Smittspridningen rusar – Folk följer inte restriktionerna

2022 01 06

Smittspridningen i Sverige är nu uppe på värsta nivåerna under hela pandemin och nu kommer kraftig kritik mot att rekommendationerna inte följs.

Antalet bekräftade fall med covid-19 har nu rusat upp till högsta nivån sedan pandemin startade.

Rekordstor smitta

Folkhälsomyndigheten konstaterar att antalet smittade som registrerades 30 december var hela 11 507 personer vilket är en ny rekordnotering. Och antalet smittade för det senaste registrerade dygnet, den 3 januari som var nu i måndags, är också mycket högt, 9 793 personer.

Struntar i rekommendationerna

Det råder därmed inga tvivel om att smittspridningen av det fruktade coronaviruset har nått nya rekordnivåer.

Och nu kommer kraftig kritik från Sahlgrenskas Infektionsklinik om att folk struntar i att följa rekommendationerna.

Inte bra

– Det är naturligtvis inte bra för de restriktioner vi har har ju ändå ett syfte som är väldigt gott och vi vet att de är väl underbyggda i de allra flesta fall, säger överläkare Magnus Gisslén på Sahlgrenskas Universitetssjukhusets Infektionsklinik i Göteborg, till Sveriges Radio.

Nonchalerar munskydd

En av de restriktioner som väldigt många totalt struntar i är att bära munskydd i kollektivtrafiken vid trängsel.

– Att använda munskydd om man inte kan undvika trängsel, det är väl visat att det har en effekt för att minska smittspridningen. Så det är klart att man ska följa de restriktioner vi har, säger överläkare Magnus Gisslén.

Samma sak i Norge

Även i Oslo slår smittspridningen nya rekord. Den tidigare toppnoteringen var 1 194 fall på ett dygn men senaste dygnet har hela 1 771 nya covidfall registrerats. Det kommer även larmrapporter från en rad andra länder i Europa.

Belastar sjukvården

Även om det finns studier på att omikronvarianten är mildare blir det ändå ökad belastning för sjukvården eftersom så många smittas samtidigt.

Vaccinpass kan utökas

För att värna hälsa och liv i Sverige väntas S-regeringen i dag ge Folkhälsomyndigheten mandat att fatta beslut om införande av vaccinpass på ytterligare en rad platser.  Bland annat följande platser kan bli aktuella uppger Aftonbladet:

◾Restauranger

◾Kollektivtrafik

◾Handelsplatser

Ovaccinerade

Myndigheterna klargör att ovaccinerade personer riskerar att sprida smittan i betydligt större utsträckning av vaccinerade personer och ovaccinerade utgör även en stor del av de som läggs in på intensiven.

Hela 85 procent

Region Sörmland har granskat de 13 senaste patienterna som smittats av coronaviruset och som blivit så pass sjuka att de har tvingats läggas in på intensiven. Så många som 11 av de 13 patienterna har varit ovaccinerade vilket motsvarar hela 85 procent.

DN uppger samtidigt att av alla som befinner sig på intensivvårdsavdelningar så är så många som cirka 80 procent ovaccinerade.

Mycket stora åldersskillnader

Det är även mycket stor skillnad i ålder på vaccinerade som läggs in på intensiven och på ovaccinerade konstaterar Region Sörmlands smittskyddsläkare som berättar att de två vaccinerade var i dryga 70-årsåldern.

Snittålder på blott 48 år

– Alla övriga är ovaccinerade och medelåldern för dem är 48 år. Jag vet att det är ett väldigt stort skydd om man är vaccinerad, mot svår sjukdom och iva/intensivvårdsavdelning, säger smittskyddsläkare Signar Mäkitalo till SVT.

Löper 14 gånger större risk

Han betonar att en ovaccinerad person löper upp till 14 gånger större risk att drabbas av intensivvård vid coronasmitta jämfört med en vaccinerad person.

– Det är de ovaccinerade som belastar intensivvården idag. Om man tittar på Sveriges befolkning är det ungefär 15-20 procent som valt att inte vaccinera sig. De utgör ungefär 80 procent av alla som intensivvårdas, säger han.

Måste upp i 95 procent

Region Sörmlands smittskyddsläkare förklarar att vaccinen har utformats för att skydda mot svår sjukdom och död men vaccinen är så pass effektiva att de även bidrar till minskad smittspridning enligt Mäkitalo.

– Över 95 procent måste vara vaccinerade för att det ska bli ett lugn. I vissa åldersgrupper är vi redan uppe i 95 procent och för de övriga grupperna finns hoppet kvar, säger han.

Foto: W. Otto


22 juni 2026

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times. 

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen


22 jun 26

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning 

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen