JUST NU: Socialdemokraterna kallar till möte – beslut om Nato kan ske nästa vecka

2022 05 04

Ett besked om en svensk eventuell ansökan till militäralliansen kan komma redan nästa helg, närmare bestämt 15 maj.

Sedan Socialdemokraterna gick ut med att partiet inleder en intern dialog som ska rendera i en säkerhetspolitisk analys, där Natofrågan förväntas ingå, har datumet 24 maj kommunicerats som när besked lämnas.

För två dagar sedan meddelade dock partisekreterare Tobias Baudin att ett beslut dock kan komma med mycket kort varsel, “ungefär på en vecka”, till Sveriges Radio.

Bekräftar partistyrelsemöte

Nu bekräftar Socialdemokraterna att partistyrelsen kallats till möte redan nästa vecka, den 15 maj, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till ett uttalande från Tobias Baudin till TT.

– Partistyrelsen kan välja att fatta beslut då, säger han.

Finland fattar beslut samma helg

Sveriges regering har vid ett flertal tillfällen poängterat att hur Finland väljer att agera i Natofrågan kommer att påverka vilken position Sverige intar. Finska medier har rapporterat att landet kommer att kommunicera sitt beslut 14 maj.

Samma helg som nu Socialdemokraternas partistyrelse alltså ska mötas om deras säkerhetspolitiska analys.

“Mycket troligt”

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa som uppges ha insyn till Aftonbladet.

Interna protester

Samtidigt som Socialdemokraterna närmar sig ett Natobeslut pågår också interna proterster i partiet mot den snabba processen.

Fyra av fem socialdemokratiska sidoförbund är emot medlemskap, precis som S-kvinnor och SSU, enligt Dagens Nyheter.

“Känner tveksamhet”

Den tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist säger att risken är hög för att Socialdemokraterna stressar fram ett beslut.

– Det finns ganska många i vårt parti som har en stor förståelse för att omvärlden har förändrats, men som samtidigt känner en väldig tveksamhet inför att ett beslut ska fattas så snabbt, säger han till tidningen.

“Processen går på tjack”

S-debattören och vice ordförande i Reformisterna, Linn Svansbo, anser att partiet borde fatta beslutet på en extrainsatt kongress istället.

– Det känns oerhört förhastat att det är något vi ska avhandla på Zoom innan partistyrelsen ska fatta beslut. Jag tycker att det känns som att hela processen går på tjack, säger hon.

Snabbspår till medlemskap

Om Sverige beslutar sig för att ansöka till Nato kan landet räkna med en blixtsnabb ansökningsprocess, uppger källor till norska VG. På onsdagsmorgonen kommenterade Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) uppgifterna om ett snabbspår in i Nato. 

– Jag tror att det är en norrman i Bryssel som är närmast att svara på det, säger hon till VG och syftar på Natoledaren Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen


20 maj 2026

S har vänt – grundlagen ska ändras

2026 05 21

En av Sveriges fyra grundlagar har idag fått ett första klartecken att ändras.

Det står klart efter en omröstning i Sveriges riksdag på onsdagen.

Sakfrågan det gäller är det förslag som Tidöpartierna tidigare lagt fram, nämligen möjligheten att dra in svenska medborgarskap för personer som döms för brott som allvarligt skadar Sveriges “vitala intressen”. 

Så som grundlagen idag är formulerad är det inte möjligt.

– Ingen svensk medborgare får fråntas sitt medborgarskap, står det i den sjunde paragrafen i andra kapitlet av Regeringsformen, en av Sveriges fyra grundlagar.

S har svängt i frågan

På onsdagen togs alltså det första steget till att ändra lagen. Eftersom det är en grundlag som ska ändras krävs dock att förslaget klarar sig igenom en ny omröstning även efter höstens riksdagsval.

– Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande, framhålls i ett uttalande från Sveriges riksdag.

Klubbandet idag sker fyra månader efter att Socialdemokraterna svängt i frågan. Tidigare var partiet emot ändringen, men valde att byta sida i januari.

– Gängkriminaliteten kryper in i våra system, i domstolar, i politiska partier och annat, och då behöver vi få till en lagstiftning. Där tror vi att “vitala intressen” kan fungera väldigt bra. sade Amalia Rud Stenlöf (S), ledamot i riksdagens konstitutionsutskott, till SR då.

LÄS MER: Vill göra om ROT-avdraget – ska inte gälla alla

Ska användas mot gängledare

Anledningen till att S tidigare sade nej till Tidöpartiernas förslag var att “vitala intressen” inte var tillräckligt definierade.

I motsats till flera andra länder finns det ingen möjlighet att återkalla ett svenskt medborgarskap från den som har förvärvat medborgarskapet på felaktiga grunder eller som har dömts för allvarlig brottslighet. Att införa en sådan möjlighet handlar om att markera medborgarskapet betydelse och vår nolltolerans mot missbruk och allvarlig brottslighet, sade migrationsminister Johan Forssell (M) när utredningen lades fram förra året. 

Det svenska medborgarskapet ska också kunna dras in om man fuskat eller hotat sig till beslutet. Indragningen kan bara gälla för den som har dubbelt medborgarskap och väntas framför allt kunna användas mot kriminella gängledare.

LÄS MER: Plötsligt stopp i Moskva

Foto: Magnus Liljegren resp Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen


21 maj 2026

UPPGIFTER: Ryssland på väg att förlora kriget

2026 05 21

Ryssland uppges gå mot förlust på slagfältet i Ukraina.

Tidigare i veckan gav Kinas ledare Xi Jinping beskedet till Donald Trump att Vladimir Putin kan ångra den fullskaliga invasionen av Ukraina, uppgav Financial Times.

Mycket talar för att den kinesiska diktatorn har rätt.

Det framhåller Brett H. McGurk, global analytiker på CNN och tidigare säkerhetsrådgivare åt de tidigare presidenterna George W. Bush, Barack Obama, Joe Biden och Donald Trump under den sistnämndas förra mandatperiod.

Putin hade hoppats att 2026 skulle bli året då hans styrkor – möjliggjorda av hans fördelar i fråga om massa och manskap – skulle bryta igenom frontlinjerna och erövra de omstridda regionerna i östra Ukraina. Det har inte hänt, framhäver analytikern till den egna kanalen och tillägger:

– Hittills är det Ukraina – inte Ryssland – som har uppnått nettoterritoriella vinster i år, tillsammans med att ha tillfogat Rysslands invasionsstyrkor massiva förluster. 

"Extraordinära" förluster

Donald Trump har tidigare utgått från att Ukraina, i egenskap av en mindre makt, kommer att behöva göra eftergifter för att nå en fredsuppgörelse med Ryssland.

– Det antagandet, som, en gång var tveksamt, är nu falskt, menar Brett H. McGurk.

Analytikern pekar på västs uppskattningar om att ryska soldatförluster närmar sig eller överstiger 30 000-40 000 soldater i månaden. 

Det anses vara en extraordinär siffra med tanke på att Ryssland inte gör några territoriella vinster.

– Trots enorma och växande förluster för Ryssland har Putin alltså föga att visa upp från sitt krig i Ukraina och trenderna verkar bara förvärras månad för månad, skriver McGurk.

LÄS MER: Ryska stridsflyg i luften – britterna fruktar katastrof

Uppmanar Trump att passa på

Två andra faktorer som talar för ett ryskt nederlag är den usla ekonomin och Ukrainas utökade förmåga att genomföra motattacker långt in i Ryssland.

Bett H. McGurk uppmanar Vita huset att ta vara på det förändrade läget.

– För Trump ligger den bästa chansen att avsluta kriget nu inte i att anta ukrainsk svaghet, som Trump har gjort hittills, utan i att erkänna Rysslands ökande sårbarhet. Det finns nu möjligheter att tvinga fram en uppgörelse på villkor som är acceptabla för Ukraina – och Washington bör använda den.

LÄS MER: 83 000 döda – chockbesked för Putin

Foto: Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen