Socialdemokraterna sågas av egna

2022 11 25

Socialdemokraterna får skarp kritik från deras eget ungdomsförbund SSU.

Kritiken riktas mot den skuggbudget som S lade fram i veckan, och som SSU:s ordförande Lisa Nåbo först trodde var ett resultat av ett samarbete med Centerpartiet, rapporterar Svenska Dagbladet.

Så var inte fallet.

– Jag har väldigt svårt att se varför man lägger en så extremt försiktig budget. Jag har haft förståelse för att det inte går när vi inte har haft egen majoritet, men nu behöver man kunna visa vad som är Socialdemokraternas politiska projekt, säger Lisa Nåbo.

“Verkar väldigt dumt”

Enligt SSU-ledaren saknar moderpartiet både mod och visioner. Hon menar även att S inte lyckas visa upp det socialdemokratiska alternativet när man anklagar regeringen för att bryta sina vallöften.

– Nu har vi förlorat valet för att vi inte hade den politik som svenska folket ville se. Då förstår inte jag varför vi fortsätter på samma sätt. Det verkar väldigt dumt att fortsätta med förlorande politik i fyra år till, säger hon till SvD.

Vill höja barnbidraget

Det var i onsdags som Socialdemokraterna presenterade sin skuggbudget, där de bland annat gjorde det tydligt att man vill höja barnbidraget.

– Jag vet att det är många föräldrar som har en klump i magen för om pengarna kommer räcka till. Inte minst mot bakgrund av att regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om högkostnadsskyddet för elkompensationen, sade Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, på en pressträff vid tillfället.

Kritiserar regeringens budget

Den förre finansministern kallade även regeringens budget för “helt otillräcklig” och syftade bland annat på de omdiskuterade beskeden om prissänkningar på bränsle, som hittills varit betydligt mindre än vad som utlovades inför valet.

– Det utlovades 6,50 på bensinen men blev 14 öre vid pump. SD:s ultimata krav om 20 miljarder till rättsväsendet blev betydligt lägre än så. Högkostnadsskyddet som skulle vara på plats den 1 november lyser fortfarande med sin frånvaro, säger han på en pressträff enligt SVT.

Ilsknade till

Kommentarerna fick Moderaterna att ilskna till.

– S vill göra precis det vi varnat för, högre skatt för Sveriges hushåll. De vill nu ändra lagen så att exempelvis var femte barnmorska och polis betalar högre skatt än vad de annars skulle ha gjort nästa år, framhöll partiet på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

“Enda alternativet” – Kreml nära ödesbeslut

2026 06 22

Kreml uppges vara på väg att spela ut vad som kan vara sitt sista kort i Ukrainakriget.

Rysslands militära produktion har stagnerat.

Med undantag för långdistansvapen och obemannade system har Putinregimen förlorat förmågan att öka vapenproduktionen, uppger källor för den ansedda tidningen Financial Times.

– Utan investeringar är det omöjligt att öka vapenproduktionen, och det kommer att ta år, säger en av tre västerländska underrättelsetjänstemän som tidningen talat med.

“Enda alternativet”

Rekordlåg arbetslöshet och svårigheter att attrahera kvalificerade specialister för högteknologisk utveckling uppges också ställa till det för Ryssland.

Samtidigt har Ukrainas utveckling av drönare med längre räckvidder accelererat. Det har minskat den ryska fördelen av att vara fler soldater på slagfältet.

Nu återstår enbart Kremls “enda alternativ”, skriver FT.

Massmobilisering.

– Ryssland kommer att leta efter olika sätt att påverka situationen i Ukraina, men förutom kärnvapen tror jag inte att de verkligen kommer att kunna förändra stridernas förlopp under de kommande månaderna om de inte tillkännager ytterligare en mobilisering, säger Konrad Muzyka, chef för den polska analysgruppen Rochan Consulting, enligt exiltidningen The Moscow Times.

Andra läser: Natoland säger nej – vill inte motverka Ryssland

Sista kortet

En ny tvångsmobilisering i Ryssland har av experter uppskattats som Vladimir Putins sista kort att spela ut. Scenariot beskrivs som ett val mellan kriget eller ryska folket och skulle kunna rubba regimens stabilitet.

– Det är något Putin har varit angelägen om att undvika, efter att den första "partiella mobiliseringen" visat sig vara oerhört impopulär och fick många ryssar att emigrera, uppgav CNN tidigare i juni.

Nigel Gould-Davies, senior fellow för Ryssland och Eurasien vid International Institute for Strategic Studies, menar att Kreml snart står inför “ett grundläggande val”.

– Om huruvida de ska radikalt öka sina krav på Rysslands ekonomi och samhälle eller skala ner sina krigsmål, säger han till samma kanal.

Andra läser: Sverige slår USA – hamnar en plats före

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

UPPGIFTER: Rysk katastrof nära – Ukraina sätter in dödsstöten

2026 06 22

Ukraina har intensifierat sina attacker mot den ryskockuperade Krymhalvön.

Samtliga broar som förbinder Krym med ryskockuperade regioner i Ukraina uppges ha attackerats och skadats.

Nu förbereder den ukrainska militären nådastöten.

Enligt en av Rysslands mest välkända militärbloggare planerar Ukraina en attack mot Kjertbron, som förbinder halvön med det ryska fastlandet.

Bloggaren, som använder aliaset ”Rybar”, bedömer att den ökade ukrainska aktiviteten på Krym är en del av förberedelserna inför en avgörande och storskalig attack mot den strategiskt viktiga bron.

– Trycket på Krymbron kommer helt klart att öka under de kommande veckorna, skriver Rybar på Telegram, enligt Berlingske.

– Fienden har delvis uppnått sina mål i form av en bränslekollaps och avbrott i strömförsörjningen och kommer nu försöka gå vidare till den sista fasen av sin långsiktiga kampanj, vars slutgiltiga mål är att förstöra Kjertbron, fortsätter militärbloggaren.

Potentiell katastrof för Ryssland

Ukraina har tidigare attackerat Kjertbron under kriget.

Två omfattande attacker genomfördes i oktober 2022 och i juli 2023.

Den senaste större attacken mot bron inträffade förra sommaren. I juni 2025 skakades bron av en kraftig explosion efter att den ukrainska säkerhetstjänsten SBU minerat flera brofästen.

Kjertbron är en central försörjningsled för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och en viktig transportväg för ryska trupper. Om bron skulle slås ut bedöms det få stora militära konsekvenser för Rysslands anfallskrig.

LÄS MER: Putins missilfabrik under attack

Massiv prestigeförlust

Förutom de militära konsekvenserna vore en utslagen bro till Krym en enorm prestigeförlust för Rysslands diktator Vladimir Putin.

Halvön annekterades olagligt av Ryssland 2014 och betraktas i dag av Putinregimen som en integrerad del av den Ryska federationen.

När bron invigdes fyra år efter annekteringen sades den ha kostat 228 miljarder rubel att bygga, vilket vid tidpunkten motsvarade cirka 30 miljarder svenska kronor.

Ukrainas president Volodymyr Zelensky har flera gånger påtalat att Krymhalvön måste återgå till ukrainsk kontroll.

– Vi måste kämpa för folket på Krym, och i alla andra delar av det ockuperade Ukraina, sade han exempelvis 2024, tio år efter annekteringen.

LÄS OCKSÅ: SWEDBANK: Lägre priser i sommar – orsakar rusning

Foto: Sociala medier resp Official White House Photo by Daniel Torok

Text: Redaktionen