Smittspridningen ökar i Sveriges städer – Delta breder ut sig

2021 07 24

Smittspridningen av coronaviruset ökar nu tydligt i Sveriges storstadsregioner och det är den smittsammare deltavarianten som breder ut sig.

– En ökning syns i samtliga storstadsregioner under vecka 28. Övervakningen av virusvarianter visar att deltavarianten sedan vecka 26 fortsätter att dominera medan alfavarianten har minskat., konstaterar Folkhälsomyndigheten som slår fast att antalet smittfall ökat med cirka 24 % den senaste registrerade veckan samtidigt som det är från låga nivåer.

Semesterfolk smittade

En annan tydlig trend är att semesterresenärer som varit utomlands drar hem smittan.

– Andelen fall av covid-19 med koppling till utlandsresor fortsätter att öka och stod förra veckan för minst 23 %. Smittspridningen har ökat i Europa och i övriga världen vilket innebär en risk även för svenska resenärer. Folkhälsomyndigheten påminner om att hålla avstånd och umgås i en mindre krets på resmålet samt att testa sig vid hemkomst och minimera kontakter den närmaste veckan efter hemkomsten. Ovaccinerade personer rekommenderas att testa sig även utan symptom, betonar Folkhälsomyndigheten.

Vaccinationerna i regionerna fortsätter enligt planeringen framhåller myndigheten. Andelen av Sveriges befolkning 18 år och äldre som fått dos 1 av vaccinet är nu över 75 % och över 47 % har erhållit två doser.

ANALYS

Ökningen på 24 % avser Sverige som helhet samtidigt som Folkhälsomyndigheten betonar att man ser en ökning ”i samtliga storstadsregioner”. Om det är en större ökning i storstäderna än på landsbygden så innebär det rent matematiskt att det är en högre ökning än 24 % i storstäderna.

Rejäla ökningar

 En granskning av de tre största regionerna visar följande utveckling av antalet fall senaste registrerade veckan:

+ 63 % Skåne

+ 50 % Västra Götaland

+ 44 % Stockholm

I samtliga fall är det dock från låga nivåer och för att få en tydligare bild av huruvida Sverige är på väg mot den allvarliga trend med en kraftig ökning som setts i flera andra länder behövs mer statistik framöver.

Foto: M. Napo

[yop_poll id="396"]

UPPGIFTER: Putin viker sig – dramatiskt besked om kriget

2026 05 08

Kreml har bestämt sig för att överge sina maximalistiska krav för kriget i Ukraina.

Putinregimen har börjat utarbeta en plan för hur ett fredsavtal ska kunna presenteras som en ”seger” för Ryssland, rapporterar oberoende Moscow Times med hänvisning till det granskande journalistnätverket Dossier Center.

– Detta innebär en uppsättning propagandapunkter som syftar till att förklara ett undertecknande av ett fredsavtal, trots de enorma förlusterna och bristen på betydande framgångar efter över fyra års strider, uppger tidningen.

”Veta när man ska sluta”

De nya uppgifterna tyder på att kriget kan ta slut i närtid.

Källor inom Kreml uppger för Dossier Center att Vladimir Putins biträdande stabschef Sergej Kirijenko har informerats om det svåra läget vid fronten och de allvarliga problemen i den ryska ekonomin.

I presentation med temat ”man måste veta när man ska sluta” informerades Kirijenko om det dystra läget och vilka enorma åtgärder som krävs för att fortsätta kriget.

– En fortsatt ”särskild militär operation” skulle kräva en allmän mobilisering och en fullständig övergång till krigsekonomi. Det riskerar att leda till utarmning av resurser, högre skatter, nedgång i näringslivet, fler drönarattacker och en förvärrad demografisk kris, rapporterar Moscow Times.

LÄS MER: UPPGIFTER: Putin beordrar mord i EU

Ger upp krigsmål

I den plan som Kreml utarbetar väntas Ryssland överge målet att avsätta den ukrainska regeringen och erövra Kyiv. Den ryska regimen uppges också vara beredd att acceptera att delar av de annekterade regionerna Zaporizjzja och Kherson förblir ukrainska.

– Själva den militära operationen och dödandet av ukrainska soldater föreslås presenteras som en "avnazifiering", medan idén om att erövra huvudstaden ska framställas som något som aldrig ha varit en del av Kremls verkliga planer, skriver Moscow Times.

LÄS OCKSÅ: Ryssland tvingas ställa in

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


Industrijätte i konkurs – fabriken slår igen

2026 05 08

Krisen för den europeiska batteriindustrin fördjupas.

När Northvolts fabrik i Skellefteå invigdes 2021 var det ett av de starkaste försöken att minska Europas beroende av kinesiska batterier.

Det talades i liknande termer när den norska tillverkaren Morrow Batteries med pompa och ståt invigde sin fabrik i Arendal med statsminister Jonas Gahr Støre tre år senare.

Men nu följer “Norges Northvolt” sin svenska kollegas dystra öde. På onsdagen står det klart att Morrow ansöker om konkurs och produktionen stoppas.

Utvecklingen på den globala batterimarknaden, i kombination med de kapitalkrav som är förknippade med en tidig industrialiseringsfas, har gjort denna resa betydligt mer utmanande än väntat, säger Ann Christin Andersen, styrelseordförande för Morrow Batteries ASA, i ett uttalande.

Upprepar sig

Från ett svenskt perspektiv framstår Morrows konkurs på flera vis som ett déjà vu. När Northvolt kastade in handduken förra året var det till följd av mycket lägre produktion än väntat, kunder som lämnade och därmed en oundvikligt sinande kassa.

Historien tycks nu upprepa sig i Norge.

Det här är väldigt sorgligt för Morrow, men jag är varken förvånad eller chockad, säger Inger Brokka de Ruiter, tillförordnad borgmästare i Arendals kommun, till Dagbladet. 

 Det har varit naturligt att tänka på den som ett möjligt utfall med tanke på hur situationen har utvecklats på senare tid, tillägger hon.

LÄS MER: Kraftig prisökning väntar hushållen – redan imorgon

Skulle skapa 10 000 jobb

En annan likhet mellan Northvolt och Morrow var att båda skulle skapa mängder med arbetstillfällen. På Northvolt handlade det om flera tusen, och i Norge var förhoppningarna ännu större – uppemot 10 000 nya jobb skulle skapas tack vare Morrow Batteriers.

När konkursen var ett faktum var det norska industribolaget inte ens nära.

Vi insåg tidigt att när Morrow inte blev den gigafabrik den var tänkt att bli, att vi var tvungna att anpassa oss till det och att vi som kommun aldrig kan lita på staten när vi tar oss an industrianläggningar för deras räkning. 

En mer konkurrensutsatt global batterimarknad, överutbud, och ökade kapitalkostnader är några av skälen som drev Morrow till konkurs.

LÄS MER: Många får upp samma notis på Facebook – “klicka inte“

Foto: Morrow Batteries

Text: Redaktionen