JUST NU: Socialdemokraterna kallar till möte – beslut om Nato kan ske nästa vecka

2022 05 04

Ett besked om en svensk eventuell ansökan till militäralliansen kan komma redan nästa helg, närmare bestämt 15 maj.

Sedan Socialdemokraterna gick ut med att partiet inleder en intern dialog som ska rendera i en säkerhetspolitisk analys, där Natofrågan förväntas ingå, har datumet 24 maj kommunicerats som när besked lämnas.

För två dagar sedan meddelade dock partisekreterare Tobias Baudin att ett beslut dock kan komma med mycket kort varsel, “ungefär på en vecka”, till Sveriges Radio.

Bekräftar partistyrelsemöte

Nu bekräftar Socialdemokraterna att partistyrelsen kallats till möte redan nästa vecka, den 15 maj, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till ett uttalande från Tobias Baudin till TT.

– Partistyrelsen kan välja att fatta beslut då, säger han.

Finland fattar beslut samma helg

Sveriges regering har vid ett flertal tillfällen poängterat att hur Finland väljer att agera i Natofrågan kommer att påverka vilken position Sverige intar. Finska medier har rapporterat att landet kommer att kommunicera sitt beslut 14 maj.

Samma helg som nu Socialdemokraternas partistyrelse alltså ska mötas om deras säkerhetspolitiska analys.

“Mycket troligt”

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa som uppges ha insyn till Aftonbladet.

Interna protester

Samtidigt som Socialdemokraterna närmar sig ett Natobeslut pågår också interna proterster i partiet mot den snabba processen.

Fyra av fem socialdemokratiska sidoförbund är emot medlemskap, precis som S-kvinnor och SSU, enligt Dagens Nyheter.

“Känner tveksamhet”

Den tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist säger att risken är hög för att Socialdemokraterna stressar fram ett beslut.

– Det finns ganska många i vårt parti som har en stor förståelse för att omvärlden har förändrats, men som samtidigt känner en väldig tveksamhet inför att ett beslut ska fattas så snabbt, säger han till tidningen.

“Processen går på tjack”

S-debattören och vice ordförande i Reformisterna, Linn Svansbo, anser att partiet borde fatta beslutet på en extrainsatt kongress istället.

– Det känns oerhört förhastat att det är något vi ska avhandla på Zoom innan partistyrelsen ska fatta beslut. Jag tycker att det känns som att hela processen går på tjack, säger hon.

Snabbspår till medlemskap

Om Sverige beslutar sig för att ansöka till Nato kan landet räkna med en blixtsnabb ansökningsprocess, uppger källor till norska VG. På onsdagsmorgonen kommenterade Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) uppgifterna om ett snabbspår in i Nato. 

– Jag tror att det är en norrman i Bryssel som är närmast att svara på det, säger hon till VG och syftar på Natoledaren Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

19jan2026

Skattefri ersättning införs i Sverige – ”3 750 kronor i månaden”

2026 01 20

Regeringen och Sverigedemokraterna har enats om att genomföra en omfattande bidragsreform.

Syftet är att få fler svenskar att gå från bidrag till arbetet.

Nu meddelar Tidöpartierna att en del av reformen kommer att utgöras av en så kallad jobbpremie.

Premien kommer att vara tillfällig och består av en skattefri ersättning till människor som fått försörjningsstöd under en viss period, och därefter övergått till anställning och blivit självförsörjande. Som mest kommer den skattefria ersättningen att uppgå till 3 750 kronor per månad och betalas ut under 18 månader.

– Alldeles för många människor i Sverige har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende. Konsekvenserna är förödande, både för den som cementeras in i ett utanförskap och för de barn som växer upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. Med en tillfällig jobbpremie ökar incitamenten ytterligare att gå från bidrag till arbete, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).

”Ska märka det direkt i plånboken”

Socialminister Jakob Forssmed (KD) kommenterar också den nya reformen.

–  Vi måste hjälpa människor som har fastnat i ett långvarigt bidragsberoende att komma tillbaka till arbetslivet och kunna försörja sig själva. Jobbpremien blir ett av regeringens verktyg för att bryta utanförskap och ge människor hopp om en bättre framtid, säger han.

Sverigedemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson Oscar Sjöstedt ser den nya jobbpremien som ett viktigt verktyg för att få fler människor i arbete.

– Jobbpremien är ett tydligt steg för att återupprätta arbetslinjen. Den som lämnar bidrag för arbete ska märka det direkt i plånboken. Samhället ska inte längre premiera passivitet framför ansvar och egen försörjning, säger han.

LÄS MER: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar” 

FAKTA: Jobbpremien

För att ha rätt att ta del av den skattefria ersättningen krävs det att man:

- har fått försörjningsstöd utbetalt för varje månad från juli 2025 till december 2025,

- har kontant bruttolön inklusive skattepliktiga förmåner för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser, och

- inte har fått försörjningsstöd utbetalt för samma kalendermånad som ansökan om jobbpremie avser.

Källa: Regeringskansliet

LÄS OCKSÅ: Grönlänningar rusar till butikerna – alla köper samma saker

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

19jan2026

BEKRÄFTAT: Jättesmäll för amerikanska folket

2026 01 19

President Trumps handelstullar betalas nästan uteslutande av det amerikanska folket.

Det visar en ny kartläggning från det välansedda forskningsinstitutet Kiel Institute for the World Economy.

Enligt granskningen betalas Trumps tullar på importerade varor nästan uteslutande av amerikanska företag, deras inhemska kunder och i slutändan amerikanska konsumenter.

– Utländska exportörer sänkte inte sina priser i någon nämnvärd utsträckning som ett svar på USA:s tullhöjningar. Ökningen av tullintäkterna på 200 miljarder dollar motsvarar 200 miljarder dollar som utvinns från amerikanska företag och hushåll, fastslår Kielinstitutet.

”Konsumtionsskatt för amerikaner”

Enligt den omfattande studien betalas endast 4 procent av tullbördan av utländska företag.

Amerikanska importörer betalar 96 procent av tullavgifterna, och tvingas antingen minska sina intäkter eller höja priserna.

I slutändan drabbas konsumenter i USA, som tvingas betala för dyrare varor.

– Tullen fungerar inte som en skatt på utländska producenter, utan som en konsumtionsskatt för amerikaner, framhåller Kielforskarna Julian Hinz, Aaron Lohmann, Hendrik Mahlkow och Anna Vorwig.

LÄS MER: Tidigare Natochefen angriper Trump – ”Gangster”

”Minskade handelsvolymer”

Forskarna har främst fokuserat på Brasilien och Indien, vars export drabbades av höga och omfattande amerikanska tullar förra året. Efter att en tull på 50 procent trädde i kraft sänkte inte brasilianska exportörer sina priser i dollar i någon större utsträckning.

Ett liknande mönster observerades i Indien, som också drabbades av tullar på 50 procent.

Enligt forskarna finns det flera förklaringar till varför exportörerna inte bär en större del av kostnaderna. Det handlar bland annat om deras möjligheter att styra försäljningen till andra marknader.

– Anpassningen sker genom minskade handelsvolymer snarare än genom prissänkningar. Inför valet mellan att bibehålla marginalerna trots lägre försäljning eller att sänka marginalerna för att upprätthålla volymerna tycks de flesta exportörer föredra det förstnämnda, står det i rapporten.

LÄS OCKSÅ: Svenskarna har fel – här går det att spara ”stora pengar”

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen