Smittökning med 11 % i Sverige

2021 10 09

De senaste fyra dagarna har smittan ökat med 11 % i Sverige jämfört med samma period veckan innan.

Det konstateras av Svenska Dagbladets analys i kväll där tidningen granskat smittökningen sedan Sverige slopade nästan alla kvarvarande restriktioner.

En begränsad ökning

Från i lördags den 2 oktober till igår tisdag den 5 oktober drabbades Sverige av 1 188 nya registrerade fall av covid-19 vilket kan jämföras med 1 071 fall motsvarande dagar veckan innan. Det innebär en ökning på 10,9 %, från låga nivåer.

Slopade restriktionerna

Virologiprofessor Niklas Arnberg vid Umeå Universitet befarar att ökningen kan förvärras om bara ett par veckor.

– Man kan skönja en svag ökning med ungefär 100 fler fall mellan de här perioderna, men än så länge är det för tidigt att säga något om vad de slopade restriktionerna och rekommendationerna har haft för effekt, säger han till SvD.

Professorn tror på ökning

Framåt 20 oktober tror Arnberg att smittan tar fart ytterligare.

– Jag gör bedömningen att vi nog får räkna med en ökning i smittotalen. Vi kommer att träffas mycket mer nu när vi får, och vi kommer inte kunna undvika trängsel på samma sätt som förut, tror han.

I Stockholm har smittspridningen ökar en aning på sistone men i Region Västra Götaland och i Region Skåne har smittspridningen minskat.

ANALYS

Tack vare vaccinationerna kan man nu hoppas att pandemin kommer att avta men samtidigt finns det en oro då man inte vet hur det kommer att gå framöver. Folkhälsomyndigheten har haft fel flera gånger tidigare och nästan varje gång handlar det om att man underskattat virusets framfart.

Vet mer om 4-5 veckor

Förra året 2020 förvärrades läget med många fler intensivvårdade omkring 20 oktober och kring 2 november var läget alarmerande med kraftigt ökande antal. Hur det går under samma period i år 2021 vet vi om 2 – 3 veckor.

Kylan vs vaccinet

Det är känt att smittan tenderar att spridas mer när det är kallare väder men den stora fördelen i år jämfört med i fjol är att vi har vaccinet och en stor andel av svenska folket är vaccinerade.

Foto: Region Uppsala

[yop_poll id="732"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen