Socialdemokraterna sågas av egna

2022 11 25

Kritiken riktas mot den skuggbudget som S lade fram i veckan, och som SSU:s ordförande Lisa Nåbo först trodde var ett resultat av ett samarbete med Centerpartiet, rapporterar Svenska Dagbladet.

Så var inte fallet.

– Jag har väldigt svårt att se varför man lägger en så extremt försiktig budget. Jag har haft förståelse för att det inte går när vi inte har haft egen majoritet, men nu behöver man kunna visa vad som är Socialdemokraternas politiska projekt, säger Lisa Nåbo.

“Verkar väldigt dumt”

Enligt SSU-ledaren saknar moderpartiet både mod och visioner. Hon menar även att S inte lyckas visa upp det socialdemokratiska alternativet när man anklagar regeringen för att bryta sina vallöften.

– Nu har vi förlorat valet för att vi inte hade den politik som svenska folket ville se. Då förstår inte jag varför vi fortsätter på samma sätt. Det verkar väldigt dumt att fortsätta med förlorande politik i fyra år till, säger hon till SvD.

Vill höja barnbidraget

Det var i onsdags som Socialdemokraterna presenterade sin skuggbudget, där de bland annat gjorde det tydligt att man vill höja barnbidraget.

– Jag vet att det är många föräldrar som har en klump i magen för om pengarna kommer räcka till. Inte minst mot bakgrund av att regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om högkostnadsskyddet för elkompensationen, sade Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, på en pressträff vid tillfället.

Kritiserar regeringens budget

Den förre finansministern kallade även regeringens budget för “helt otillräcklig” och syftade bland annat på de omdiskuterade beskeden om prissänkningar på bränsle, som hittills varit betydligt mindre än vad som utlovades inför valet.

– Det utlovades 6,50 på bensinen men blev 14 öre vid pump. SD:s ultimata krav om 20 miljarder till rättsväsendet blev betydligt lägre än så. Högkostnadsskyddet som skulle vara på plats den 1 november lyser fortfarande med sin frånvaro, säger han på en pressträff enligt SVT.

Ilsknade till

Kommentarerna fick Moderaterna att ilskna till.

– S vill göra precis det vi varnat för, högre skatt för Sveriges hushåll. De vill nu ändra lagen så att exempelvis var femte barnmorska och polis betalar högre skatt än vad de annars skulle ha gjort nästa år, framhöll partiet på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 21

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Klassiskt yrke kan försvinna i Sverige – redan borta i Danmark

2026 03 21

Sedan millennieskiftet har antalet brev som skickas i Sverige sjunkit med omkring 70 procent.

Postnord har redan dragit ner på antalet dagar som brev delas ut – och vill få ner det ytterligare till två dagar i veckan.

I Danmark har yrket brevbärare redan mer eller mindre avskaffats – och nu kan yrket gå samma väg till mötes i Sverige.

Klassiskt yrke kan försvinna

Antalet postanställda i Sverige har sedan 2008 halverats – från 32 000 till 16 000, rapporterar Arbetet.

Brevbäraren Petter Funkquist är en som har märkt av utvecklingen.

– Jag har tömt fyra gula lantbrevlådor idag och jag har tio försändelser, och bara ett av dem är ett vykort, säger han till Arbetet.

Nya tider

Tidigare har brev och försändelser varit en central del av kommunikationen över landet.

Men i och med digitaliseringen har mejl, sociala medier, Kivra och Bank-ID ersatt behovet av fysiska brev.

Petter Funkquist kommenterar.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

Läs mer: S besked till hushållen: Skatt ska sänkas till miniminivå

Har levererat sista brevet

I Danmark levererade Postnord sitt sista paket den 30 december.

Postnord meddelade då att de skulle kapa 1 500 jobb i Danmark och ta bort 1 500 röda brevlådor i takt med den “ökande digitaliseringen” av det danska samhället, uppger The Guardian.

“Svårt beslut”

Den danska posttjänsten har varit ansvarig för att dela ut brev i landet sedan 1624. 

Under de senaste 25 åren har brevskickandet minskat kraftigt i Danmark, med en nedgång på mer än 90 procent.

– Vi har varit den danska posttjänsten i 400 år, och därför är det ett svårt beslut att avsluta den delen av vår historia, sade dåvarande Postnord-toppen Kim Pedersen förra året.

– Danskarna har blivit mer och mer digitala, vilket innebär att det finns mycket få brev kvar idag, och nedgången fortsätter så kraftigt att brevmarknaden inte längre är lönsam.

Läs mer: Circle K ger besked om bensinpriset – ändras omedelbart

Foto: Lycs Architecture

Text: Redaktionen