Smittökning med 11 % i Sverige

2021 10 09

De senaste fyra dagarna har smittan ökat med 11 % i Sverige jämfört med samma period veckan innan.

Det konstateras av Svenska Dagbladets analys i kväll där tidningen granskat smittökningen sedan Sverige slopade nästan alla kvarvarande restriktioner.

En begränsad ökning

Från i lördags den 2 oktober till igår tisdag den 5 oktober drabbades Sverige av 1 188 nya registrerade fall av covid-19 vilket kan jämföras med 1 071 fall motsvarande dagar veckan innan. Det innebär en ökning på 10,9 %, från låga nivåer.

Slopade restriktionerna

Virologiprofessor Niklas Arnberg vid Umeå Universitet befarar att ökningen kan förvärras om bara ett par veckor.

– Man kan skönja en svag ökning med ungefär 100 fler fall mellan de här perioderna, men än så länge är det för tidigt att säga något om vad de slopade restriktionerna och rekommendationerna har haft för effekt, säger han till SvD.

Professorn tror på ökning

Framåt 20 oktober tror Arnberg att smittan tar fart ytterligare.

– Jag gör bedömningen att vi nog får räkna med en ökning i smittotalen. Vi kommer att träffas mycket mer nu när vi får, och vi kommer inte kunna undvika trängsel på samma sätt som förut, tror han.

I Stockholm har smittspridningen ökar en aning på sistone men i Region Västra Götaland och i Region Skåne har smittspridningen minskat.

ANALYS

Tack vare vaccinationerna kan man nu hoppas att pandemin kommer att avta men samtidigt finns det en oro då man inte vet hur det kommer att gå framöver. Folkhälsomyndigheten har haft fel flera gånger tidigare och nästan varje gång handlar det om att man underskattat virusets framfart.

Vet mer om 4-5 veckor

Förra året 2020 förvärrades läget med många fler intensivvårdade omkring 20 oktober och kring 2 november var läget alarmerande med kraftigt ökande antal. Hur det går under samma period i år 2021 vet vi om 2 – 3 veckor.

Kylan vs vaccinet

Det är känt att smittan tenderar att spridas mer när det är kallare väder men den stora fördelen i år jämfört med i fjol är att vi har vaccinet och en stor andel av svenska folket är vaccinerade.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="732"]

Ryska folket drar i nödbromsen – 50 procents skillnad

2025 12 19

Den första veckan i januari firar Ryssland nyår med pompa och ståt. Hela landet stängs praktiskt taget och många ryssar tar semester.

I år präglas dock perioden av stora oroligheter.  

Det kärva ekonomiska läget tvingar den ryska befolkningen att hålla hårt i plånboken.

Hushållen förväntas spendera i genomsnitt 14 000 rubel (175 dollar) under semestern – en minskning med nästan 50 procent jämfört med föregående år, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till en undersökning från marknadsanalystjänsten Avito. 

– Stigande inflation samt högre priser på mat, el och vatten och kläder tvingar konsumenterna att spara pengar, säger den ryske ekonomiprofessorn Alexander Safonov, enligt tidningen.

– Folk begränsar sina inköp och utgifter, inklusive utgifter till nyårsfiranden. Oavsett hur mycket man tjänar är den allmänna trenden att minska sina utgifter, fortsätter han.

LÄS MER: Varnar för attack 2027 – USA skickar vapen i rasande takt

Klassiska varan försvinner

Flera nyckelingredienser under det ryska nyårsfirandet har noterat kraftiga prisökningar – bland annat klassikern röd kaviar som numera blivit en lyxvara för de flesta hushåll.

– Den kommer bara finnas som ett ”symboliskt inslag” i många hem, berättar Alexander Safonov.

Enligt professorn blir årets nyårsmenyer bli betydlig glesare än tidigare.

– För många familjer kommer högtidsmåltiderna att begränsas till traditionella rätter som sallad Olivier, ett litet urval av drycker och billiga grönsaker och frukt, säger han.

Sallad Olivier, också känd som rysk sallad, är en klassisk rätt i Ryssland. Den består huvudsakligen av potatis, ägg och majonnäs.

LÄS OCKSÅ: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Foto: V. Adutskevich

Text: Redaktionen


Dystert besked för tre av fyra pensionärer

2025 12 19

– För tre av fyra svenskar lönar det sig inte alls eller knappt i pensionskuvertet att ha arbetat och slitit ett helt liv. Så ska det inte behöva vara.

Det säger Maria Larsson, förbundsordförande vid intresseorganisationen SPF Seniorerna, till tidningen Senioren.

Larsson hänvisar till en färsk sammanställning från SPF som visar att en medianpensionär med ett långt arbetsliv inte har högre inkomst än en person som aldrig har arbetat, men som får full garantipension och fullt bostadstillägg.

Här är SPF:s beräkningar:

- Person med full garantipension och maximalt bostadstillägg (7 290 kronor). Pensionen uppgår till 17 774 kronor efter skatt. (Bostadstillägget är skattefritt).

- Person född 1945 som arbetat i ett låglöneyrke med en slutlön på 27 100 kronor. Pensionen uppgår till 15 671 kronor.

- Person född 1950 som arbetat som sjuksköterska med en slutlön på 46 500 kronor. Pensionen uppgår till 22 418 kronor.

Enligt SPF:s beräkningar krävs en månadslön på omkring 50 000 kronor för att uppleva att det har lönat sig ekonomiskt att ha arbetat ett helt yrkesliv. 

Ska se över grundskyddet

I maj meddelade riksdagens pensionsgrupp att grundskyddet inom det allmänna pensionssystemet ska ses över. I dag består grundskyddet av garantipensionen och ytterligare fyra skattefinansierade förmåner som syftar till att komplettera en otillräcklig inkomstgrundad pension. Det handlar om bostadstillägg, särskilt bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och inkomstpensionstillägg.

LÄS MER: Elgiganten-mejl cirkulerar – radera direkt om du får det 

Svaret: Krävs mer

SPF välkomnar översynen av grundskyddet, men vill se ytterligare åtgärder.

– Det är positivt att Pensionsgruppen tagit till sig av den kritik som kommit från bland annat SPF Seniorerna – politiska stödåtgärder har inneburit att grundskyddet har förlorat sitt syfte, numer har 7 av 10 pensionärer statliga bidrag utbetalda och det lönar sig inte att ha arbetat ihop sin pension. Därför behövs ett effektivt och överblickbart grundskydd med tydliga mål, säger förbundsordförande Eva Eriksson.

– Men en översyn av grundskyddet är inte tillräckligt. Tillkomsten av nya och höjda bidrag de senaste åren är en respons på att inkomstpensionen blir alldeles för låg för alldeles för många. Det är därför avgörande att politiken också fattar beslut om högre inkomstpension för dagens och framtidens pensionärer – det måste löna sig att ha arbetat. Vi menar också att en utredning av grundskyddet bör vara offentlig och inte hållas inom Pensionsgruppens väggar, tillägger hon.

LÄS OCKSÅ: Raseri mot storkedja – jupyntet var “stötande”

Foto: Geralt 

Text: Redaktionen