Smittspridningen rusar – Folk följer inte restriktionerna

2022 01 06

Smittspridningen i Sverige är nu uppe på värsta nivåerna under hela pandemin och nu kommer kraftig kritik mot att rekommendationerna inte följs.

Antalet bekräftade fall med covid-19 har nu rusat upp till högsta nivån sedan pandemin startade.

Rekordstor smitta

Folkhälsomyndigheten konstaterar att antalet smittade som registrerades 30 december var hela 11 507 personer vilket är en ny rekordnotering. Och antalet smittade för det senaste registrerade dygnet, den 3 januari som var nu i måndags, är också mycket högt, 9 793 personer.

Struntar i rekommendationerna

Det råder därmed inga tvivel om att smittspridningen av det fruktade coronaviruset har nått nya rekordnivåer.

Och nu kommer kraftig kritik från Sahlgrenskas Infektionsklinik om att folk struntar i att följa rekommendationerna.

Inte bra

– Det är naturligtvis inte bra för de restriktioner vi har har ju ändå ett syfte som är väldigt gott och vi vet att de är väl underbyggda i de allra flesta fall, säger överläkare Magnus Gisslén på Sahlgrenskas Universitetssjukhusets Infektionsklinik i Göteborg, till Sveriges Radio.

Nonchalerar munskydd

En av de restriktioner som väldigt många totalt struntar i är att bära munskydd i kollektivtrafiken vid trängsel.

– Att använda munskydd om man inte kan undvika trängsel, det är väl visat att det har en effekt för att minska smittspridningen. Så det är klart att man ska följa de restriktioner vi har, säger överläkare Magnus Gisslén.

Samma sak i Norge

Även i Oslo slår smittspridningen nya rekord. Den tidigare toppnoteringen var 1 194 fall på ett dygn men senaste dygnet har hela 1 771 nya covidfall registrerats. Det kommer även larmrapporter från en rad andra länder i Europa.

Belastar sjukvården

Även om det finns studier på att omikronvarianten är mildare blir det ändå ökad belastning för sjukvården eftersom så många smittas samtidigt.

Vaccinpass kan utökas

För att värna hälsa och liv i Sverige väntas S-regeringen i dag ge Folkhälsomyndigheten mandat att fatta beslut om införande av vaccinpass på ytterligare en rad platser.  Bland annat följande platser kan bli aktuella uppger Aftonbladet:

◾Restauranger

◾Kollektivtrafik

◾Handelsplatser

Ovaccinerade

Myndigheterna klargör att ovaccinerade personer riskerar att sprida smittan i betydligt större utsträckning av vaccinerade personer och ovaccinerade utgör även en stor del av de som läggs in på intensiven.

Hela 85 procent

Region Sörmland har granskat de 13 senaste patienterna som smittats av coronaviruset och som blivit så pass sjuka att de har tvingats läggas in på intensiven. Så många som 11 av de 13 patienterna har varit ovaccinerade vilket motsvarar hela 85 procent.

DN uppger samtidigt att av alla som befinner sig på intensivvårdsavdelningar så är så många som cirka 80 procent ovaccinerade.

Mycket stora åldersskillnader

Det är även mycket stor skillnad i ålder på vaccinerade som läggs in på intensiven och på ovaccinerade konstaterar Region Sörmlands smittskyddsläkare som berättar att de två vaccinerade var i dryga 70-årsåldern.

Snittålder på blott 48 år

– Alla övriga är ovaccinerade och medelåldern för dem är 48 år. Jag vet att det är ett väldigt stort skydd om man är vaccinerad, mot svår sjukdom och iva/intensivvårdsavdelning, säger smittskyddsläkare Signar Mäkitalo till SVT.

Löper 14 gånger större risk

Han betonar att en ovaccinerad person löper upp till 14 gånger större risk att drabbas av intensivvård vid coronasmitta jämfört med en vaccinerad person.

– Det är de ovaccinerade som belastar intensivvården idag. Om man tittar på Sveriges befolkning är det ungefär 15-20 procent som valt att inte vaccinera sig. De utgör ungefär 80 procent av alla som intensivvårdas, säger han.

Måste upp i 95 procent

Region Sörmlands smittskyddsläkare förklarar att vaccinen har utformats för att skydda mot svår sjukdom och död men vaccinen är så pass effektiva att de även bidrar till minskad smittspridning enligt Mäkitalo.

– Över 95 procent måste vara vaccinerade för att det ska bli ett lugn. I vissa åldersgrupper är vi redan uppe i 95 procent och för de övriga grupperna finns hoppet kvar, säger han.

Foto: W. Otto


24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen


SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen