JUST NU: Socialdemokraterna kallar till möte – beslut om Nato kan ske nästa vecka

2022 05 04

Ett besked om en svensk eventuell ansökan till militäralliansen kan komma redan nästa helg, närmare bestämt 15 maj.

Sedan Socialdemokraterna gick ut med att partiet inleder en intern dialog som ska rendera i en säkerhetspolitisk analys, där Natofrågan förväntas ingå, har datumet 24 maj kommunicerats som när besked lämnas.

För två dagar sedan meddelade dock partisekreterare Tobias Baudin att ett beslut dock kan komma med mycket kort varsel, “ungefär på en vecka”, till Sveriges Radio.

Bekräftar partistyrelsemöte

Nu bekräftar Socialdemokraterna att partistyrelsen kallats till möte redan nästa vecka, den 15 maj, rapporterar Aftonbladet med hänvisning till ett uttalande från Tobias Baudin till TT.

– Partistyrelsen kan välja att fatta beslut då, säger han.

Finland fattar beslut samma helg

Sveriges regering har vid ett flertal tillfällen poängterat att hur Finland väljer att agera i Natofrågan kommer att påverka vilken position Sverige intar. Finska medier har rapporterat att landet kommer att kommunicera sitt beslut 14 maj.

Samma helg som nu Socialdemokraternas partistyrelse alltså ska mötas om deras säkerhetspolitiska analys.

“Mycket troligt”

– Den helgen är det mycket troligt att svenska Socialdemokraterna också fattar beslut. Landar både S i Finland och Sverige i att de är för ett medlemskap så kommer båda länderna att gå vidare utan några större dröjsmål, säger en källa som uppges ha insyn till Aftonbladet.

Interna protester

Samtidigt som Socialdemokraterna närmar sig ett Natobeslut pågår också interna proterster i partiet mot den snabba processen.

Fyra av fem socialdemokratiska sidoförbund är emot medlemskap, precis som S-kvinnor och SSU, enligt Dagens Nyheter.

“Känner tveksamhet”

Den tidigare partisekreteraren Lars Stjernkvist säger att risken är hög för att Socialdemokraterna stressar fram ett beslut.

– Det finns ganska många i vårt parti som har en stor förståelse för att omvärlden har förändrats, men som samtidigt känner en väldig tveksamhet inför att ett beslut ska fattas så snabbt, säger han till tidningen.

“Processen går på tjack”

S-debattören och vice ordförande i Reformisterna, Linn Svansbo, anser att partiet borde fatta beslutet på en extrainsatt kongress istället.

– Det känns oerhört förhastat att det är något vi ska avhandla på Zoom innan partistyrelsen ska fatta beslut. Jag tycker att det känns som att hela processen går på tjack, säger hon.

Snabbspår till medlemskap

Om Sverige beslutar sig för att ansöka till Nato kan landet räkna med en blixtsnabb ansökningsprocess, uppger källor till norska VG. På onsdagsmorgonen kommenterade Sveriges statsminister Magdalena Andersson (S) uppgifterna om ett snabbspår in i Nato.

– Jag tror att det är en norrman i Bryssel som är närmast att svara på det, säger hon till VG och syftar på Natoledaren Jens Stoltenberg.

Foto: Nato

Text: Redaktionen

Skattefritt från och med i år – nästan alla är eniga

2026 06 05

En av regeringens mer omtalade reformer får tummen upp från väljarna.

Sju av tio är positiva till skattefritt sparande i ett investeringssparkonto, så kallat ISK.

Det visar en färsk undersökning som tagits fram av Länsförsäkringar, där svenskarna ger ett tydligt stöd till regeringens beslut att från och med i år tillåta skattefritt sparande på ISK upp till 300 000 kronor.

– Det här är en reform som träffar både rätt och brett. Den gör det lättare för hushåll att bygga buffert, bostadssparande och större ekonomisk frihet, säger Stefan Westerberg, Länsförsäkringars privatekonom, i en kommentar.

Hela kontantinsatsen

Enligt bankens undersökning är 67 procent av svenskarna positivt inställda till reformen.

Blott 15 procent är emot och 18 procent är osäkra.

Siffrorna är likartade när hushållen får frågan vilken effekt reformen har för den egna privatekonomin: 67 procent anser att det ger en bra effekt. Enbart 6 procent anser att effekten är dålig.

– Det starka stödet visar att skattefriheten på ISK inte uppfattas som en smal reform för hushåll med stora kapital, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– För många handlar de första 300 000 kronorna om något väldigt konkret: bufferten som gör att en oväntad utgift inte blir ett lån, kontantinsatsen till första bostaden eller frihetskapitalet som gör att man kan byta jobb, hjälpa barnen, starta företag eller skapa trygghet inför pensionen. Det är därför reformen träffar rätt.

LÄS OCKSÅ: Rusning till Ikea – folk skriver upp sig på väntelistor

Inte bara symboliskt

Faktorer som gör att reformen får ett så högt stöd bedöms bland annat vara att sparande blivit en viktigare fråga för många, särskilt efter flera år av hög inflation.

Länsförsäkringar pekar även ut gruppen som ska köpa sin första bostad. För dem skulle den skattebefriade summan kunna räcka till en hel kontantinsats.

– I en svårtillgänglig hyresmarknad och en dyr ägd marknad är det egna sparandet ofta biljetten in. Då är 300 000 kronor inte ett symboliskt belopp, utan kan motsvara hela kontantinsatsen till en första bostad. Det gör den skattefria nivån direkt relevant för unga vuxna och andra som försöker ta sig in på bostadsmarknaden, säger Stefan Westerberg.

LÄS MER: UPPGIFTER: Bland EU:s dyraste – Sverige riskerar ekonomisk baksmälla

Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland förlorar kontrollen – tungt bakslag för Putin

2026 06 07

Ryssland förlorar mark och i Kreml ser man snart ingen utväg.

Rysslands offensiva kampanj i Ukraina blir allt mindre effektiv.

Ukraina återtar mer mark än vad Ryssland erövrar, och för Vladimir Putin blir läget nu allt mer pressat.

Alla beräkningar visar samma sak

I maj månad har Ukraina befriat mer territorium än vad de ryska styrkorna lyckats ta, rapporterar RBC-Ukraine.

En ny rapport från Institutet för krigsstudier, ISW, bekräftar det svåra läget för Ryssland på slagfältet.

Analysen visar att ryska styrkor tog eller trängde in i cirka 40 kvadratkilometer territorium i maj månad, samtidigt som Ukraina återerövrade omkring 280 kvadratkilometer.

Även i april gick det trögt för Ryssland. Cirka 28 kvadratkilometer erövrades, medan man förlorade kontrollen över 116 kvadratkilometer.

Vissa av de ryska framryckningarna är dessutom bara tillfälliga intrång på territorier som fortfarande kontrolleras av Ukraina.

Beräkningarna är komplicerade, och flera olika räknemetoder har därför använts för att kartlägga situationen på fronten.

Men oavsett vilken metod som används så kommer man fram till samma sak: Rysslands offensiv misslyckas.

LÄS OCKSÅ: Valuta störtdyker - har halverats i värde

Lavrov ställer krav

De stora förlusterna i form av skadade eller dödade soldater är också ett stort problem för Ryssland.

Omkring 35 000 ryska soldater dödas eller skadas svårt varje månad.

Samtidigt vägrar Ryssland att öppna för en förhandlingslösning, såvida den inte löser ”krigets grundorsaker”, som Putinregimen ser det.

Utrikesminister Sergej Lavrov säger bland annat att ”ryssarnas och rysktalande människors rättigheter i Ukraina” måste återställas.

– Det är en nödvändig förutsättning för en långsiktig fredlig lösning, menar Lavrov, enligt tidningen.

Kreml fruktar: Finns ingen utväg

I Kreml växer dock oron över Rysslands allt mer hopplösa situation på slagfältet, samtidigt som vanliga ryssar påverkas allt mer av kriget.

Vissa högt uppsatta tjänstemän i Kreml erkänner nu att kriget har hamnat i ett dödläge, har Bloomberg rapporterat.

Somliga i den ryska ledningen har till och med börjat tvivla på om det finns någon säker utväg för den hårt pressade regimen.

Samtidigt har flera undersökningar visat att det ryska folkets stöd för Putin tycks ha minskat.

LÄS OCKSÅ: LAVROV: USA har backat - gäller inte längre

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen