Smittökning med 11 % i Sverige

2021 10 09

Det konstateras av Svenska Dagbladets analys i kväll där tidningen granskat smittökningen sedan Sverige slopade nästan alla kvarvarande restriktioner.

En begränsad ökning

Från i lördags den 2 oktober till igår tisdag den 5 oktober drabbades Sverige av 1 188 nya registrerade fall av covid-19 vilket kan jämföras med 1 071 fall motsvarande dagar veckan innan. Det innebär en ökning på 10,9 %, från låga nivåer.

Slopade restriktionerna

Virologiprofessor Niklas Arnberg vid Umeå Universitet befarar att ökningen kan förvärras om bara ett par veckor.

– Man kan skönja en svag ökning med ungefär 100 fler fall mellan de här perioderna, men än så länge är det för tidigt att säga något om vad de slopade restriktionerna och rekommendationerna har haft för effekt, säger han till SvD.

Professorn tror på ökning

Framåt 20 oktober tror Arnberg att smittan tar fart ytterligare.

– Jag gör bedömningen att vi nog får räkna med en ökning i smittotalen. Vi kommer att träffas mycket mer nu när vi får, och vi kommer inte kunna undvika trängsel på samma sätt som förut, tror han.

I Stockholm har smittspridningen ökar en aning på sistone men i Region Västra Götaland och i Region Skåne har smittspridningen minskat.

ANALYS

Tack vare vaccinationerna kan man nu hoppas att pandemin kommer att avta men samtidigt finns det en oro då man inte vet hur det kommer att gå framöver. Folkhälsomyndigheten har haft fel flera gånger tidigare och nästan varje gång handlar det om att man underskattat virusets framfart.

Vet mer om 4-5 veckor

Förra året 2020 förvärrades läget med många fler intensivvårdade omkring 20 oktober och kring 2 november var läget alarmerande med kraftigt ökande antal. Hur det går under samma period i år 2021 vet vi om 2 – 3 veckor.

Kylan vs vaccinet

Det är känt att smittan tenderar att spridas mer när det är kallare väder men den stora fördelen i år jämfört med i fjol är att vi har vaccinet och en stor andel av svenska folket är vaccinerade.

Foto: Region Uppsala

UPPGIFTER: Sverige vill göra som Norge – men Norge avråder

2026 08 09

Den svenska regeringen vill se ett stort systemskifte inom transportpolitiken.

Med inspiration från Norge har man bland annat öppnat för betalvägar, så kallade bompengar, och att offentlig-privat samverkan (OPS) ska leda till snabbare utbyggnad av infrastrukturen.

Men i Norge, som pekas ut som förebild, är man på väg bort från detta, menar en debattör.

Fungerar dåligt – enligt Norge

Gunnar Lindberg, tidigare direktör Transportekonomiskt Institut Norge, varnar för att Sverige är på väg att upprepa misstag som har begåtts i grannlandet.

Regeringen har gett Trafikverket i uppdrag att förbereda lösningar där vägar bland annat finansieras med så kallade bompengar.

Samtidigt har den norska Skattekommissionen dragit slutsatsen att det systemet fungerar dåligt, skriver Lindberg i en debattartikel i DN.

– Kommissionen konstaterar att bompengar som tillfällig finansiering av vägprojekt är ineffektiva och rekommenderar i stället ett nytt system med kilometeravgifter och trängselavgifter, menar Gunnar Linberg i debattartikeln.

Ett problem som lyfts i Norge är också att elektrifieringen av fordonsflottan gör att intäkterna från drivmedelsskatter minskar, medan trafiken ökar, enligt debattören.

– Därför vill Skattekommissionen ersätta dagens bränslebaserade beskattning med avgifter som bättre speglar hur mycket, var och när vägarna används, skriver Gunnar Lindberg.

”Bör inte kopplas till bompengar”

Debattören menar att Sverige bör inspireras av det som fungerar i Norge, inte av det som norrmännen har dömt ut som ineffektivt.

– För det första bör OPS inte kopplas till bompengar. Om Norge själv bedömer att modellen är ineffektiv finns ingen anledning för Sverige att göra den till förebild, menar han.

Sverige bör förbereda ett avgiftssystem som fungerar även när fordonsflottan elektrifieras, enligt Lindberg. Därför är kilometer- och trängselavgifter ett bättre alternativ, anser han.

Dessutom bör regeringen skapa en konkurrent till Trafikverket och införa extern kvalitetssäkring, enligt debattören.

”Stort behov att rusta upp”

Det var tidigare under sommaren som regeringen gick ut och meddelade att man vill öppna för nya sätt att finansiera och utveckla infrastrukturen.

– Sverige har ett stort behov av att rusta upp och utveckla infrastrukturen. Efter decennier av eftersatt underhåll behöver nya arbetssätt som ger mer infrastruktur för skattebetalarnas pengar prövas, sade infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) i ett uttalande.

– Med bättre kostnadskontroll, tydliga prioriteringar och effektivare genomförande kan vi korta ledtiderna och få fler viktiga projekt på plats. Det handlar om att få mer pengar till infrastruktur och också mer infrastruktur för pengarna, tillade Andreas Carlson.

Foto: M. König resp O. Zarevennyi

Text: Redaktionen