JUST NU: Socialdemokraterna redo att ta över regeringsmakten

2022 09 25

Socialdemokraterna måste vara redo att ta över makten i Sverige om den mycket svajiga högerregeringen faller.

Det är beskedet från justitieminister Morgan Johansson nu när regeringsskiftet närmar sig.

Väldigt, väldigt oförberett

I egenskap av det statsråd som har flest antal år som minister är Morgan Johansson den som skall ta över som statsminister om Magdalena Andersson (S) av okänd anledning faller ifrån.

Och han markerar att Ulf Kristerssons regeringsunderlag är väldigt skört.

– Det vi ser nu, det är någonting som är väldigt, väldigt oförberett, säger Morgan Johansson (S) till SR.

– Och som dessutom mycket väl kan sluta i att det blir en väldigt svag minoritetsregering, betonar han.

När som helst
Han klargör att Socialdemokraterna står beredda att ta över styret i Sverige om och när Regeringen Kristersson faller omkull.

– Vi måste ju vara ett parti som är beredda att när som helst under den här kommande mandatperioden vara en del av en lösning för Sverige, säger Morgan Johansson (S).

Han framhåller att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Centerpartiet då ska kunna kliva fram och regera landet.

Bryta sig ur högerburen

Dessutom betonar han att att det finns ett av partierna i högersidans regeringsunderlag som kanske kan ansluta till vänster-mittensidan.

– Kanske Liberalerna också, poängterar justitieministern.

– Om de bryter sig ur den här högerburen som de nu är på väg att sätta sig i.

Liberalerna väntas inom några dagar eller möjligen veckor meddela att man kommit överens med Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna om att bilda regering och styra Sverige de kommande fyra åren.

Regeringen ska lyda

Socialminister Lena Hallengren (S) blir Socialdemokraternas nya gruppledare som ska leda partiets arbete i riksdagen. Hon framhäver att partiet kommer att driva en stark och rak politik mot högerregeringen.

– Nu är det ju faktiskt fortsatt så som Ulf Kristersson har sagt några gånger att det är riksdagen som bestämmer och regeringen som lyder, säger hon till SR.

Främja demokratin

Hon indikerar att Socialdemokraterna avser att använda misstroendeinstrumentet på ett sätt som kan få större uppskattning hos allmänheten jämfört med hur högerpartierna har hanterat det mot Socialdemokraterna under den senaste mandatperioden.
– Vi ska göra det på ett sätt som gör att det främjar demokratin säger hon.

Talmansbesked under dagen

Moderatledaren Ulf Kristersson (M) väntas tillsammans med Jimmie Åkesson (SD), Ebba Busch (KD) och Johan Pehrson (L) i dag söndag meddela vem regeringsunderlaget nominerar som talman samt vilka partier och personer som skall besätta de olika ordförandeposterna i riksdagens olika utskott.

Foto: Magnus Liljegren, Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Finland placeras i EU:s obsklass – Sverige raka motsatsen

2025 11 24

Finland tvingas in i EU:s så kallade obsklass, där länder som inte följer unionens stabilitets- och tillväxtpakt placeras.

Konkret innebär det att Finland kommer listas bland länder som har för stora budgetunderskott. EU:s grundprincip är att det offentliga underskottet inte får överstiga 3 procent av bnp och att statsskulden ska hållas under 60 procent av bnp.

Finland klarar inte något av målen. Det offentliga underskottet landar på 4,4 procent av bnp och statsskulden uppgår till hela 82,5 procent av bnp.

Under tisdagen väntas EU-kommissionen meddela att Finland placeras i ”obsklassen” och att landet måste ta fram en åtgärdsplan för att komma till rätta med problemet, rapporterar Svenska Yle.

– Nu är underskottet ändå så högt att det överskrider EU:s referensvärde och det går inte längre att motivera det med undantagsregler, säger Marketta Henriksson, chef för EU-ärenden vid finska finansdepartementet, till kanalen.

Sverige raka motsatsen 

För Sveriges del ser det betydligt bättre ut.

Den svenska statsskulden uppgår till 34 procent av bnp, jämfört med Finlands 84 procent.

Siffran innebär att Sverige har den femte lägsta statsskulden bland EU:s medlemsländer. Endast Danmark, Luxemburg, Bulgarien och Estland har lägre statsskuld, rapporterar Yle med hänvisning till statistik från EU-kommissionen.

Kommer öka

Sveriges statsskuld beräknas öka under nästa år. Enligt regeringen beror det främst på ökade anslag till försvaret och rättsväsendet.

– Vi har ett ramverk som går ut på att i bättre tider spara i ladorna för att i sämre tider kunna investera oss ur dem, har finansminister Elisabeth Svantesson (M) sagt i SVT:s Agenda.

LÄS MER: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Överger överskottsmålet

Från och med den 1 januari 2027 kommer Sverige överge överskottsmålet som innebär att de offentliga finanserna ska uppvisa ett överskott över en konjunkturcykel – det vill säga att inkomsterna ska överstiga utgifterna.  

Sex av åtta riksdagspartier har enats om att i stället införa ett balansmål.

Balansmålet fastslår att inkomster och utgifter i genomsnitt ska vara i balans över en konjunkturcykel. Därmed överges målet om ett överskott.  

LÄS OCKSÅ: Volvo bygger ny jättefabrik i Sverige – här hamnar den

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

24nov25

Sverige ska attackera tre mål – om Putin anfaller Nato

2025 11 24

För första gången någonsin kan Sverige utöka sin vapenarsenal med kryssningsrobotar som kan träffa mål på hundratals mils avstånd.

I dag kan svenska Jas Gripen-stridsflyg utrustas med kryssningsroboten Taurus, som har en räckvidd på cirka 50 mil.

Nu vill Försvarsmakten köpa kryssningsrobotar som kan träffa mål på omkring 200 mils avstånd. 

Det framgår av en färsk rapport som Försvarsmakten har överlämnat till regeringen, uppger SVT.

Pekar ut tre mål i Ryssland

Robotarna ska användas mot mål i Ryssland om landet skulle gå till attack mot Nato och utlösa alliansens artikel 5.

Enligt Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben, kommer robotarna avfyras mot ryska mål för att förhindra ytterligare anfall.

Edström pekar ut tre mål som Sverige kan attackera vid händelse av krig mellan Nato och Ryssland.

– Det kan handla om alltifrån deras ledningssystem, sensorer, men också deras kritiska infrastruktur, säger generallöjtnanten till SVT Nyheter.

LÄS MER: FSB-agenter har öppnat eld

Här är prioriteringarna

I rapporten som överlämnats till regeringen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

- Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.

- Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.

- En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.

- Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.

- Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

LÄS OCKSÅ: Sanslösa summan – jättebolaget satsar 475 miljarder 

Foto: Flygvapnet

Text: Redaktionen