Smittan skenar i flera länder i Europa – Värsta läget hittills

2021 10 25

Smittspridningen ökar kraftigt i en rad länder varav flera nu drabbas av sina högsta dödstal sedan pandemin startade.

Det rapporterar BBC News som redogör för att läget är mycket problematisk i en rad länder – såväl i Östeuropa som i Västeuropa. I vissa länder är samtliga platser på intensivvårdsavdelningarna fulla och nya covidpatienter måste få vård utomlands.

Alla intensivplatser fullbelagda

I Rumänien är läget desperat och alla landets 2 000 platser på intensiven är fullbelagda – vilket även innebär stora problem för människor som drabbades av till exempel trafikolyckor då sjukhusen redan är fulla.

Patienter transporteras nu till Ungern och Polen.

– Det är ett nationellt misslyckande på alla plan. Vi bevittnar nationell blindhet orsakad av brist på utbildning på grund av brist på civilisation, säger doktor Sandesc som är vice chef vid Rumäniens Intensivvårdsförbund till BBC.

Endast 29 % av invånarna är vaccinerade och 389 personer om dagen har avlidit i snitt den senaste veckan.

Akut läge på Irland

Även på andra sidan Europa är läget akut – på Irland.

– Det blir en av de svåraste vintrarna Irland varit med om på många år, säger landets sjukvårdschef Paul Reid med anledning av att antalet sjukhusinläggningar på grund av viruset ökar.

Över hela Irland finns det nu inga lediga intensivvårdsplatser för barn och bara 11 lediga för vuxna.

Tuff vinter väntar i Storbritannien

Även i Storbritannien ökar problemen och oron är stora för den nya varianten delta plus. Landet har drabbats av över 40 000 nya smittfall elva dagar i rad och på lördagen var det 45 000 nya fall och 135 dödsfall avseende personer som testade positivt för som mest 28 dagar sedan. Alla över 50 år kan nu få en tredje spruta.

Englands sjukvårdschef professor Stephen Powis varnar för att man går en tuff vinter till mötes och uppmanar folk att ta en tredje spruta.

Värsta dödstalen sen pandemin startade

I Estland, Lettland, Litauen, Serbien och Rumänien ligger antalet fall per 100 000 invånare över 1 000 vilket kan jämföras med Sveriges motsvarande siffra på 79.

Låg vaccinationsgrad är en gemensam nämnare för många av länderna och Ukraina och Ryssland är två av de länder som nu drabbas av sina värsta dödstal sedan pandemin startade.

– Jag kommer att ta obekväma beslut för att rädda livet på befolkningen, säger Ukrainas hälsominister Viktor Liashko, enligt Reuters.

Ryssland drabbades av 1 075 döda på lördagen.

Även i Tyskland har smittalen börjat stiga från låga nivåer och tyska regeringen uppger att ökning ses i nästan alla åldersgrupper enligt DN.

Land för land

Europeiska Smittskyddsmyndighetens statistisk över antalet smittfall per 100 000 invånare de senaste två veckorna visar på stora variationer i Europa med kraftiga problem för länder med lägre vaccinationsgrad.

▪79       Sverige med vaccinationsgrad 81 %

▪92       Frankrike med vaccinationsgrad 80 %

▪147     Tyskland med vaccinationsgrad 79 %

▪228     Nederländerna med vaccinationsgrad 79 %

▪308     Österrike med vaccinationsgrad 79 %

▪432     Irland med vaccinationsgrad 92 %

▪476     Kroatien med vaccinationsgrad 67 %

▪498     Bulgarien med vaccinationsgrad 24 %

▪624     Slovenien med vaccinationsgrad 60 %

▪1 000  Rumänien med vaccinationsgrad 36 %

▪1 087  Estland med vaccinationsgrad 65 %

▪1 163  Litauen med vaccinationsgrad 71 %

▪1 257  Lettland med vaccinationsgrad 56 %

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="806"]

23 oktober 2025

Skattesmäll väntar 200 000 svenskar nästa år

2025 12 10

En mängd svenskar riskerar en tydlig skattehöjning från 2026.

När reglerna för investeringssparkonto görs om 2026 väntar både skattelättnader och en betydande skattehöjning.

Runt 200 000 svenskar riskerar att hamna på fel sida gränsen och kan vänta sig en skattesmäll.

