JUST NU: Socialdemokraterna kallar till möte – beslut om Nato kan ske nästa vecka

2022 05 04

Ett besked om en svensk eventuell ansökan till militäralliansen kan komma redan nästa helg, närmare bestämt 15 maj.

Sedan Socialdemokraterna gick ut med att partiet inleder en intern dialog som ska rendera i en säkerhetspolitisk analys, där Natofrågan förväntas ingå, har datumet 24 maj kommunicerats som när besked lämnas.

För två dagar sedan meddelade dock partisekreterare Tobias Baudin att ett beslut dock kan komma med mycket kort varsel, “ungefär på en vecka”, till Sveriges Radio.

Bekräftar partistyrelsemöte

Nu bekräftar Socialdemokraterna att partistyrelsen kallats till möte redan nästa vecka, den 15 maj, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till ett uttalande från Tobias Baudin till TT.

– Partistyrelsen kan välja att fatta beslut då, säger han.

Finland fattar beslut samma helg

Sveriges regering har vid ett flertal tillfällen poängterat att hur Finland väljer att agera i Natofrågan kommer att påverka vilken position Sverige intar. Finska medier har rapporterat att landet kommer att kommunicera sitt beslut 14 maj.

Samma helg som nu Socialdemokraternas partistyrelse alltså ska mötas om deras säkerhetspolitiska analys.

“Mycket troligt”

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa som uppges ha insyn till Aftonbladet.

Interna protester

Samtidigt som Socialdemokraterna närmar sig ett Natobeslut pågår också interna proterster i partiet mot den snabba processen.

Fyra av fem socialdemokratiska sidoförbund är emot medlemskap, precis som S-kvinnor och SSU, enligt Dagens Nyheter.

“Känner tveksamhet”

Den tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist säger att risken är hög för att Socialdemokraterna stressar fram ett beslut.

– Det finns ganska många i vårt parti som har en stor förståelse för att omvärlden har förändrats, men som samtidigt känner en väldig tveksamhet inför att ett beslut ska fattas så snabbt, säger han till tidningen.

“Processen går på tjack”

S-debattören och vice ordförande i Reformisterna, Linn Svansbo, anser att partiet borde fatta beslutet på en extrainsatt kongress istället.

– Det känns oerhört förhastat att det är något vi ska avhandla på Zoom innan partistyrelsen ska fatta beslut. Jag tycker att det känns som att hela processen går på tjack, säger hon.

Snabbspår till medlemskap

Om Sverige beslutar sig för att ansöka till Nato kan landet räkna med en blixtsnabb ansökningsprocess, uppger källor till norska VG. På onsdagsmorgonen kommenterade Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) uppgifterna om ett snabbspår in i Nato.

– Jag tror att det är en norrman i Bryssel som är närmast att svara på det, säger hon till VG och syftar på Natoledaren Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Natoland slår larm – “Har slut på vapen”

2026 07 08

Natolandet Bulgarien kan inte skicka mer vapen till Ukraina.

Det beskedet ger premiärminister Rumen Radev i Ankara på onsdagen.

I samband med Natotoppmötet i Turkiet framhåller Radev att Bulgarien inte längre har några vapen att skicka till Ukraina.

Detta eftersom att landet har tömt sitt lager för att skicka militära resurser till det krigshärjade landet, rapporterar Ukrainska Pravda.

Bara reparation

Radev understryker att Bulgarien inte längre har kapacitet att överföra vapen och ammunition från sina lager till Ukraina.

Han säger däremot att de är villiga att hjälpa till med reparation av militär utrustning.

Enligt honom har landet skickat 13 stödpaket till Kyjiv, och nu står det tomt i lagren.

“Har slut på vapen”

Så här låter det från den bulgariske premiärministern:

– Vi har uttömt våra möjligheter till militärt stöd, jag menar vapen och ammunition från de bulgariska militära lagren, säger han.

– Vi har redan levererat 13 hjälppaket och har ingenting kvar att skicka till Ukraina. Det vi fortfarande kan erbjuda är tekniskt militärt stöd.

Reparation av militär utrustning i Bulgarien blir istället landets stöd till Ukraina, säger Radev.

Läs mer: Rysk flygbas under attack

Nytt stöd från Kanada

Samtidigt fortsätter stöd att komma från Ukrainas övriga partners.

Kanada har i dagarna gett besked om 900 miljoner dollar i nytt militärt stöd till Kyjiv, rapporterar Kyiv Independent.

Det motsvarar omkring 8,7 miljarder svenska kronor.

Men inget luftförsvar

Paketet innehåller 475 miljoner dollar för ammunition, nästan 400 miljoner dollar för att bygga 35 kanadensiskbyggda pansarfordon, och 50 miljoner dollar för kritisk teknologi och ingenjörsutrustning.

Däremot finns det inget luftförsvar i stödpaketet.

– Vår främsta prioritet är mer luftförsvar. Att skydda liv är det viktigaste, och Rysslands ballistiska robotattacker, tillsammans med deras andra robot- och drönarstrider, är terror som måste bemötas tillsammans med våra partners, säger Volodymyr Zelenskyj.

Läs mer: Oljepriset stiger efter nya attacker

Foto: By Government.bg, CC BY 4.0 resp By President.gov.ua, CC BY 4.0, resp O. Opanasenko

Text: Redaktionen

Planerar släppa lös helvetet på Ryssland

2026 07 08

Klartecken inväntas för att USA ska släppa lös “helvetet” på Putinregimen.

Igår inleddes Natotoppmötet i Ankara.

Det planerar en tvärpolitisk grupp amerikanska senatorer att använda för att sätta press på USA:s finansminister Scott Bessent, uppger The Wall Street Journal och exiltidningen The Moscow Times.

Målet:

Få finansministern att släppa fram det blockerade lagförslaget om “helvetiska” sanktioner mot Ryssland.

Trump är nyckeln

Det är den republikanen Lindsey Graham och demokraten Richard Blumenthal som står bakom initiativet. Senatorerna har föreslagit att president Donald Trump ska få grönt ljus att införa 500-procentiga tullar på import från alla länder som köper rysk olja, gas eller uran. Dessutom ska sekundära sanktioner användas mot länderna.

I senaten har förslaget redan fått klartecken.

Men det blockeras i praktiken av Vita huset, eftersom Trumpadministrationen vill se mjukare formuleringar för att “bevara manöverutrymme i potentiella fredssamtal med Moskva om Ukraina”, skriver Moscow Times.

– Det är ingen idé att anta ett lagförslag om presidenten inte är villig att genomföra det. Vi behöver ett definitivt uttalande, säger den republikanska senatorn Mike Rounds till WSJ.

LÄS MER: Drönarstorm mot Moskva – största attacken sen krigets start

Presidenten har sagt ja

Mötet med Bessent ska ha ägt rum under tisdagskvällen. Enligt Lindsey Graham ska Trump tidigare ha gett grönt ljus, men de senaste månaderna har processen stannat av till följd av att Vita huset försökt formulera om lagtexten.

Under mötet med finansministern ska senatorerna också ha krävt ett slut på beskeden om tillfälliga undantag för rysk oljeimport, enligt WSJ. Dessa har pågått under våren till följd av kriget i Iran och stängningen av Hormuzsundet.

Donald Trump sade igår att han talat med både Rysslands ledare Vladimir Putin och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

– Jag tror att de båda vill nå en överenskommelse. Det är synd att det tagit så lång tid. Men jag tror att det finns något, säger Trump vid Natomötet enligt Kyiv Independent.

LÄS MER: Ryska oljepriset kollapsar

Foto: President of Russia Office resp Gage Skidmore, Flickr, CC BY-SA 2.0

Text: Redaktionen