Smittan skenar i flera länder i Europa – Värsta läget hittills

2021 10 25

Smittspridningen ökar kraftigt i en rad länder varav flera nu drabbas av sina högsta dödstal sedan pandemin startade.

Det rapporterar BBC News som redogör för att läget är mycket problematisk i en rad länder – såväl i Östeuropa som i Västeuropa. I vissa länder är samtliga platser på intensivvårdsavdelningarna fulla och nya covidpatienter måste få vård utomlands.

Alla intensivplatser fullbelagda

I Rumänien är läget desperat och alla landets 2 000 platser på intensiven är fullbelagda – vilket även innebär stora problem för människor som drabbades av till exempel trafikolyckor då sjukhusen redan är fulla.

Patienter transporteras nu till Ungern och Polen.

– Det är ett nationellt misslyckande på alla plan. Vi bevittnar nationell blindhet orsakad av brist på utbildning på grund av brist på civilisation, säger doktor Sandesc som är vice chef vid Rumäniens Intensivvårdsförbund till BBC.

Endast 29 % av invånarna är vaccinerade och 389 personer om dagen har avlidit i snitt den senaste veckan.

Akut läge på Irland

Även på andra sidan Europa är läget akut – på Irland.

– Det blir en av de svåraste vintrarna Irland varit med om på många år, säger landets sjukvårdschef Paul Reid med anledning av att antalet sjukhusinläggningar på grund av viruset ökar.

Över hela Irland finns det nu inga lediga intensivvårdsplatser för barn och bara 11 lediga för vuxna.

Tuff vinter väntar i Storbritannien

Även i Storbritannien ökar problemen och oron är stora för den nya varianten delta plus. Landet har drabbats av över 40 000 nya smittfall elva dagar i rad och på lördagen var det 45 000 nya fall och 135 dödsfall avseende personer som testade positivt för som mest 28 dagar sedan. Alla över 50 år kan nu få en tredje spruta.

Englands sjukvårdschef professor Stephen Powis varnar för att man går en tuff vinter till mötes och uppmanar folk att ta en tredje spruta.

Värsta dödstalen sen pandemin startade

I Estland, Lettland, Litauen, Serbien och Rumänien ligger antalet fall per 100 000 invånare över 1 000 vilket kan jämföras med Sveriges motsvarande siffra på 79.

Låg vaccinationsgrad är en gemensam nämnare för många av länderna och Ukraina och Ryssland är två av de länder som nu drabbas av sina värsta dödstal sedan pandemin startade.

– Jag kommer att ta obekväma beslut för att rädda livet på befolkningen, säger Ukrainas hälsominister Viktor Liashko, enligt Reuters.

Ryssland drabbades av 1 075 döda på lördagen.

Även i Tyskland har smittalen börjat stiga från låga nivåer och tyska regeringen uppger att ökning ses i nästan alla åldersgrupper enligt DN.

Land för land

Europeiska Smittskyddsmyndighetens statistisk över antalet smittfall per 100 000 invånare de senaste två veckorna visar på stora variationer i Europa med kraftiga problem för länder med lägre vaccinationsgrad.

▪79       Sverige med vaccinationsgrad 81 %

▪92       Frankrike med vaccinationsgrad 80 %

▪147     Tyskland med vaccinationsgrad 79 %

▪228     Nederländerna med vaccinationsgrad 79 %

▪308     Österrike med vaccinationsgrad 79 %

▪432     Irland med vaccinationsgrad 92 %

▪476     Kroatien med vaccinationsgrad 67 %

▪498     Bulgarien med vaccinationsgrad 24 %

▪624     Slovenien med vaccinationsgrad 60 %

▪1 000  Rumänien med vaccinationsgrad 36 %

▪1 087  Estland med vaccinationsgrad 65 %

▪1 163  Litauen med vaccinationsgrad 71 %

▪1 257  Lettland med vaccinationsgrad 56 %

Foto: Region Kronoberg

[yop_poll id="806"]

10 sep 2026

Ukraina får historiskt besked

2026 09 11

Ukraina och Kanada skakar hand om ett historiskt avtal.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Kanadas premiärminister Mark Carney har skrivit under ett historiskt partnerskapsavtal.

Avtalet sträcker sig över 100 år, rapporterar Kyiv Post.

Historiskt avtal undertecknat

Det historiska avtalet undertecknades på torsdagen i Calgary, där Zelenskyj och Carney inledde sitt bilaterala möte och ska gälla i 100 år.

Zelenskyj anlände till Kanada på onsdagen för ett tre dagar långt besök. Fokus ligger på att stärka relationerna mellan länderna, men också på försvar, energi och ytterligare stöd till Ukraina.

Efter mötet beskrev Zelenskyj förhandlingarna som ”mycket substantiella”.

Avtalet innebär en långsiktig satsning på samarbetet mellan Ukraina och Kanada. Samtidigt kommer beskedet i ett läge där Ukraina fortsatt utsätts för omfattande ryska robot- och drönarattacker.

LÄS MER: Drömleverans närmar sig för Ukraina

Stärker Ukrainas luftförsvar

Kanada har även meddelat att landet kommer att bidra med ytterligare stöd till Ukrainas luftförsvar.

Zelenskyj lyfter särskilt fram behovet av luftförsvarssystem och robotar.

– I dag finns ett betydande beslut från Kanada. Ett mycket viktigt stödpaket för luftförsvaret, säger Zelenskyj.

– Det finns en stor brist på sådana system och robotar i världen.

Landet avsätter 350 miljoner kanadensiska dollar, motsvarande omkring 270 miljoner amerikanska dollar, för att köpa interceptormissiler till Ukrainas luftförsvar. Pengarna ska gå via JUMPSTART och bidra till att skydda ukrainska civila, infrastruktur och luftrum

Beskedet kommer samtidigt som Ukraina förbereder sig inför vintern och försöker stärka skyddet mot ryska luftangrepp.

Kanada ska dessutom bidra till Ukrainas energifond och ge 430 miljoner kanadensiska dollar i lånegarantier för Ukrainas inköp av naturgas inför vintern.

Ansluter till FREYJA

En annan viktig del av beskeden från mötet är Kanadas stöd till FREYJA, ett europeiskt program för försvar mot ballistiska robotar.

Kanada kommer att bidra med sin teknik till programmet, som har initierats och lanserats av det ukrainska försvarsföretaget FirePoint.

Målet är bland annat att utveckla alternativ till de amerikanska Patriot-systemen och bygga upp ett mer omfattande skydd mot luftburna hot.

FREYJA omfattar redan samarbete mellan Ukraina och flera europeiska länder, däribland Norge, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Spanien, Sverige och Storbritannien.

LÄS MER: Ukraina slår till mot ryska hjärtat – första gången i kriget

Foto: President of Ukraine

Text: Redaktionen


11 september 2026

Ny mätning: Rejäla tapp för två partier

2026 09 11

Två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer i den senaste opinionsundersökningen.

Med två dagar kvar till valet kämpar partierna för att locka svenskarnas röster.

På fredagsmorgonen har en ny mätning släppts som har genomförts av Ekot/Indikator.

Av den framgår att två partier tappar med 1,5 procentenheter eller mer jämfört med den senaste mätningen.

Ny mätning

Enligt den nya mätningen minskar gapet mellan Tidöpartierna och de rödgröna.

Tidö får nu tillsammans 47,6 procent och oppositionen får 50,8 procent.

Tre partier tappar jämfört med den senaste mätningen.

Vänsterpartiet backar med 1,5 procentenheter och Moderaterna med 1,6 procentenheter.

Samtidigt tappar även Sverigedemokraterna med en procentenhet.

Hela mätningen

Här är Ekot/Indikator-mätningen i sin helhet:

🔴Vänsterpartiet: 7,8 (-1,5)

🟢Miljöpartiet: 6,9 (+0,1)

🔴Socialdemokraterna: 28,6 (+0,7)

🟢Centerpartiet: 7,5 (+0,2)

🔵Liberalerna: 5,4 (+3,2)

🔵Moderaterna: 16,8 (-1,6)

🔵Kristdemokraterna: 7,1 (+0,5)

🔵Sverigedemokraterna: 18,3 (-1,0)

Övriga: 1,6 (-0,6)

🔴🟢 S+V+MP+C: 50,8 (-0,5)

🔵🔵 M+SD+KD+L: 47,6 (+1,1)

Läs mer: Sverige går in med 297 miljoner

Kraftig ökning

Samtidigt kommer besked om att så många som tre miljoner väljare nu har förtidsröstat.

– Det är en ökning med 21 procent jämfört med antal förtidsröster samma period vid valet 2022, konstaterar Valmyndigheten. 

Ska inte avstå

Fram till och med den 10 september har 3 012 750 väljare förtidsröstat i årets val. 

– Det är bra att röstningen sprids ut under en lång period, säger Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist.

– Nu är det bara ett par dagar kvar till valdagen och risken för köer ökar ju närmare valdagen vi kommer. Vi vill inte att någon väljare ska avstå från att rösta för att man inte har tid eller möjlighet att stå i kö.

Myndigheten uppmanar till att vara ute i god tid.

Läs mer: Säger upp alla anställda – har funnits sedan 1620

Foto: Miljöpartiet, N. Andersson Regeringskansliet resp M. Liljegren Regeringskansliet

Text: Redaktionen