Dyrt ovanför gränsen

Från och med 2026 fördubblas det skattefria sparandet på ISK och kapitalförsäkring till 300 000 kronor, samtidigt som schablonskatten höjs till 1,065 procent efter att statslåneräntan skenat upp till 2,55 procent.

Det innebär att skatten stiger från 890 kronor till 1 065 kronor per 100 000 kronor, en ökning med 175 kronor.

För alla som ligger under 300 000 kronor blir skatten däremot noll.

– Skatten på ISK stiger nästa år, men samtidigt blir ett större sparbelopp helt skattefritt. Det gör att många faktiskt får lägre skatt, trots höjningen av schablonräntan, uppger Nordnet i en analys av förändringen.

Det skattefria utrymmet gäller per person och omfattar hela sparandet i både ISK och kapitalförsäkring.

Men effekten slår mycket olika beroende på kapitalnivå.

– För större kapital innebär det en tydlig skatteökning inför nästa år, meddelar Nordnet.

LÄS MER: Transportstyrelsen uppmanar bilister och fotgängare – gäller en månad framåt

Stora kapital straffas

Enligt Länsförsäkringars beräkningar landar brytpunkten där skatten blir oförändrad jämfört med 2025 på strax över en miljon kronor i sparande.

Under detta belopp minskar skatten, över det stiger den.

För dem som har stora kapital – en miljon kronor och mer – blir ökningen tydlig.

– När det kommer till att ha en miljon på ett investeringssparkonto (ISK), så är det omkring 200 000 svenskar som har det. Enligt Finansliv hade ungefär 9 400 personer 10 miljoner kronor eller mer på sina sparkonton, uppger Zmarta.

Det är just dessa som riskerar en märkbar skattesmäll när de nya reglerna träder i kraft.

– Brytgränsen där skatten blir oförändrad ligger strax över en miljon kronor. För kapital över den nivån stiger skatten, och för lägre kapital sjunker den tack vare det höjda grundavdraget, konstaterar Länsförsäkringar i sina kalkyler.

LÄS MER: Rusta överraskar – pangbesked från lågpriskedjan

Foto: Skatteverket

Text: Redaktionen


10 dec 2025

Ryssland varnar för Sverige

2025 12 10

Ryssland pekar bland annat ut Sverige som något slags hot mot den ryska nationen.

Utspelet kommer från den ryska befälhavaren Alexander Moiseyev, som säger att Natoländerna “avsevärt” har ökat sin underrättelseverksamhet i den arktiska regionen.

Förutom Sverige är det i synnerhet Finland som beskrivs som en aktör Ryssland anser sig behöva varna för, enligt Moiseyev.

– Intensiteten i Natoländernas underrättelsetjänst har ökat avsevärt. Det finns planer på att placera ur fler strategiska övervakningsdrönare av Phoenixtypen i Finland, säger befälhavaren till statliga ryska nyhetsbyrån Tass, vilket uppmärksammats av den finländska tidningen Iltalehti.

Växlat upp närvaron

Arktis är en känslig region i sammanhanget, inte minst ur ett svenskt perspektiv. Stormaktskonkurrensen i området har bland annat varit en fråga för Sveriges riksdag och Sverige ingår sedan 1996 i Arktiska rådet tillsammans med Danmark och Grönland, Finland, Island, Kanada, Norge, USA och just Ryssland.

Under de senaste åren har Ryssland växlat upp sin närvaro och öppnat flera gamla sovjetiska militärbaser i Arktis.

– Det blir öppnare maktpolitik i det arktiska området. Det är en stor förändring, som Finland och också Sverige måste förbereda sig för, har Eoin Micheál McNamara, forskare vid Utrikespolitiska institutet i Finland, tidigare sagt till Hufvudstadsbladet.

LÄS MER: ”Inom två veckor” – jättebesked för Ukraina närmar sig

Utspelet: Sverige i "anti-rysk hysteri"

Enligt Alexander Moiseyev har västländer successivt växlat upp byggandet av isbrytare och investerat i “moderna multifunktionella obemannade system”, skriver Iltalehti.

– Alla dessa åtgärder tyder på att militär kapacitet byggs upp i den arktiska regionen för att begränsa Ryska federationen, men jag vill betona att vi inte rör oss mot deras gränser, de rör sig mot våra gränser, säger den ryska befälhavaren.

Moiseyev påstår även att Sverige och Finland under de senaste två åren anslutit sig till den “anti-ryska hysterin”.

LÄS MER: “Champagnen öppnas i Moskva” – varningsflagg hissad i Finland

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen