Socialdemokraterna sågas av egna

2022 11 25

Kritiken riktas mot den skuggbudget som S lade fram i veckan, och som SSU:s ordförande Lisa Nåbo först trodde var ett resultat av ett samarbete med Centerpartiet, rapporterar Svenska Dagbladet.

Så var inte fallet.

– Jag har väldigt svårt att se varför man lägger en så extremt försiktig budget. Jag har haft förståelse för att det inte går när vi inte har haft egen majoritet, men nu behöver man kunna visa vad som är Socialdemokraternas politiska projekt, säger Lisa Nåbo.

“Verkar väldigt dumt”

Enligt SSU-ledaren saknar moderpartiet både mod och visioner. Hon menar även att S inte lyckas visa upp det socialdemokratiska alternativet när man anklagar regeringen för att bryta sina vallöften.

– Nu har vi förlorat valet för att vi inte hade den politik som svenska folket ville se. Då förstår inte jag varför vi fortsätter på samma sätt. Det verkar väldigt dumt att fortsätta med förlorande politik i fyra år till, säger hon till SvD.

Vill höja barnbidraget

Det var i onsdags som Socialdemokraterna presenterade sin skuggbudget, där de bland annat gjorde det tydligt att man vill höja barnbidraget.

– Jag vet att det är många föräldrar som har en klump i magen för om pengarna kommer räcka till. Inte minst mot bakgrund av att regeringen inte har uppfyllt sitt vallöfte om högkostnadsskyddet för elkompensationen, sade Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talesperson för partiet, på en pressträff vid tillfället.

Kritiserar regeringens budget

Den förre finansministern kallade även regeringens budget för “helt otillräcklig” och syftade bland annat på de omdiskuterade beskeden om prissänkningar på bränsle, som hittills varit betydligt mindre än vad som utlovades inför valet.

– Det utlovades 6,50 på bensinen men blev 14 öre vid pump. SD:s ultimata krav om 20 miljarder till rättsväsendet blev betydligt lägre än så. Högkostnadsskyddet som skulle vara på plats den 1 november lyser fortfarande med sin frånvaro, säger han på en pressträff enligt SVT.

Ilsknade till

Kommentarerna fick Moderaterna att ilskna till.

– S vill göra precis det vi varnat för, högre skatt för Sveriges hushåll. De vill nu ändra lagen så att exempelvis var femte barnmorska och polis betalar högre skatt än vad de annars skulle ha gjort nästa år, framhöll partiet på Twitter.

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet

Text: Redaktionen

Nya regler för kontanter i Sverige

2026 03 19

Kontanter används allt mindre i samhället.

Men samtidigt vill många se att kontanternas roll stärks för att säkra ett starkt svenskt betalningssystem – inte minst i fall av kris eller krig.

Nu meddelar regeringen att de går vidare med nya regler för kontanter i Sverige.

Nya regler

Regeringen har nu lämnat en proposition till riksdagen som innehåller förslag om att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.

Dessutom ska bankerna se till att konsumenter kan sätta in kontanter och att företag har tillgång till tjänster för växelkassa och insättning av dagskassa.

Tre punkter

Här är de tre centrala punkterna i regeringens förslag:

- Livsmedelsbutiker och apotek som huvudregel ska vara skyldiga att ta emot kontanta betalningar för försäljning av varor och tjänster på försäljningsställen som har bemannad kassa.

- Bankerna ska se till att det finns platser för kontantinsättning för konsumenter.

- Bankerna ska erbjuda lämpliga och behovsanpassade tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

Läs mer: Hyresvärd i konkurs – är en av Sveriges värsta

“Ska känna trygghet”

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

– Man ska känna trygghet inför att kunna göra viktiga köp med kontanter i Sverige. I grunden handlar det om att ha ett robust och inkluderande betalningssystem, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

“Framtidssäkrar”

Dennis Dioukarev, riksdagsledamot för Sverigedemokraterna, kommenterar.

– Med denna lag framtidssäkrar vi svenskarnas möjligheter att fortsättningsvis kunna betala med kontanter för livsmedel och medicin, säger han.

– Det stärker kontanternas ställning som ett lagligt betalningsmedel, vilket är bra för både svensk beredskap och en mer inkluderande ekonomi.

Läs mer: Regeringen sänker bidrag – inför nytt tak

Foto: Ninni Andersson Regeringskansliet resp Riksbanken

Text: Redaktionen