Smittspridningen rusar – Folk följer inte restriktionerna

2022 01 06

Smittspridningen i Sverige är nu uppe på värsta nivåerna under hela pandemin och nu kommer kraftig kritik mot att rekommendationerna inte följs.

Antalet bekräftade fall med covid-19 har nu rusat upp till högsta nivån sedan pandemin startade.

Rekordstor smitta

Folkhälsomyndigheten konstaterar att antalet smittade som registrerades 30 december var hela 11 507 personer vilket är en ny rekordnotering. Och antalet smittade för det senaste registrerade dygnet, den 3 januari som var nu i måndags, är också mycket högt, 9 793 personer.

Struntar i rekommendationerna

Det råder därmed inga tvivel om att smittspridningen av det fruktade coronaviruset har nått nya rekordnivåer.

Och nu kommer kraftig kritik från Sahlgrenskas Infektionsklinik om att folk struntar i att följa rekommendationerna.

Inte bra

– Det är naturligtvis inte bra för de restriktioner vi har har ju ändå ett syfte som är väldigt gott och vi vet att de är väl underbyggda i de allra flesta fall, säger överläkare Magnus Gisslén på Sahlgrenskas Universitetssjukhusets Infektionsklinik i Göteborg, till Sveriges Radio.

Nonchalerar munskydd

En av de restriktioner som väldigt många totalt struntar i är att bära munskydd i kollektivtrafiken vid trängsel.

– Att använda munskydd om man inte kan undvika trängsel, det är väl visat att det har en effekt för att minska smittspridningen. Så det är klart att man ska följa de restriktioner vi har, säger överläkare Magnus Gisslén.

Samma sak i Norge

Även i Oslo slår smittspridningen nya rekord. Den tidigare toppnoteringen var 1 194 fall på ett dygn men senaste dygnet har hela 1 771 nya covidfall registrerats. Det kommer även larmrapporter från en rad andra länder i Europa.

Belastar sjukvården

Även om det finns studier på att omikronvarianten är mildare blir det ändå ökad belastning för sjukvården eftersom så många smittas samtidigt.

Vaccinpass kan utökas

För att värna hälsa och liv i Sverige väntas S-regeringen i dag ge Folkhälsomyndigheten mandat att fatta beslut om införande av vaccinpass på ytterligare en rad platser. Bland annat följande platser kan bli aktuella uppger Aftonbladet:

Restauranger

Kollektivtrafik

Handelsplatser

Ovaccinerade

Myndigheterna klargör att ovaccinerade personer riskerar att sprida smittan i betydligt större utsträckning av vaccinerade personer och ovaccinerade utgör även en stor del av de som läggs in på intensiven.

Hela 85 procent

Region Sörmland har granskat de 13 senaste patienterna som smittats av coronaviruset och som blivit så pass sjuka att de har tvingats läggas in på intensiven. Så många som 11 av de 13 patienterna har varit ovaccinerade vilket motsvarar hela 85 procent.

DN uppger samtidigt att av alla som befinner sig på intensivvårdsavdelningar så är så många som cirka 80 procent ovaccinerade.

Mycket stora åldersskillnader

Det är även mycket stor skillnad i ålder på vaccinerade som läggs in på intensiven och på ovaccinerade konstaterar Region Sörmlands smittskyddsläkare som berättar att de två vaccinerade var i dryga 70-årsåldern.

Snittålder på blott 48 år

– Alla övriga är ovaccinerade och medelåldern för dem är 48 år. Jag vet att det är ett väldigt stort skydd om man är vaccinerad, mot svår sjukdom och iva/intensivvårdsavdelning, säger smittskyddsläkare Signar Mäkitalo till SVT.

Löper 14 gånger större risk

Han betonar att en ovaccinerad person löper upp till 14 gånger större risk att drabbas av intensivvård vid coronasmitta jämfört med en vaccinerad person.

– Det är de ovaccinerade som belastar intensivvården idag. Om man tittar på Sveriges befolkning är det ungefär 15-20 procent som valt att inte vaccinera sig. De utgör ungefär 80 procent av alla som intensivvårdas, säger han.

Måste upp i 95 procent

Region Sörmlands smittskyddsläkare förklarar att vaccinen har utformats för att skydda mot svår sjukdom och död men vaccinen är så pass effektiva att de även bidrar till minskad smittspridning enligt Mäkitalo.

– Över 95 procent måste vara vaccinerade för att det ska bli ett lugn. I vissa åldersgrupper är vi redan uppe i 95 procent och för de övriga grupperna finns hoppet kvar, säger han.

Foto: W. Otto

Avgift införs – när du tar ut kontanter

2026 06 06

Hos vissa bankomater i Sverige kommer en avgift att införas under sommaren.

Kontantfrågan är alltjämt het i Sverige.

Det är många som uttrycker sitt stöd för att stärka kontanternas roll i samhället.

Men bankomatföretaget Kontanten, som har 450 uttagsautomater runt om i landet, menar att ingen vill ta ansvar.

Framöver kommer en avgift att införas för att ta ut kontanter från Kontantens uttagsautomater.

Inför avgift

Avgiften debiteras per uttag och baseras på uttagsbeloppet.

Detta kommer att gälla från och med i sommar:

100–200 kr: 15 kr

300–1 000 kr: 20 kr

1 100–2 000 kr: 25 kr

Det framgår emellertid inte något exakt datum för när avgifterna kommer att börja tas ut.

“Sista utväg”

I en debattartikel framhåller Kontanten att ekvationen inte längre går ihop.

– Efter långvariga försök till dialog förbereder vi nu som en sista utväg införandet av avgifter på kontantuttag i vårt nätverk av uttagsautomater, med planerad start under sommaren 2026. Detta är inte en utveckling vi önskat se, framhåller de i Aftonbladet.

Läs mer: Valuta störtdyker – har halverats i värde

“Många negativa”

Marcus Liljeblad, Kontantens country manager i Sverige, berättar att det har kommit negativa reaktioner.

Men han menar också att andra är mer förstående.

– Det är naturligtvis många kunder som är negativa till att behöva betala, så har det absolut varit, säger han till DN.

– Samtidigt har andra haft förståelse för att det kostar pengar att upprätthålla detta och att alternativet på sikt skulle riskera att bli färre uttagsautomater.

Kommer synas

Avgiften kommer alltid att visas i automaten innan uttaget genomförs.

Man kommer att få möjlighet att godkänna eller avbryta transaktionen innan uttaget slutförs.

Bankomat – som har 1 200 automater i landet – ska inte ha några planer på att börja ta ut en avgift vid uttag.

Läs mer: Chocken: Säger upp samtliga anställda

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen