Socialdemokraterna sågas av egna

2022 11 25

Kritiken riktas mot den skuggbudget som S lade fram i veckan, och som SSU:s ordförande Lisa Nåbo först trodde var ett resultat av ett samarbete med Centerpartiet, rapporterar Svenska Dagbladet.

Så var inte fallet.

– Jag har väldigt svårt att se varför man lägger en så extremt försiktig budget. Jag har haft förståelse för att det inte går när vi inte har haft egen majoritet, men nu behöver man kunna visa vad som är Socialdemokraternas politiska projekt, säger Lisa Nåbo.

“Verkar väldigt dumt”

Enligt SSU-ledaren saknar moderpartiet både mod och visioner. Hon menar även att S inte lyckas visa upp det socialdemokratiska alternativet när man anklagar regeringen för att bryta sina vallöften.

– Nu har vi förlorat valet för att vi inte hade den politik som svenska folket ville se. Då förstår inte jag varför vi fortsätter på samma sätt. Det verkar väldigt dumt att fortsätta med förlorande politik i fyra år till, säger hon till SvD.

Vill höja barnbidraget

Det var i onsdags som Socialdemokraterna presenterade sin skuggbudget, där de bland annat gjorde det tydligt att man vill höja barnbidraget.

– Jag vet att det är många föräldrar som har en klump i magen för om pengarna kommer räcka till. Inte minst mot bakgrund av att regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om högkostnadsskyddet för elkompensationen, sade Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, på en pressträff vid tillfället.

Kritiserar regeringens budget

Den förre finansministern kallade även regeringens budget för “helt otillräcklig” och syftade bland annat på de omdiskuterade beskeden om prissänkningar på bränsle, som hittills varit betydligt mindre än vad som utlovades inför valet.

– Det utlovades 6,50 på bensinen men blev 14 öre vid pump. SD:s ultimata krav om 20 miljarder till rättsväsendet blev betydligt lägre än så. Högkostnadsskyddet som skulle vara på plats den 1 november lyser fortfarande med sin frånvaro, säger han på en pressträff enligt SVT.

Ilsknade till

Kommentarerna fick Moderaterna att ilskna till.

– S vill göra precis det vi varnat för, högre skatt för Sveriges hushåll. De vill nu ändra lagen så att exempelvis var femte barnmorska och polis betalar högre skatt än vad de annars skulle ha gjort nästa år, framhöll partiet på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Ryssland ställer krav på Sverige

2026 03 22

Två ryska sjökaptener sitter häktade i Sverige efter att två fartyg inom den ryska skuggflottan bordats inom loppet av några veckor.

Nu ställer Ryssland ett krav på Sverige – och har fått svar.

Ryssland kräver – Sverige säger nej

Kaptenen för det ena fartyget, Caffa, begär kontakt med hemlandet.

Nu kräver två ryska diplomater att få träffa den 54-årige kaptenen, rapporterar Expressen.

Diplomaterna från Rysslands ambassad i Stockholm kräver att få närvara vid en eventuell omhäktningsförhandling vid Ystad tingsrätt, enligt tidningen.

Men Adrian Combier-Hogg, senior åklagare, säger nej till det ryska kravet. Diplomaterna kommer inte att få närvara.

– Enligt min bestämda uppfattning så gäller restriktionerna som i vilken förundersökning som helst, säger åklagaren till tidningen.

Ett möte kan ändå vara möjligt, men inte i samband med en häktning.

Andra kaptenen vill inte ha kontakt

Den ryske kaptenen för fartyget Caffa har varit väldigt angelägen att få kontakt med hemlandet.

Kaptenen för det andra fartyget som Sverige har bordat, Sea Owl 1, har dock motsatt inställning, uppger tidningen.

Han vill inte ha kontakt med Ryssland och har vädjat om att hans gripande skulle hemlighållas för ryska myndigheter.

Kriminalvården har dock ändå ringt Rysslands ambassad, och uppger att det är nödvändigt på grund av internationella avtal.

LÄS OCKSÅ: UPPGIFTER: Putin tvärsäker - så slutar kriget

Bordat två fartyg i mars

De två fartyget Caffa och Sea Owl 1 bordades av svenska Kustbevakningen och Nationella insatsstyrkan den 6 respektive 12 mars.

Fartygen misstänks tillhöra den ryska så kallade skuggflottan, som används för att runda sanktioner mot Ryssland. Skuggflottan har även kopplats till sabotage-operationer.

− Vår sammantagna bedömning är att risken för brister i säkerheten ombord är hög. På denna grund, kan inte fartyget omfattas av det som Havsrättens anger som oskadlig genomfart. Hoten mot sjösäkerheten och miljön är för höga. Därför finns det grund för ett ingripande mot fartyget, sade Daniel Stenling, biträdande operativ chef på Kustbevakningen, i ett uttalande i samband med bordningen av den andra fartyget.

LÄS OCKSÅ: Circle K ger besked om bensinpriset - ändras omedelbart

Foto: President of Russia Office

Text: Redaktionen

Svenskars internet kan slås ut – ”aldrig hänt tidigare”

2026 03 22

Striderna i Mellanöstern utgör ett direkt hot mot världens internet, eftersom undervattenskablar som förbinder världens datacenter passerar genom farliga områden som Röda havet och Hormuzsundet.

Om dessa kablar skadas kan stora delar av internettrafiken påverkas globalt, rapporterar RBC Ukraine.

Digital infrastruktur i riskzonen

Kriget i Iran har inte bara satt energirutter i riskzonen, utan också hotat en av de viktigaste byggstenarna för globalt internet – undervattenskablarna i Röda havet och Hormuzsundet.

En stor del av all datatrafik mellan Europa, Asien och Afrika passerar genom dessa smala och strategiskt viktiga sjöleder.

Skador på dessa kablar kan omedelbart störa internettrafik, även i Sverige, eftersom en betydande del av vår internationella data passerar genom samma rutter.

– Att stänga ner båda dessa flaskhalsar samtidigt skulle vara ett globalt störande evenemang. Jag känner inte till att det någonsin har hänt tidigare, säger Doug Madory, direktör för internetanalys på Kentik.

Hittills betraktas kablarna i Röda Havet själva inte som direkta mål.

Den största risken är istället att de skadas av misstag eller som en konsekvensskada.

LÄS MER: Anders Borg är säker: ”Två veckor kvar”

Hela samhället drabbas

Enligt en rapport från GlobalConnects om den digitala infrastrukturen i Norden visar det sig tydligt hur snabbt ett avbrott kan slå igenom i flera sektorer.

Vid korta avbrott på upp till fyra timmar påverkas telefoni och internet direkt, men systemen kan ofta återställas snabbt.

Vid avbrott som sträcker sig från ett till sju dygn kan hela samhället påverkas – kommunikation, energi, transporter och finanssektorn kan lamslås.

– Rapporten visar att Sverige behöver se sin digitala infrastruktur på samma sätt som el och vatten. När uppkopplingen faller blir hela samhället mer sårbart, meddelar GlobalConnects.

Svenska förberedelser

Sverige förbereder sig redan för hur ett avbrott i internet kan påverka vardagen, inklusive möjligheten att betala för varor och tjänster.

Riksbanken och aktörer inom betalningsmarknaden har beslutat att införa ett system där det ska vara möjligt att genomföra kortbetalningar offline – utan datakommunikation – för livsnödvändiga varor senast den 1 juli 2026.

Detta för att stärka landets betalningsberedskap vid störningar i det digitala systemet.

LÄS MER: Sverige säger ja till USA – kan medföra ”enorma risker”

Foto: ActionVance

Text: Redaktionen