viseringsreglerna för ryska idrottare. Protesten skickas inför att skid-VM ska hållas i Falun nästa år och efter att svenska skidförbundet krävt att ryska och belarusiska skidåkare stoppas från tävlingen.

– Inget har förändrats på marken. Ryssland bedriver fortsatt ett anfallskrig mot Ukraina. Att öppna upp för ryskt och belarusiskt deltagande i idrottsevenemang riskerar normalisera kriget. Idrotten ska inte bana väg tillbaka till internationell legitimitet för Ryssland, säger socialminister och idrottsminister Jakob Forssmed (KD).

"Det är stötande"

I det protestbrev Sverige lämnar över understryks att det “inte kan ske någon normalisering av ryskt och belarusiskt deltagande i internationell idrott så länge Rysslands anfallskrig mot Ukraina pågår och Belarus fortsatt medverkar till kriget”.

Syftet med protesten är att snabbt få till nya regler som möjliggör att kunna neka idrottarna visum. Sverige vill också se gemensamma riktlinjer i EU för en mer restriktiv tillämpning av ansökningarna utifrån dagens regelverk.

– Medan ukrainarna förbereder sig för ännu en vinter av krig och ryska attacker förbereder sig ryska och belarusiska idrottare för internationella tävlingar i Europa. Det är stötande. Kriget är inte över bara för att det är mästerskap, säger migrationsminister Johan Forssell (M).

Andra läser: Chocksiffra för V i ny mätning

Ska tala med Norden

I september tidigare i år fattade det Internationella skidförbundet, FIS, beslut om att öppna för ryska och belarusiska åkare under neutral flagg. Sedan dess har 42 skidåkare från de två länderna fått klartecken att delta i VM i Falun.

– Eftersom det är beslutat måste vi rätta oss efter det, men det är inget beslut vi tycker är bra, säger Svenska skidförbundets generalsekreterare Pernilla Bonde till SVT.

Johan Forssell har tidigare meddelat att han kommer att ta upp frågan med de nordiska regerignarna.

– Vi ska se om vi kan göra någonting tillsammans i Norden för att gå före och begränsa möjligheten. Vi ser ju hur antalet turistvisum har ökat de senaste åren, sade han till Expressen förra veckan.

Idag kom också beskedet att Ryssland välkomnas tillbaka till ishockey-VM från och med nästa år.

Andra läser: Svensk biljätte kan tvingas stänga ner

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Miljardras mellan Sverige och USA

2026 10 31

Handeln mellan Sverige och USA störtdyker.

Sveriges export till USA har rasat med miljarder kronor.

Detta efter Donald Trumps nya tullar – och flera av landets viktigaste exportvaror har drabbats hårt, rapporterar SR.

29 miljarder kronor borta

Den svenska varuexporten till USA minskade med 15 procent under det första året efter att USA införde de nya tullarna våren 2025.

Det motsvarar ett tapp på hela 29 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Stockholms Handelskammare som Ekot har tagit del av.

Nedgången innebär ett betydande bakslag för den svenska handeln med USA, som är en av Sveriges viktigaste handelspartner.

– Det är en betydande summa, säger Joakim Wirén, chefekonom på Stockholms Handelskammare, till SR.

Läs också: Ramaskri mot Willys-koncernen – tar in kritiserade varor

Fordon drabbas hårdast

Men nedgången är bredare än så. Enligt rapporten har samtliga tio största svenska varugrupper minskat sin försäljning till USA.

Särskilt hårt har exporten av fordon och fordonsdelar drabbats.

– Stål är en komponent som har minskat mest i procent, men störst effekt i kronor gäller för fordon och fordonskomponenter, säger Joakim Wirén.

Det är den varugrupp som står för det största tappet när svenska företag säljer till den amerikanska marknaden.

Det visar att exporttappet inte enbart handlar om en enskild bransch, utan att flera delar av det svenska näringslivet påverkas.

Trots det kraftiga exporttappet ser Stockholms Handelskammare inte någon anledning att ifrågasätta handelsrelationen med USA.

Chefekonomen Johan Wirén betonar att USA även framöver kommer att vara en viktig handelspartner för svenska företag, och beskriver den nuvarande utvecklingen som ett tillfälligt bakslag.

Företagen vänder USA ryggen

Samtidigt har svenska företags syn på USA som handelspartner försämrats kraftigt.

En rapport från Västsvenska Handelskammaren visar att 64 procent av företagen har en negativ syn på den amerikanska marknaden, jämfört med 21 procent året innan.

Bara 20 procent planerar att öka sin närvaro i USA. I stället riktas blickarna mot Norden och EU.

– I en mer osäker värld söker sig företagen mot marknader där villkoren upplevs som stabila och förutsägbara, sade Charlotte Ljunggren, vd för Västsvenska Handelskammaren, nyligen i ett uttalande.

Andra läser: 400 000 hushåll har fel avtal – uppmanas byta direkt

Foto: Nato

Text: Redaktionen