Smittrusning efter hockey – Ovaccinerade riskerar ta kål på äldre

2021 10 07

Nu rusar smittspridningen i Pajala och det hela tros att startat i samband med en hockeyturnering.

Det uppger TV4 som konstaterar att Pajala kommun mellan Kiruna och Luleå står för hela 40 % av alla nya smittfall i Region Norrbotten de senaste två veckorna.

Vaccinera sig även för bekanta och äldre

Norrbottens smittskyddsläkare Anders Nystedt klargör att det även är tre religiösa sammankomster som ligger bakom smittutbrotten och han framhåller att det främst är ovaccinerade som driver smittspridningen.

– Jag vet att det finns en skepsis inom religiösa strömningar, och att det kan vara svårt för mig att ändra den övertygelsen. Men vaccinerar sig gör man inte bara för sin egen skull, utan även för bekanta och äldre, säger Anders Nystedt till NSD.

Tungt ok att bära

Att ta kål på en äldre familjemedlem är inget att eftersträva.

– Det är ett tungt ok att bära för de som smittar en anhörig och den äldre dör. Så jag hoppas man ska komma fram till att vaccinering är ett sätt att visa omtanke om andra, säger Anders Nystedt till tidningen.

Träffas inte i stora grupper

Nu uppmanar smittskyddsläkaren invånarna i Pajala att återgå till att leva som innan restriktionerna slopades.

– Inte träffas i stora grupper, vara noga med hygienen, testa sig vid symptom och bara träffa mormor och morfar när man inte har några symtom och ingen annan i familjen är sjuk. Viktigt är också att de som inte är vaccinerade fixar tid för sticket, säger Nystedt.

ANALYS

Pandemin är inte över och Folkhälsomyndigheten betonar att ovaccinerade personer kan inte leva på som vanligt. Myndigheten betonar tvärtom att ovaccinerade måste följa hårdare ramar. Bland annat understryker Folkhälsomyndigheten att ovaccinerade måste hålla distans och undvika riskgrupper och äldre.

Kan ta kål på äldre

Det handlar helt enkelt om att ovaccinerade personer riskerar att ta kål på äldre personer och risken ökar givetvis då det står klart att skyddseffekten avtar med tiden. De ovaccinerade smittar i betydligt större utsträckning än vaccinerade.

Foto: C. Schwarz

[yop_poll id="728"]

OFFICIELLT DATUM: Pensionärer får extra pengar

2026 03 11

Pensionsgruppen gick i höstas ut med ett löfte om en gas i inkomstpensionssystemet.

I gruppen finns representanter från samtliga riksdagspartier, som enades om att utdelning bör ske när inkomstpensionssystemets tillgångar överstiger skulderna med 15 procent.

– Nivån utgår från en försiktighetsprincip för att inte mer än marginellt öka risken för att den så kallade bromsen slår till och sänker pensionerna, uppger regeringen.

Lagförslaget klart

Nu går regeringen vidare med förslaget, och lägger fram den nya lagen i en proposition till riksdagen.

Från och med den 1 augusti i år ska lagändringarna gälla, enligt förslaget.

I praktiken innebär det att utdelning till pensionärer och pensionssparare kan ske från och med 2027.

– På samma sätt som det finns en broms i pensionssystemet i dåliga tider är det både rätt och rättvist att det finns en gas i goda tider, säger äldre- och socialförsäkringsminister, tillika ordförande i Pensionsgruppen, Anna Tenje (M), i ett uttalande.

– Det finns inget egenvärde i att stora överskott byggs upp över tid som aldrig kommer pensionärerna och pensionsspararna till del. Därför går vi nu vidare med förslaget om en så kallad gas för att kunna göra just det.

LÄS OCKSÅ: Swedbank: ”Det räcker inte” – tung dom för hushållen

Finanserna har stabiliserats

De senaste åren har finanserna i det svenska pensionssystemet blivit stabilare.

I nuläget finns därför ett överskott.

– Regler för överskottsutdelning införs därför, för att inte spara onödigt mycket i systemet och låta överskottet komma pensionärer till del, uppger regeringen.

Efterfrågats tidigare

Förslaget om en gas i pensionssystemet har funnits sedan tidigare, bland annat från Tjänstemännens centralorganisation, TCO.

– Gasen skulle vid överskott fungera på motsvarande sätt som bromsen vid underskott och träffa samma kategorier. De som förlorar i pension på bromsen skulle alltså vinna på att det finns en gas, uppger organisationen i förslaget.

LÄS MER: Pensionsmyndigheten varnar Sveriges pensionärer

Foto: M. Aurelius

Text: Redaktionen

Totalt haveri – 900 miljoner skattekronor i sjön

2026 03 11

Under flera år satsades hundratals miljoner på en stor omställning.

De nationella proven i den svenska skolan skulle ställas om och genomföras digitalt.

Men i sista stund stoppades de nya proven för året.

– För att skapa bättre förutsättningar och ge rektorer, lärare och elever så god framförhållning som möjligt avser regeringen att skjuta fram införandet av digitala nationella prov, sade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) om beskedet, i ett uttalande.

– Skolans personal och elever förtjänar bättre än den ryckighet och oförutsägbarhet som varit de senaste åren.

900 miljoner i sjön

Totalt har omkring 900 miljoner kronor satsats på det havererade projektet, rapporterar DN.

En kostnad som kunde blivit betydligt mindre om kritikerna fått sin röst hörd.

Joakim Malmström tillträdde som generaldirektör för Skolverket 2024.

I förra veckan meddelade han sin avgång, och han är kritisk mot processen kring digitalisering av de nationella proven.

– När jag protesterade mot det genom att säga att kvalitet måste väl ändå vara viktigast, fick jag svaret att ”nej, det har varit ett sånt tryck från regeringar genom alla år, vi måste få fram och leverera på det här”, säger han till DN.

LÄS OCKSÅ: Tung nedläggning i bilbranschen – 195 får gå

Regeringen ändrar uppdraget

I slutet av februari gick regeringen ut och meddelade att uppdraget kring de nationella proven ändras.

Tillsvidare ska de genomföras i pappersform, precis som tidigare.

Men ambitionen är att ställa om längre fram.

– Regeringen har i dialog med Skolverket kommit fram till att det behövs ett omtag i arbetet med digitala nationella prov. Eleverna kommer därför att genomföra nationella prov på papper under de kommande åren, uppger Skolverket i ett uttalande.

”Borde gjorts tidigare”

Skolverket borde dragit i handbromsen mycket tidigare, anser Joakim Malmström som anser att satsningen blivit ett misslyckande.

– Vi sitter med ett system som har utvecklats under nio år och som i dag inte kan användas för att genomföra storskaliga digitala prov. Det här omtaget borde ju ha gjorts tidigare, och man borde ha gjort på andra sätt, säger han till DN.

Det var det australiensiska techbolaget Sonet systems som fick uppdraget att utveckla de digitala proven. De har valt att inte svara på kritiken.

LÄS MER: UPPGIFTER: Svenskt jätteföretag har lurat alla

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen