JUST NU: Socialdemokraterna kallar till möte – beslut om Nato kan ske nästa vecka

2022 05 04

Ett besked om en svensk eventuell ansökan till militäralliansen kan komma redan nästa helg, närmare bestämt 15 maj.

Sedan Socialdemokraterna gick ut med att partiet inleder en intern dialog som ska rendera i en säkerhetspolitisk analys, där Natofrågan förväntas ingå, har datumet 24 maj kommunicerats som när besked lämnas.

För två dagar sedan meddelade dock partisekreterare Tobias Baudin att ett beslut dock kan komma med mycket kort varsel, “ungefär på en vecka”, till Sveriges Radio.

Bekräftar partistyrelsemöte

Nu bekräftar Socialdemokraterna att partistyrelsen kallats till möte redan nästa vecka, den 15 maj, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till ett uttalande från Tobias Baudin till TT.

– Partistyrelsen kan välja att fatta beslut då, säger han.

Finland fattar beslut samma helg

Sveriges regering har vid ett flertal tillfällen poängterat att hur Finland väljer att agera i Natofrågan kommer att påverka vilken position Sverige intar. Finska medier har rapporterat att landet kommer att kommunicera sitt beslut 14 maj.

Samma helg som nu Socialdemokraternas partistyrelse alltså ska mötas om deras säkerhetspolitiska analys.

“Mycket troligt”

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa som uppges ha insyn till Aftonbladet.

Interna protester

Samtidigt som Socialdemokraterna närmar sig ett Natobeslut pågår också interna proterster i partiet mot den snabba processen.

Fyra av fem socialdemokratiska sidoförbund är emot medlemskap, precis som S-kvinnor och SSU, enligt Dagens Nyheter.

“Känner tveksamhet”

Den tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist säger att risken är hög för att Socialdemokraterna stressar fram ett beslut.

– Det finns ganska många i vårt parti som har en stor förståelse för att omvärlden har förändrats, men som samtidigt känner en väldig tveksamhet inför att ett beslut ska fattas så snabbt, säger han till tidningen.

“Processen går på tjack”

S-debattören och vice ordförande i Reformisterna, Linn Svansbo, anser att partiet borde fatta beslutet på en extrainsatt kongress istället.

– Det känns oerhört förhastat att det är något vi ska avhandla på Zoom innan partistyrelsen ska fatta beslut. Jag tycker att det känns som att hela processen går på tjack, säger hon.

Snabbspår till medlemskap

Om Sverige beslutar sig för att ansöka till Nato kan landet räkna med en blixtsnabb ansökningsprocess, uppger källor till norska VG. På onsdagsmorgonen kommenterade Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) uppgifterna om ett snabbspår in i Nato. 

– Jag tror att det är en norrman i Bryssel som är närmast att svara på det, säger hon till VG och syftar på Natoledaren Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

24nov25

Akut brist över hela Ryssland – ”värsta på 60 år”

2026 01 18

Ryssland brottas med sin allvarligaste brist på personal på över 60 år.

Ryssland uppges ha det största problemet med brist på sjukvårdspersonal på flera decennier.

Detta hotar tillgången till vård – särskilt i områden ockuperade under kriget, rapporterar RBC Ukraine.

Rekordlåg nivå av personal

Enligt uppgifter från Ukrainas Center for Countering Disinformation, CPD har antalet medelutbildad vårdpersonal i Ryssland fallit till den lägsta nivån sedan 1960 — bara 96,3 per 10 000 invånare.

– Under åratal har Kreml systematiskt offrat mänskligt kapital för att föra krig och behålla makten. Kollapsen av medicinsk personal är ett direkt resultat av detta politiska val, säger CPD i ett uttalande.

Orsakerna som pekas ut är bland annat låga löner inom vårdyrket och att staten prioriterar militär och säkerhet framför hälsovård, vilket gör yrket mindre attraktivt.

LÄS MER: Ukrainska folkets krav: Låt oss bestämma

Värre i ockuperade områden

Krisen är enligt rapporten ännu allvarligare i territorier som Ryssland tillfälligt kontrollerar i Ukraina.

Sedan invasionen började har många lokala medicinska arbetare lämnat områdena, medan ryska vårdarbetare vägrar arbeta där för låg lön och hög risk.

För invånarna i dessa områden innebär det inte bara brist på vård just nu, utan även långsiktiga konsekvenser, som försämrade kroniska tillstånd, försummade sjukdomar och högre dödlighet.

Personalbrist över hela Ryssland

Personalkrisen inom vården är ett exempel på ett bredare arbetskraftsproblem i Ryssland, där kriget intensifierat bristen på civila yrkesgrupper samtidigt som män tas ut i militärtjänst och arbetskraft omdirigeras till försvarsindustrin.

Detta betyder att sjukhus, kliniker och vårdinrättningar i hela landet har svårt att rekrytera och behålla personal, vilket i sin tur påverkar vårdkvaliteten för befolkningen som helhet.

En annan hårt drabbad sektor är byggindustrin som under de kommande åren kan stå inför en allvarlig brist på arbetskraft.

– Byggsektorn drabbas hårdast. Om några år kan den stå utan arbetskraft, uppger CPD i en tidigare rapport från 2025.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Foto: A Zarubi

Text: Redaktionen

SEB uppmanar svenska hushåll – gäller kontanter

2026 01 18

SEB rådger svenskar kring kontanter.

Sverige går mot ett kontantfritt samhälle.

Även om många tycker att det viktigt att ha sedlar och mynt hemma, särskilt för att kunna klara sig under en kris när digitala betalningar inte fungerar, finns det andra lösningar, menar SEB.

Kontanter försvinner från vardagen

Svenskar använder allt mindre kontanter.

Kort och mobila betalningar som Swish dominerar nästan alla transaktioner, och sedlar och mynt utgör nu mindre än en procent av BNP.

Idag har bara 23 % av svenska hushåll de 2 000 kronor som Myndigheten för civilt försvar rekommenderar, och hälften har inga kontanter alls.

SEB poängterar att kontanter inte är helt nödvändiga för vardagsbetalningar.

Förra året nådde Riksbanken och flera aktörer en överenskommelse om att kortbetalningar för livsnödvändiga varor ska fungera offline vid kris senast 1 juli i år.

– Vill man säkra möjligheten till ett fungerande betalningssystem i kristider känns den typen av lösningar som mer effektiva, säger Johan.

LÄS MER: UPPGIFTER: Polen kan agera mot Ryssland – inom 48 timmar

Ett alternativ, inte ett krav

Kontanter kan fungera om digitala system slås ut, men det är inget som SEB rekommenderar att hushåll ska förlita sig på.

Exempel från den första veckan efter Rysslands invasion av Ukraina visar att sedlar kan användas i extrema situationer, men digitala lösningar kan ofta hantera samma problem.

– Även om det inte finns någon anledning att betvivla centralbankschefens lovord av kontanter under krigets första dagar så är min minnesbild att det som verkligen gjorde skillnad för Ukraina den gången var kryptovalutor. De användes både för att snabbt kunna skicka pengar och donationer till Ukraina så att landet snabbt kunde köpa krigsmaterial och andra förnödenheter, säger Johan Javeus, seniorekonom på SEB.

Ny kontantlag förändrar lite

Regeringen har föreslagit en ny lag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek att ta emot kontanter i bemannade kassor, med målet att säkerställa att konsumenter kan välja hur de vill betala.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– För att kontanter ska vara ett fungerande betalningsmedel måste det vara möjligt att betala med kontanter, framför allt för de varor och tjänster som är av den mest grundläggande behovsnaturen, uppger regeringen.

SEB konstaterar att det inte räcker att bara lagstifta om butikernas skyldighet.

– Att enbart kräva att butiker tar emot kontanter gör ingen skillnad om människor inte har pengar hemma, säger Johan Javeus.

LÄS MER: Nordeas glädjebesked till svenska hushåll: ”Bättre än ni tror”

Foto: Riksbanken

Text: Redaktionen