Smittan skenar i flera länder i Europa – Värsta läget hittills

2021 10 25

Smittspridningen ökar kraftigt i en rad länder varav flera nu drabbas av sina högsta dödstal sedan pandemin startade.

Det rapporterar BBC News som redogör för att läget är mycket problematisk i en rad länder – såväl i Östeuropa som i Västeuropa. I vissa länder är samtliga platser på intensivvårdsavdelningarna fulla och nya covidpatienter måste få vård utomlands.

Alla intensivplatser fullbelagda

I Rumänien är läget desperat och alla landets 2 000 platser på intensiven är fullbelagda – vilket även innebär stora problem för människor som drabbades av till exempel trafikolyckor då sjukhusen redan är fulla.

Patienter transporteras nu till Ungern och Polen.

– Det är ett nationellt misslyckande på alla plan. Vi bevittnar nationell blindhet orsakad av brist på utbildning på grund av brist på civilisation, säger doktor Sandesc som är vice chef vid Rumäniens Intensivvårdsförbund till BBC.

Endast 29 % av invånarna är vaccinerade och 389 personer om dagen har avlidit i snitt den senaste veckan.

Akut läge på Irland

Även på andra sidan Europa är läget akut – på Irland.

– Det blir en av de svåraste vintrarna Irland varit med om på många år, säger landets sjukvårdschef Paul Reid med anledning av att antalet sjukhusinläggningar på grund av viruset ökar.

Över hela Irland finns det nu inga lediga intensivvårdsplatser för barn och bara 11 lediga för vuxna.

Tuff vinter väntar i Storbritannien

Även i Storbritannien ökar problemen och oron är stora för den nya varianten delta plus. Landet har drabbats av över 40 000 nya smittfall elva dagar i rad och på lördagen var det 45 000 nya fall och 135 dödsfall avseende personer som testade positivt för som mest 28 dagar sedan. Alla över 50 år kan nu få en tredje spruta.

Englands sjukvårdschef professor Stephen Powis varnar för att man går en tuff vinter till mötes och uppmanar folk att ta en tredje spruta.

Värsta dödstalen sen pandemin startade

I Estland, Lettland, Litauen, Serbien och Rumänien ligger antalet fall per 100 000 invånare över 1 000 vilket kan jämföras med Sveriges motsvarande siffra på 79.

Låg vaccinationsgrad är en gemensam nämnare för många av länderna och Ukraina och Ryssland är två av de länder som nu drabbas av sina värsta dödstal sedan pandemin startade.

– Jag kommer att ta obekväma beslut för att rädda livet på befolkningen, säger Ukrainas hälsominister Viktor Liashko, enligt Reuters.

Ryssland drabbades av 1 075 döda på lördagen.

Även i Tyskland har smittalen börjat stiga från låga nivåer och tyska regeringen uppger att ökning ses i nästan alla åldersgrupper enligt DN.

Land för land

Europeiska Smittskyddsmyndighetens statistisk över antalet smittfall per 100 000 invånare de senaste två veckorna visar på stora variationer i Europa med kraftiga problem för länder med lägre vaccinationsgrad.

▪79       Sverige med vaccinationsgrad 81 %

▪92       Frankrike med vaccinationsgrad 80 %

▪147     Tyskland med vaccinationsgrad 79 %

▪228     Nederländerna med vaccinationsgrad 79 %

▪308     Österrike med vaccinationsgrad 79 %

▪432     Irland med vaccinationsgrad 92 %

▪476     Kroatien med vaccinationsgrad 67 %

▪498     Bulgarien med vaccinationsgrad 24 %

▪624     Slovenien med vaccinationsgrad 60 %

▪1 000  Rumänien med vaccinationsgrad 36 %

▪1 087  Estland med vaccinationsgrad 65 %

▪1 163  Litauen med vaccinationsgrad 71 %

▪1 257  Lettland med vaccinationsgrad 56 %

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="806"]

09 nov 26

Stort oväder på väg – då brakar det loss

2026 11 09

Ett omfattande lågtryck rör sig mot Sverige.

Det varnar SMHI för i sin senaste prognos.

Enligt myndigheten kan ovädret slå på bred front. Regn, snö och starka vindar väntas i stora delar av landet från och med torsdag.

– På torsdag och fredag väntas ostadigare väder då ett omfattande lågtryck med tillhörande regn, snö och blåst drar in västerifrån, framhåller SMHI.

Prognosen är fortfarande något osäker, men ovädret ser ut att drabba stora delar av Sverige.

– Exakt bana på det här lågtrycket är ännu osäkert men i nuläget ser en stor del av landet ut att beröras, uppger SMHI.

Snö långt söderut  

När lågtrycket drar in pressas kallare luft från norr söderut över Sverige.

Snö kan falla i stora delar av landet, även i de sydligaste landskapen.  

– Det kan bli snö långt ner i Götaland, framhåller SMHI.

Flaggar för ruskhelg

Det ostadiga vädret ser ut att hålla i sig under helgen, uppger SMHI.

Prognosen är dock osäker. SMHI har ännu inte publicerat sin prognos för lördag och söndag.

Uppmanar: Byt till vinterdäck nu

När kylan drar in ökar risken för frost och halka vägarna.

Från och med den 1 december måste bilister ha vinterdäck.

Men det kan vara klokt att byta däck redan nu, framhåller Klarts meteorolog Lasse Rydqvist.

– Kom ihåg att halkan inte följer kalendern! Även om vinterdäckskravet börjar gälla först den 1 december kan vinterväglaget komma betydligt tidigare, framhåller han i ett uttalande.

Läs också: SD toppar ny lista – V inte långt efter

Meteorologen går även ut med flera tips för att köra säkert på hala vägar:  

- Håll koll på väderprognosen: Var särskilt uppmärksam när temperaturen närmar sig noll grader.

- Byt till vinterdäck i tid: Vänta inte tills den första snön faller eller halkan slår till.

- Kontrollera mönsterdjupet: Se till att vinterdäcken har tillräckligt bra mönsterdjup för ett bra väggrepp.

- Kör försiktigt: Sänk hastigheten vid behov och håll extra stort avstånd till framförvarande fordon

Andra läser: Stor bilhandlare i konkurs – halva försäljningen borta

Foto: A. Fastovets

Text: Redaktionen


6 nov 26

7 000 måste anställas akut – 42 700 kronor i lön

2026 11 06

En svensk bransch skriker efter personal.

Sverige riskerar att få stor brist på elektriker och VVS-montörer inom några år.

Nu kan den som väljer yrkena få en medianlön på upp till 42 700 kronor i månaden.

Stor brist väntas till 2030

Sverige kan sakna närmare 7 000 elektriker och VVS-installatörer år 2030. Det visar en prognos från Installatörsföretagen.

I bedömningen har organisationen bland annat vägt in hur många som närmar sig pension, hur många som utbildas och hur stort behovet av installatörer väntas bli.

Bristen gäller alltså de båda yrkesgrupperna tillsammans.

Samtidigt väljer allt fler att byta yrkesbana senare i livet och utbilda sig till ett hantverksyrke med goda framtidsutsikter. En av dem är Johan Wedde, som lämnade jobbet som HR-chef för att bli rörmokare.

– Det här jobbet kommer inte att försvinna innan jag går i pension, säger han till DN.

Läs mer: Priset skenar – nödåtgärd vidtas för svenska hushåll

Fler unga söker

Nu finns tecken på ett ökat intresse för branschen.

Inför läsåret 2026/27 sökte 1 787 elever VVS- och fastighetsprogrammet i första hand. Det är 303 fler än året innan. Det visar Skolverkets siffror som tidningen Energi & Miljö har gått igenom.

– Att intresset för yrkesprogrammen ökar är positivt, det finns ett stort behov av personer med en gymnasial yrkesutbildning. Samtidigt ser vi fortfarande att fördelningen av sökande inte helt matchar de kompetenser som efterfrågas på arbetsmarknaden, säger Agnes Duregård, undervisningsråd på Skolverket, till Energi & Miljö.

Trots det ökade intresset väntas alltså efterfrågan på utbildad personal vara större än tillgången.

Så mycket tjänar yrkena

För den som funderar på att byta bana kan lönen vara en anledning att titta närmare på yrkena.

Enligt SCB:s lönestatistik för 2025 låg medianlönen för en VVS-montör på 42 700 kronor i månaden före skatt.

För installations- och serviceelektriker var motsvarande siffra 40 000 kronor. Den som börjar som lärling får dock en lägre lön under utbildningstiden.

Utbildning som krävs

Den som vill bli VVS-montör kan gå VVS- och fastighetsprogrammet på gymnasiet med inriktning VVS. Det går även att läsa en yrkesutbildning via komvux som vuxen.

Efter utbildningen följer normalt en lärlingsperiod på ett företag. VVS-branschens yrkesnämnd rekommenderar att den som väljer vuxenutbildning kontrollerar om den är ett godkänt VVS-college, eftersom det påverkar lärlingstidens längd.

För blivande service- och installationselektriker är el- och energiprogrammet med inriktning elteknik en vanlig väg. Även här finns yrkesutbildningar via komvux.

Efter den vanliga gymnasievägen krävs minst 1 600 timmars lärlingsanställning för att få branschens ECY-certifikat. Den som går en ETG-utbildning kan i stället få lärlingstiden ersatt av ett godkänt yrkesprov, enligt Elbranschens centrala yrkesnämnd.

Läs mer: Arbetslösa riskerar att bli utan ersättning

Foto: M.Bjork

Text: Redaktionen